Denna studie har utgått från ett specifikt fall som slutligen resulterat i en prototyp av en app som löser det så kallade skolådeproblemet. Skolådeproblemet definieras som den flaskhals som uppstår när en redovisningsbyrås kunder sparar sina kvitton på ett ostrukturerat sätt och sedan överlämnar dessa klumpvis till redovisningsbyrån. Ofta saknas tillhörande information vilket resulterar i en hanteringsprocess som kan vara tidskrävande och kostsam för både redovisningsbyrån och deras kunder. I appen kan användaren istället fota sitt kvitto, välja kvittotyp och slutligen skicka iväg kvittot direkt till sin redovisningsbyrås bokföringsprogram. På så sätt undviks flaskhalsen och processen blir smidigare för samtliga parter.

Titel: Att spara eller inte spara? - En studie om universitetsstudenters sparande och vad som påverkar sparbeteendet Författare: Edvin Pettersson och Sandra Trinh Handledare: Camilla Strömbäck Bakgrund: Enligt livscykelhypotesen är det irrationellt för studenter att spara pengar. Däremot utifrån ett riskhanteringsperspektiv finns det anledningar till att spara vilket inte överensstämmer med livscykelhypotesen. Utöver denna diskrepans har tidigare forskning visat att det finns flera faktorer som kan påverka en individs sparande. Dock har tidigare forskning ofta varit kvantitativ och enbart fokuserat på hur en faktor påverkar sparande men inte om faktorerna påverkar varandra eller givit en bred bild över området. Syfte: Syftet med studien är att undersöka svenska universitetsstudenters sparande och behovet av det utifrån ett riskhanteringsperspektiv, samt identifiera, analysera och systematisera vilka faktorer som påverkar sparandet. Genomförande: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod använts där semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio svenska universitetsstudenter. Utifrån tidigare forskning uppmärksammades fem faktorer som påverkar sparande. Dessa faktorer låg sedan till grund för intervjuguiden och analysmodellen som skapades. Slutsats: Utifrån ett riskhanteringsperspektiv är det rationellt för svenska universitetsstudenter att spara. Det har gjort att de kan hantera likviditetskriser samt bygga upp ett eget kapital för att kunna ta lån i framtiden. Mental bokföring och finansiell bildning har gjort det enklare för studenterna att hantera sina självkontrollsproblem vilket har möjliggjort att de kan spara. / Title: To save or not to save? - A study about university students’ saving and what affects the saving behavior Authors: Edvin Pettersson and Sandra Trinh Supervisor: Camilla Strömbäck Background: According to the life cycle hypothesis, it is irrational for university students to save money. However, it might be necessary for university students to have a savings buffer to be able to manage liquidity risks and to afford more expensive purchases. Previous research has shown that there are several factors that affect a person’s saving behavior, but it has yet to investigate how different factors work together to affect the saving behavior. Aim: The aim of this study is to examine Swedish university students’ savings and the need for from a risk management perspective, as well as identify, analyze, and systematize which factors affect the saving behavior. Completion: To answer the research questions we have completed semi-structural interviews with ten Swedish university students. This study has used a qualitative method to be able to examine how students reflect on the needs to have savings and to identify if different factors work together to affect the university students’ saving behavior. From previous research we have identified five factors that affect a person’s saving behavior and these factors have been the basis for the creation of the interview guide and the model of analysis. Conclusion: From a risk management perspective it is rational for Swedish university students to save money to be able to manage their liquidity risks and build up their equity to enable loans in the future. Both mental accounting and financial literacy have been helpful for the students to practice self-control, which has made it possible for the students to save money.

Consumption-based environmental impact trends for the Swedish economy have been generated and analysed in order to determine their levels compared to official production-based data, and to determine whether or not the Swedish economy has decoupled growth in domestic final demand from worldwide environmental impact. Three energy resources (oil, coal and gas use, as well as their aggregate fossil fuel use) and seven emissions (CO2, CH4, N2O, SO2, NOx, CO and NMVOC, as well as the aggregate CO2 equivalents) were studied. An augmented single-regional input–output model has been deployed, with world average energy and emission intensities used for products produced abroad. A new method for updating input–output tables for years missing official input–output tables, was also developed. For each of the resources and the emissions, two time series were generated based on two different revisions of Swedish national accounts data, one for the period 1993–2003, the other for the period 2000–2005. The analysis uses a recently revised time series of environmental data from the Swedish environmental accounts, as well as recently published global environmental data from the IEA and from the EDGAR emissions database (all data from 2010 or later). An index decomposition analysis was also performed to detect the various components of the time series. For fossil fuels consumption-based data don't differ much from production-based data in total. For the greenhouse gases there is a clear increase (CO2eq emissions increase approximately 20 % from 1993–2005, mainly driven by an increase in CH4 emissions), resulting from increased emissions abroad due to the increased demand for imported products. This suggests Sweden has not decoupled economic growth from increasing greenhouse gas emissions – contrary to what the slightly decreasing official production-based UNFCCC data say. For the precursor gases (SO2, NOx, CO and NMVOC), emissions are generally decreasing, with the exception of SO2 and NOx which increase in the second time series. For all emissions studied, consumption-based data lie at much higher levels than the official production-based UNFCCC data. However, further research is needed regarding the resolution of the data of the energy use and the emissions generated abroad by the Swedish domestic final demand. Also, extension of the time series and of the environmental parameters to such things as material use is needed to find out with more certainty to what extent Swedish growth has been sustainable or not. / I den här studien har konsumtionsbaserade tidsserier på svensk fossilbränsleanvändning och på svenska utsläpp av luftföroreningar tagits fram i avsikt att jämföra dessa med de officiella produktionsbaserade tidsserierna. Syftet har varit att avgöra om det svenska samhällets påverkan på resurser och miljö ur ett konsumtionsperspektiv har minskat eller ökat över tiden, och framförallt om en frikoppling har skett mellan den svenska ekonomiska tillväxten och den påverkan Sverige har på miljön i Sverige och utomlands. Tre fossila bränslen (olja, kol, gas samt aggregatet fossila bränslen) och sju luftföroreningar (CO2, CH4, N2O, SO2, NOx, CO och NMVOC samt aggregatet CO2-ekvivalenter) har analyserats. En enkelregional input–output-modell har tagits fram, utökad med globala medelintensiteter för den produktion som sker utanför Sverige. En ny metod har också utvecklats för att generera input–output-tabeller för år där officiella sådana tabeller saknas. För samtliga energiresurser och luftföroreningar, upprättades två stycken tidsserier, baserat på två olika revisioner av ekonomiska data från nationalräkenskaperna. Den första tidsserien täcker åren 1993–2003, och den andra åren 2000–2005. Miljödata togs från nyligen reviderade tidsserier från de svenska miljöräkenskaperna samt från IEA och den internationella luftföroreningsdatabasen EDGAR (alla data reviderade 2010 eller senare). En komponentanalys utfördes också, för att identifiera olika bidragande komponenter i tidsserierna. Vad gäller fossila bränslen i sin helhet, uppstår ingen markant skillnad mellan konsumtionsbaserade och produktionsbaserade data. Vad gäller växthusgaserna kan en klar ökning urskiljas (20 procents ökning av CO2-ekvivalenter mellan 1993–2005; CH4-utsläppen har där bidragit mest), vilket beror på stigande utsläpp utomlands orsakade av ökad efterfrågan på importerade produkter. Detta antyder att den svenska tillväxten ännu inte frikopplats från ökade utsläpp av växthusgaser, vilket står i motsats till den minskning i utsläpp som de officiella produktionsbaserade siffrorna från UNFCCC-rapporteringen redovisar. För övriga luftföroreningar (SO2, NOx, CO och NMVOC), sker i allmänhet en minskning, förutom för SO2 och NOx som ökar i den andra tidsserien. Samtliga luftföroreningar ligger vidare på en betydligt högre nivå jämfört med UNFCCC-rapporteringen. Mer detaljerade studier behövs dock på den energiförbrukning och de utsläpp som svensk slutlig användning för med sig utomlands. Tidsserierna behöver också förlängas och fler miljövariabler som t.ex. materialanvändningen behöver studeras för att kunna dra säkrare slutsatser kring i vilken utsträckning som den svenska tillväxten har varit hållbar eller ej.