podnikatelský záměr, zaloţení společnosti, analýza, konkurence, marketingový výzkum, strategie, tenis

La comparaison des principes directeurs du droit des contrats dans les ordres internes (français et libanais), européen et international permet de déceler, d’une part, une convergence sur le plan de l’identification des principes directeurs du droit des contrats et, d’autre part, une divergence sur le plan de la mise en oeuvre de ces principes. La convergence se manifeste par le fait que les mêmes principes - à savoir les principes de liberté contractuelle, de loyauté contractuelle et de sécurité contractuelle - sous-tendent la théorie générale des contrats dans les trois ordres. Cette convergence s’explique par deux principaux facteurs : d’une part, un facteur logique à savoir le raisonnement par induction qui permet de dégager les principes directeurs du droit des contrats, et, d’autre part, un facteur politique en l’occurrence la concordance des objectifs généraux du droit des contrats dans les trois ordres. Quant à la divergence sur le plan de la mise en oeuvre des principes directeurs,elle se manifeste pratiquement par le renforcement, en droits européen et international,des principes directeurs de la liberté contractuelle et de la loyauté contractuelle ainsi que par l’aménagement du principe directeur de la sécurité contractuelle. Cette divergence a pu être expliquée par l’existence de besoins propres du commerce international. Toutefois, elle devrait plutôt être rattachée à l’influence de droits nationaux étrangers aux droits français et libanais. / The comparison of the guiding principles of contract law in French, Lebanese, European and international laws reveals on one hand a convergence in terms of identifying the guiding principles of contract law and on the other hand a divergence interms of implementing these principles.The convergence arises from the same principles - namely the principles of contractual freedom, contractual security and contractual “loyalty”2 - underlying the general theory of contracts in all three laws. This convergence is due to two mainfactors: firstly, a logical factor that is the inductive reasoning that allows extracting the guiding principles of contract law, and, secondly, a political factor based on the similarity of the general objectives of contract law in the three laws. As for the divergence in terms of guiding principles implementation, it is revealed through reinforcing in European and international laws, the guiding principles of contractual freedom and contractual “loyalty” as well as the adjustment of the guiding principle of contractual security. This divergence could be explained by the existence of specific needs of international trade. However, it should rather be related to the influence of foreign national laws different from French and Lebanese laws.

SKV and Tullverket have several important tools and methods available in each activity to ensure that taxes and fees are paid and charged rightfully. Among other things they use tax or customs surcharges, targeted and general third party injunctions or targeted and general third party audits. The targeted controls, ergo targeted injunctions and audits, are targeted towards specific persons or documents while during the general controls these are not specified. The methods have repeatedly been the subject of discussions and attempts to simplify the tax procedure and increase the Rule of Law for the individual. The government appointed a commission on March 8 of the year 2012 with the assignment to prepare proposals to increase the Rule of Law in the tax procedure. The assignment was therefore to analyze the areas of tax and customs injunctions, reimbursement because of expenses and agents and also third party controls. This study was delimited, partly due to space considerations, to examine the commission's proposals to increase the Rule of Law regarding third party controls as well as to SKV as the investigating authority. Consideration will therefore not be given to Tullverket as the investigating authority. The system concerning third party controls has repeatedly over the years been the subject of criticism and debate. Not least because of that the general third party controls are indistinct due to the fact that the person who is the subject of the control is not aware of the control and that the procedure is considered to contravene the protection of privacy in the RF and the right to private and family life of the ECHR. It has hence been considered that there is a need for change. The commission would thus investigate and make proposals to increase the Rule of Law but given the precondition that third party control, including general controls, would still remain as control methods. Therefore the commission had to consider a proportionality assessment between the protection of individual privacy and SKV:s control effectiveness. In this study focus was on SOU 2013:62 and the consultation bodies’ responses received on account of the proposals. The commission proposed that the decision making on general third party controls will stay with SKV as the decision making authority and that it should be clarified in the legislative text that SKV has to relate to the principle of proportionality when deciding on general third party controls. The commission also proposed that it should be clarified in the legislative text that SKV only may search for documents and information covered by the decision but that surplus information that was discovered spontaneously also may be used. The commission held that there is no need for clarification of the legislative texts regarding that SKV shall take into account the proportionality principle in the choice of method and choice of control object. The commission also held that there is no need to legislate any imposes for SKV towards the subject of control to inform about the control if the information gathered nevertheless is intended to be the basis for decisions on taxation. Furthermore it was proposed an imposition of legislative texts regarding that the controlled, in connection with the information about the control, should be given the opportunity to request documents and information excluded from the basis for decisions on taxation. That is, after the control is carried out and provided that the information will be added basis for decisions on taxation. The majority of the consultation bodies felt that the commission was inadequate, that the proposals did not add anything new on the merits and that a new commission should be appointed with the mission to increase the Rule of Law in the tax procedure. The studies’ concluding parts contain a pro et contra analysis of the proposals on the basis of the consultation bodies’ responses, my own conclusions and general concluding comments. In these parts my own proposals are submitted for improvement to further enhance the Rule of Law in tax procedures. My own proposals are due to that the commission in my opinion may be deemed deficient in several aspects. / SKV och Tullverket har flera viktiga metoder att tillgå i respektive verksamhet för att säkerställa att skatter och avgifter lämnas och tas ut rätteligen. Bland annat så kan kontrollmyndigheterna använda skatte- eller tulltillägg, riktade och generella tredjemansförelägganden eller riktade och generella tredjemansrevisioner. Vid riktade kontroller, ergo riktade förelägganden och riktade revisioner, är kontrollerna riktade mot specificerade personer eller handlingar och vid generella kontroller är dessa inte specificerade. Metoderna har upprepade gånger varit föremål för diskussioner och försök att förenkla skatteförfarandet och öka rättssäkerheten för den enskilde. Regeringen tillsatte den 8 mars år 2012 en utredning med uppgiften att framställa förslag för en ökad rättssäkerhet i skatteförfarandet. Uppdraget var att undersöka områdena skatte- och tulltillägg, ersättning för kostnader och ombud samt tredjemanskontroller. Denna studie har bland annat på grund av utrymmesskäl avgränsats till att undersöka utredningens förslag som avser ökad rättssäkerhet vid tredjemanskontroller samt till SKV som kontrollerande myndighet. Hänsyn kommer således inte tas till Tullverket som kontrollerande myndighet. Tredjemanskontrollförfarandet har upprepade gånger genom åren varit föremål för kritik och diskussioner. Inte minst för att generella tredjemanskontroller ansetts olämpliga på grund av att den kontrollerade inte har vetskap om att denna är eller har varit föremål för kontroll samt att förfarandet ansetts strida mot integritetsskyddet i RF och rätten till privat- och familjeliv i EKMR. Det har därav ansetts att behov av förändring föreligger. Utredningen skulle således undersöka och lämna förslag för att öka rättssäkerheten för den enskilde men med hänsyn till att tredjemanskontroller, i dessa inbegripet generella tredjemanskontroller, alltjämt skulle kvarstå som metod i SKV:s kontrollverksamhet. Det fordrades följaktligen av utredningen att genomföra en proportionalitetsavvägning mellan skyddet för den enskildes integritet och SKV:s kontrolleffektivitet. I denna studie har fokus lagts på SOU 2013:62 och de remissyttranden som inkommit med anledning av förslagen. Utredningen föreslog att beslutsordningen vid generella tredjemanskontroller ska stå oförändrad med SKV som beslutsfattande instans och att det ska förtydligas i lagtext att SKV ska förhålla sig till proportionalitetsprincipen vid beslut om generella tredjemanskontroller. Utredningen föreslog även att det ska förtydligas i lagtext att SKV endast får eftersöka handlingar och uppgifter som omfattas av beslutet men att överskottsinformation som anträffats spontant får användas. Vidare angav utredningen att det inte behövs något förtydligande i lagtext avseende att SKV ska beakta proportionalitetsprincipen vid val av metod och val av kontrollobjekt. Utredningen angav även att det inte behöver införas någon underrättelseskyldighet för SKV gentemot den kontrollerade om informationen som inhämtats ändå inte är avsedd att läggas till grund för beslut om beskattning. Vidare föreslogs ett införande i lagtext avseende att den kontrollerade ska ges möjlighet att begära handlingar och uppgifter undantagna från att läggas till grund för beslut om beskattning i samband med en underrättelse, det vill säga efter att kontrollen ägt rum och under förutsättning att informationen kommer läggas till grund för beslut om beskattning. Flertalet remissinstanser ansåg att utredningen var bristfällig, att förslagen inte innebar någonting nytt i sak samt att en ny utredning bör tillsättas med uppdrag att öka rättssäkerheten i skatteförfarandet. I studiens avslutande delar redovisas en pro et contra-analys av förslagen med utgångspunkt i remissyttrandena, egna slutsatser avseende förslagen samt allmänna avslutande kommentarer. I dessa delar lämnas egna förbättringsförslag för att ytterligare öka rättssäkerheten, eftersom utredningen enligt min mening får anses bristfällig i flera avseenden.

Information system, ERP, IS selection, analysis, risk.

La tesi si propone di indagare l’intertestualità dantesca nell’opera volgare di Matteo Maria Boiardo. Il fenomeno è già stato oggetto di studi – indirizzati soprattutto al poema cavalleresco, e in misura minore (specie negli ultimi anni) al canzoniere lirico – che si sono mossi però nell’alveo dell’impostazione strutturalista, con una considerazione della memoria poetica da un punto di vista formalista e tipologico. Questa corrente ha consentito sviluppi importanti negli studi filologici, ma porta a vedere il fatto letterario staccato dal suo contesto di riferimento. Se questo esito in Italia è stato arginato da una forte base storicista, va detto che gli studi sulle riprese poetiche hanno però vissuto una situazione particolare. Da una parte, infatti, lo strutturalismo fra anni ’60 e ’70 ha imposto anche in Italia, attraverso una serie di importanti lavori, il suo modo di trattare la questione, senza poi che il successivo approdo semiotico incidesse in maniera significativa. Dall’altra, la reazione di chi voleva agganciare il fenomeno al dato storico ha riportato il problema all’impostazione erudita della critica delle fonti, privilegiando la raccolta dati da mettere in relazione con le informazioni sulla storia della tradizione e della circolazione. L’obbiettivo di questa tesi è fare un passo avanti, nella convinzione che per lo studio di questi fenomeni di riuso sia la circolazione manoscritta che i dati testuali e formali vadano letti in una piena prospettiva semiotica: guardare ai fenomeni di tradizione e trasmissione testuale nell’ottica dei processi ricettivi, e considerare le scelte di memoria poetica come atti comunicativi, con un valore pragmatico. La ricerca ha l’intento di giungere ad una maggior comprensione del rapporto del dotto poeta umanistico con il modello dantesco, un’interpretazione più chiara delle strategie di riuso, determinate dal particolare modo di leggere la Commedia nel contesto specifico, e perciò attraverso un preciso filtro fra quelli disponibili al tempo. Accanto all’insieme di informazioni filologiche sulle attestazioni manoscritte nelle biblioteche del tempo, l’indagine qui condotta consente – anche da un punto di vista che potremmo definire attributivo – di indicare in Benvenuto da Imola l’esegeta di riferimento per Boiardo e il suo pubblico, proprio perché l’osservazione ravvicinata dei testi e dei loro legami fa emergere questa tradizione interpretativa come la più attiva nell’elaborazione boiardesca rivolta ai lettori. Il lavoro non ha preso le mosse da un afflato teorico, teso a riconcettualizzare l’intertestualità, ma da un intento di chiarificazione sui testi e alcuni loro aspetti che non sembravano però trovare una spiegazione soddisfacente all’interno del quadro metodologico diffuso. Il lavoro, allora, ha assunto poco alla volta anche una vena metodologica sorta dall’osservazione dei fenomeni in modo nuovo. E così, accanto all’indagine storico-letteraria, e in stretta relazione con essa, è stato possibile avanzare alcune proposte ermeneutiche sui meccanismi intertestuali in base alle dinamiche della comunicazione letteraria. E nelle pagine che seguono il percorso si articola attorno a nuclei diversi ma interconnessi: da una parte la riflessione generale a carattere semiotico sui fenomeni di memoria poetica, che vengono concettualizzati grazie agli apporti di discipline come la pragmatica; segue una ricognizione storica sulle modalità di lettura e ricezione del modello dantesco – e non solo – in base alla circolazione dei testi e dei loro apparati esegetici; si arriva poi al nucleo del lavoro con l’affondo diretto su opere e paratesti esegetici con le loro relazioni, che si instaurano all’interno del laboratorio d’autore e poi da lì arrivano al pubblico.