Globalisering och teknisk innovation har inneburit nya möjligheter för företag att organisera och strukturera sig, där virtuella team och ledarskap på distans succesivt fått större betydelse i bolag med såväl nationell som internationell verksamhet. Syftet med denna studie var att få en förståelse för hur medarbetare som ingår i virtuella team upplever ledarskap på distans. Detta har undersökts genom en kvalitativ studie där det genomförts semistrukturerade intervjuer med åtta medarbetare på ett internationellt företag. Utfallet av dessa intervjuer har analyserats med hjälp av teorier kring transformativt ledarskap, transaktionsbaserat ledarskap samt följarskap. Resultatet visar att medarbetarna känner en självständighet i sitt arbete, tillit till sin chef och en förståelse för det organisatoriska upplägget. Samtidigt upplever de en distans som sträcker sig utöver det fysiska genom begränsad kommunikation och avsaknad av en personlig relation till sin chef. Genom analys utifrån det teoretiska ramverket tyder dessa teman på en avsaknad av transformativt ledarskap, samtidigt som vissa förutsättningar för att denna typ av ledarskap ska kunna utövas tycks finnas. Avslutningsvis diskuteras huruvida transformativt ledarskap är nödvändigt för arbetet när man har sin närmsta chef på distans samt vad det kan göra för att påverka medarbetaren i egenskap av följare. Det behov av personliga relationer som förmedlas visar att fortsatt forskning på området kan behövas för att förstå hur man uppnår detta i en relation mellan ledare och följare som innefattar en fysisk distans.

En undersökning som har gjorts visade att unga inte finner det attraktivt att arbeta som chefer, med anledning av att de anser att det är för tidskrävande. Undersökningen uppmärksammades och resultatet av det lede in på delat ledarskap som en alternativ lösning, ett ledarskap som delas av två eller flera chefer. Den här varianten av ledarskap utövas i större utsträckningen än vad som kan förmodas. Men kan vara diffust att förstå sig på. Utifrån uppsatsens målsättning i att skildra delat ledarskap utifrån ledarnas perspektiv. Två olika intervjuer har tillämpats på fyra informanter. Det tillsammans med teori samt forskning har lett fram till att delat ledarskap kan vara bra att tillämpa vid komplexa chefstjänster. Men att det finns behov av tydlighet på alla plan, och att konstellationen bildar en ödmjukhet samt förståelse för varandra med total prestigelöshet. Den tenderar att bilda en ledarstil som har hög omtanke för relationer för att kunna bedriva sitt ledarskap. Att kunna uppnå den yttersta formen av delat ledarskap samledarskap är svårt inte minst på grund av juridiska aspekter men även för att det kan vara svårt att uppnå totalt samspel över arbetsuppgifter, ansvar samt befogenheter och fortfarande hålla det tydligt. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

<p>Ledarskap har genom historien förändrats från att styra till att leda. Teorier och studier kring så kallat transformativt ledarskap har de senaste decennierna fått stort genomslag. Internationella studier har visat att transformativt ledarskap ökar tillit, arbetstrivsel och motivation. Den här studien undersöker effekterna av transformativt eller så kallat Utvecklande Ledarskap (ULL). En enkätundersökning genomfördes inom två svenska organisationer (N = 37) där medarbetare skattade sina chefers Utvecklande Ledarskap, sin egen motivation, trivsel och tillit till ledaren. Resultaten visade att ledarna skiljde sig åt när det gäller Utvecklande Ledarskap. Tillit hade ett samband med ett Utvecklande Ledarskap där höga värden för ULL också gav höga värden för tillit. Ledarna skiljde sig också åt med avseende på hur motiverade deras medarbetare skattade sig, men motivation hade inte något samband med Utvecklande Ledarskap. Ledarna skiljde sig inte signifikant åt när det gäller skattningen av trivsel. Däremot visade resultatet att Utvecklande Ledarskap har ett samband med hur medarbetarna under respektive ledare skattar sin trivsel.</p>

<p>Denna kvalitativa studie undersöker ledarskapsfaktorer hos räddningschefer och kommunalråd i svenska kommuner som varit med om betydelsefulla krissituationer. Intervjudata ifrån två tidigare studier användes. Räddningschefer representerade det direkta ledarskapet medan kommunalråden representerade det indirekta ledarskapet. Analysen genomfördes huvudsakligen enligt Grounded Theory. Två dimensioner identifierades. Den kronologiska dimensionen bestod av faktorer före, under och efter själva krishändelsen. Organisations-dimensionen bestod av faktorer inom den intervjuades egen organisation, utanför den egna organisationen och mellan organisationer. Den senare dimensionen kunde förklaras av att båda ledargrupperna klassificerats som exekutivt ledarskap. Överlag ansåg båda yrkesgrupperna att informationsflöde och samverkan var problematiska faktorer. Yrkesgrupperna var inte matchade på viktiga variabler vilket försvårade analys av skillnaden mellan det indirekta och direkta ledarskapet.</p> / <p>This qualitative thesis studies leadership factors in rescue commanders and mayors in Swedish municipalities that have been affected by important crisis situations. Interview data from two earlier studies was used. Rescue commanders represented the direct leadership while the mayors represented the indirect leadership. The analysis was mainly carried out according to Grounded Theory. Two dimensions was identified. The chronological dimension contained factors before, during and after the crisis event. The organisation dimension contained factors within the interviewee’s own organisation, outside the own organisation and between organisations. The later dimension could be explained by attributing the qualities of executive leadership to both of the groups. Both groups did find information flow and cooperation to be problematic factors overall. The groups weren’t matched on important variables which made analysis of differences in the direct and indirect leadership difficult.</p>

<p>Medicinteknikbranschen är en högteknologisk och innovativ bransch som karaktäriseras av snabba förändringar och dynamik, enligt branschorganisationen Swedish Medtech. Det är även den bransch i Sverige som har störst andel kvinnor i företagsledningarna. I en föränderlig miljö anses den organiska organisationsstrukturen vara mest lämplig och den ledarstil som anses mer kompatibel med organiska organisationsstrukturer är den så kallade "feminina" ledarstilen. Syftet med denna uppsats är att se hur ledarskapet ser ut i den medicintekniska branschen, och om det finns en typisk ledarstil oavsett kön.</p><p>Studien har genomförts som en kvalitativ studie för att få en bred och omfattande överblicksbild av hur ledarskapet sker i praktiken. Flera teorier har använts, men fokus har legat på kontingensteorierna path-goal samt situationsanpassat ledarskap.</p><p>Ledarskapet inom de undersökta företagen överensstämmer i stora drag med varandra och det har inte gått att utläsa en distinkt skillnad mellan hur männen och kvinnorna leder. De har alla framhävt vikten av att ha en nära relation till sina underställda, och att ge både känslomässigt och arbetsrelaterat stöd. Att involvera de underställda i beslut som påverkar dem är också ett gemensamt beteende, vilket är en möjlighet de har då deras underställda i hög utsträckning är välutbildade och arbetet sker intimt i små grupper.</p><p>Utifrån analysen av det insamlade materialet har författarna dragit slutsatsen att det finns en typisk ledarstil inom de studerade företagen och att denna går att överföra till branschen som helhet.</p>

<p>Att anpassa och förändra sig i takt med sin omgivning är en nödvändighet för organisationer. Ledarskap i förändringsprocesser anses viktigt för utfallet av dessa organisatoriska förändringar, men även medarbetares kunskap och insatser har kommit att värderas högt. Syftet med denna uppsats var att undersöka medarbetares attityder till organisatoriska förändringar samt medarbetares syn på önskat ledarskap under organisatoriska förändringsprocesser. Dessutom skulle samband mellan dessa två variabler undersökas. Detta har skett dels genom en teoretisk undersökning, dels genom en empirisk kvalitativ studie. Denna hade formen av en intervjuundersökning gjord med medarbetare på Arbetsförmedlingen i Uppsala. Resultatet visade att ett övergripande samband fanns då samtliga intervjuade i huvudsak var positiva inför förändring och föredrog ett mestadels transformativt ledarskap. Inga starka samband stod dock att finna.</p>

Ledarskap har genom historien förändrats från att styra till att leda. Teorier och studier kring så kallat transformativt ledarskap har de senaste decennierna fått stort genomslag. Internationella studier har visat att transformativt ledarskap ökar tillit, arbetstrivsel och motivation. Den här studien undersöker effekterna av transformativt eller så kallat Utvecklande Ledarskap (ULL). En enkätundersökning genomfördes inom två svenska organisationer (N = 37) där medarbetare skattade sina chefers Utvecklande Ledarskap, sin egen motivation, trivsel och tillit till ledaren. Resultaten visade att ledarna skiljde sig åt när det gäller Utvecklande Ledarskap. Tillit hade ett samband med ett Utvecklande Ledarskap där höga värden för ULL också gav höga värden för tillit. Ledarna skiljde sig också åt med avseende på hur motiverade deras medarbetare skattade sig, men motivation hade inte något samband med Utvecklande Ledarskap. Ledarna skiljde sig inte signifikant åt när det gäller skattningen av trivsel. Däremot visade resultatet att Utvecklande Ledarskap har ett samband med hur medarbetarna under respektive ledare skattar sin trivsel.

Att anpassa och förändra sig i takt med sin omgivning är en nödvändighet för organisationer. Ledarskap i förändringsprocesser anses viktigt för utfallet av dessa organisatoriska förändringar, men även medarbetares kunskap och insatser har kommit att värderas högt. Syftet med denna uppsats var att undersöka medarbetares attityder till organisatoriska förändringar samt medarbetares syn på önskat ledarskap under organisatoriska förändringsprocesser. Dessutom skulle samband mellan dessa två variabler undersökas. Detta har skett dels genom en teoretisk undersökning, dels genom en empirisk kvalitativ studie. Denna hade formen av en intervjuundersökning gjord med medarbetare på Arbetsförmedlingen i Uppsala. Resultatet visade att ett övergripande samband fanns då samtliga intervjuade i huvudsak var positiva inför förändring och föredrog ett mestadels transformativt ledarskap. Inga starka samband stod dock att finna.

Medicinteknikbranschen är en högteknologisk och innovativ bransch som karaktäriseras av snabba förändringar och dynamik, enligt branschorganisationen Swedish Medtech. Det är även den bransch i Sverige som har störst andel kvinnor i företagsledningarna. I en föränderlig miljö anses den organiska organisationsstrukturen vara mest lämplig och den ledarstil som anses mer kompatibel med organiska organisationsstrukturer är den så kallade "feminina" ledarstilen. Syftet med denna uppsats är att se hur ledarskapet ser ut i den medicintekniska branschen, och om det finns en typisk ledarstil oavsett kön. Studien har genomförts som en kvalitativ studie för att få en bred och omfattande överblicksbild av hur ledarskapet sker i praktiken. Flera teorier har använts, men fokus har legat på kontingensteorierna path-goal samt situationsanpassat ledarskap. Ledarskapet inom de undersökta företagen överensstämmer i stora drag med varandra och det har inte gått att utläsa en distinkt skillnad mellan hur männen och kvinnorna leder. De har alla framhävt vikten av att ha en nära relation till sina underställda, och att ge både känslomässigt och arbetsrelaterat stöd. Att involvera de underställda i beslut som påverkar dem är också ett gemensamt beteende, vilket är en möjlighet de har då deras underställda i hög utsträckning är välutbildade och arbetet sker intimt i små grupper. Utifrån analysen av det insamlade materialet har författarna dragit slutsatsen att det finns en typisk ledarstil inom de studerade företagen och att denna går att överföra till branschen som helhet.

Denna kvalitativa studie undersöker ledarskapsfaktorer hos räddningschefer och kommunalråd i svenska kommuner som varit med om betydelsefulla krissituationer. Intervjudata ifrån två tidigare studier användes. Räddningschefer representerade det direkta ledarskapet medan kommunalråden representerade det indirekta ledarskapet. Analysen genomfördes huvudsakligen enligt Grounded Theory. Två dimensioner identifierades. Den kronologiska dimensionen bestod av faktorer före, under och efter själva krishändelsen. Organisations-dimensionen bestod av faktorer inom den intervjuades egen organisation, utanför den egna organisationen och mellan organisationer. Den senare dimensionen kunde förklaras av att båda ledargrupperna klassificerats som exekutivt ledarskap. Överlag ansåg båda yrkesgrupperna att informationsflöde och samverkan var problematiska faktorer. Yrkesgrupperna var inte matchade på viktiga variabler vilket försvårade analys av skillnaden mellan det indirekta och direkta ledarskapet. / This qualitative thesis studies leadership factors in rescue commanders and mayors in Swedish municipalities that have been affected by important crisis situations. Interview data from two earlier studies was used. Rescue commanders represented the direct leadership while the mayors represented the indirect leadership. The analysis was mainly carried out according to Grounded Theory. Two dimensions was identified. The chronological dimension contained factors before, during and after the crisis event. The organisation dimension contained factors within the interviewee’s own organisation, outside the own organisation and between organisations. The later dimension could be explained by attributing the qualities of executive leadership to both of the groups. Both groups did find information flow and cooperation to be problematic factors overall. The groups weren’t matched on important variables which made analysis of differences in the direct and indirect leadership difficult.