Byggbranschen genomgår för närvarande en modernisering där drönarteknik är en del av denna. Bygg- och fastighetsföretag är nyfikna på att testa nya teknologier för att förbättra sitt arbetssätt och där är drönare försedd med värmekamera ett intressant område att utforska. Genom en djupgående undersökning belyser denna rapport genom relevanta litteraturstudier och intervjustudier marknadens läge idag, fördelar och hinder vid implementationen av drönare med monterad värmekamera för termiska inspektioner samt teknikens framtida utvecklingspotential. För att redogöra de begränsningar som kan uppstå kring en byggtermisk inspektion med drönare har ett fall framförts till intervjupersonerna för att tydligare kunna jämföra drönaren med den traditionellt handhållna värmekameran. Detta för att komma fram till om drönare är ett braverktyg för bygginspektören. I resultatdelen påvisas att drönare utrustade med värmekamera kan vara ett bra komplement till handhållna värmekameror och att bygginspektörer kommer använda sig mer av drönare i framtiden. / The construction industry is currently undergoing a modernizationwhere drone technology is a part of this. Construction and realestate companies are curious to test new technologies to improvetheir way of working, where drones equipped with a thermal camera isan area that is being fully explored. Through an in-depth analysis, this report highlights through relevantliterature studies and interview studies, benefits and barriers inthe implementation of drone technology for thermal inspections andthe future development potential of the technology through relevantliterature studies and interview studies. In order to describe the limitations that may arise regarding abuilding thermal inspection with drones, a case has been put forwardto the interviewees in order to more clearly compare the drone withthe traditionally hand-held thermal camera. This is to decide whetherdrones are a good tool for building inspectors. The results section shows that drones with a thermal camera equipped,in some cases are a good complement to the traditional handheldthermal camera and that drones are to be used more by buildinginspectors in the future.

Ett allt vanligare fenomen är att civila samhällsaktörer använder drönare i arbetet. En av dem är Polismyndigheten vars förmåga benämns UAS, en akronym för Unmanned Aircraft System. UAS används bland annat för ledning av operativa insatser. Syftet med studien var att undersöka hur användningen av UAS påverkar polisens ledning av insatser. Den polisiära UAS-användningen har för avsikt att höja polisens ledningsförmåga. Enligt tidigare forskning kan detta normativa påstående tolkas som ett designförslag. Med denna utgångspunkt undersökte studien empiriskt hur UAS-användningen påverkar polisens möjligheter att nå önskade effekter av insatser. Undersökningen genomfördes med stöd av Brehmers (2013) designlogik bestående av fem analysnivåer. Designlogiken applicerades på primärt på ledningssystemet i relation till insatssystemet.  Empirin utgjordes av sju individuella och semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med deduktiv tematisk analys. Resultaten visar att det finns effekthöjande faktorer, effekthämmande faktorer och effektsänkande (risk)faktorer gällande polisens UASanvändning vid insatsledning. Studiens slutsats är att det är hur relationen mellan dessa faktorer ser ut vid varje unik insats som påverkar vilken betydelse UAS-användningen får för ledningsförmågan, och därmed också vilka effekter som kan uppnås med insatsen som helhet. Det finns därmed en riktighet, men inte en garanti, i påståendet att UAS-användning genererar ökad ledningsförmåga vid ledning av operativa insatser. Att UAS-användningen höjer ledningsförmågan förutsätter att omständigheterna är gynnsamma/hanterbara och att de effektsänkande (risk)faktorerna kan undvikas/hanteras. / An increasingly common phenomenon is that civil society actors utilizes drones in work-related situations. Amongst them is the Swedish Police Authority, whose capability entitles UAS, an acronym for Unmanned Aircraft System. One way in which the Swedish police uses UAS is for command and control (C2) of operations. The purpose of the study was to investigate how the UAS-usage affects the management of C2 operations. Through UAS-usage, the Swedish police intends at increasing the police's C2 ability. According to previous research, this normative statement could be interpreted as a design proposal. Following this, the study investigated empirically how the UAS-usage affects the police's ability to achieve desired effects of C2 operations. To conduct the research, the study used Brehmer's (2013) design logic consisting of five levels of analysis. The design logic was applied primarily to the C2-system in relation to the mission respondent system.  The empirics consisted of seven semi-structured interviews, which all took place individually. The interviews were analyzed with deductive thematic analysis. Results are showing that UAS-usage in C2 operations has effect-enhancing factors, effect-inhibiting factors and effect-reducing (risk) factors. The study states that the relationship between these factors in each unique C2 operation affects how UAS-usage influences the C2 ability, and hence which effects the operation as a whole produces. There is thus an accuracy, but not a guarantee, in the claim that UAS-usage generates increased C2 ability. The achievement of increased C2 ability through UAS-usage is dependent on favorable/manageable circumstances and the fact that the effect-reducing (risk) factors can be avoided/managed.