Prior literature suggests two competing theories regarding the role of venture capitalists (VCs) in their portfolio companies. The VC monitoring hypothesis argues that VCs effectively resolve the managerial agency problem through close monitoring and restraining managers' earnings management behavior. The VC moral hazard hypothesis argues that VCs aggravate the private benefits agency problem by exerting influence over managers to artificially inflate exit stock price through earnings management. Using a sample of IPO firms between 1987 and 2002, after controlling for the magnitude of accruals manipulation (AM), I compare the magnitude of real activities manipulation (RM) between venture-backed and non-venture-backed companies. I find that relative to non-venture-backed companies, venture-backed companies show significantly less RM in the first post-IPO fiscal year. The results are robust after controlling for the VC selection endogeneity. The finding supports the VC monitoring hypothesis that VCs restrain managers' RM behavior. Furthermore, I document that venture-backed companies exhibit a significant difference from non-venture-backed companies only in the first post-IPO fiscal year. The difference between the two groups in either the IPO year or the second post-IPO fiscal year is not significant, or at best, is weak. This finding is consistent with the argument that VCs tighten their control during the lockup expiration period when insiders such as managers or founders have strong incentives to inflate earnings. By the end of the second post-IPO fiscal year when VCs exit the portfolio companies, their impact on portfolio companies' RM decreases dramatically which makes the difference between the two groups less significant. In addition, using a sample of venture-backed IPOs from 1987 to 2002, I find that companies backed by high-reputation VCs show significantly less RM than those backed by low-reputation VCs in the first post-IPO fiscal year. The results are robust to alternative VC reputation proxies. This finding is consistent with the argument that high-reputation VCs have more incentives to preserve reputation and better ability to monitor managers than low-reputation VCs.

This master thesis attempts to contribute to the existing earnings management literature by examining whether tax avoidance incentives affect opportunistic accounting choices in distress conditions. To address this issue, it investigates 2668 companies in the quarters around breach of debt covenant spanning from 1996 to 2006. This allows to analyze two distress scenarios: first, whether the companies having the opportunity to minimize tax expenses and thus improve their financial stability, would deliberately switch from engaging in aggressive upwards real earnings management to tax considerations to mitigate the potential consequences of technical default; second, whether the companies facing increased lender's scrutiny after subsequent violation are compelled to switch by the creditor. The results indicate that tax considerations do not deter misreporting in the quarters around debt covenant violation. This thesis further provides evidence against the debt covenant hypothesis: the companies in the analyzed sample engaged in negative revenue manipulation in the quarters of new breach of debt covenant and in the quarters in which the firms remained in violation. In additional analysis, it was found that the above relationship is more prominent for the companies exhibiting poor financial performance.

Purpose: The aim of this thesis is to examine the link between CSR and EM in the EU manufacturing sector. The former is measured by ESG scores whereas the latter is approximated by discretionary accruals. Moreover, the corporate governance theories of stakeholder and agency are used as starting points. Method: Accruals are calculated using the so-called Modified Jones model. A linear regression equation with five variables is used to calculate the effect of CSR scores on the levels EM. In order to capture the difference, if any, regarding the link between CSR and EM between companies with high CSR scores and those with lower scores, three models are developed – the top 30 percent (model 1), the bottom 70 percent (model 2) and all companies (model 3). Findings: The results indicate CSR scores negatively affect the levels of EM. The causation is statistically significant. Implication: The findings of this study imply CSR practices are not used to hide weaker earnings in the manufacturing sector of the EU. Value: The study contributes to the literature on the link between CSR and EM by focusing on a specific sector that is often scrutinized for its negative environmental footprint. The choice of using three models is also seen to be of additional value.

På Stockholmsbörsen under 2019 skedde i genomsnitt 355 612 handelsavslut per dag och under Corona-året 2020 slogs flera rekord i antalet avslut, bland annat den 12 mars då över 1 400 000 stycken gjordes på den svenska Stockholmsbörsen (Avanza, 2020). Något som påverkar investerare till att göra avslut på börsprodukter är naturligtvis nyheter kring bolagen, framför allt nyheter kring årsredovisningen. En bra årsrapport har i generella termer historiskt fått investerare att vilja köpa fler aktier i ett bolag, medan en dålig rapport har fått dem att vilja sälja av sina andelar (Lopez & Rees, 2002, s.155). Några typer av tillgångar som anses ha blivit särskilt svåra att bedöma efter regelverket IFRS intåg är goodwill och immateriella tillgångars avskrivnings- och nedskrivningsmetoder,då dessa bygger på en delvis subjektiv bedömning av framtida kassaflöden kopplade till tillgången. Det har även lett till att det blivit svårare för investerare att göra jämförelser mellan bolags tillgångar och användningen av dessa på marknaden (Hoogendoorn, 2006, s.24). Studien grundar sig utifrån tidigare forskning som analyserat bolag som befinner sig i tillstånd där det tycks föreligga starka incitament till resultatmanipulering, till exempel bolag i stigande resultattrend eller rapporterat ett resultat just över noll, även kallat loss avoidance. Då den tidigare forskningen främst riktat in sig på nyckeltalet periodiseringar finner vi det intressant att även utforska andra nyckeltal som potentiellt kan användas i liknande syften.Denna studie ämnar undersöka om det förekommer tendenser hos de svenska bolagen som är listade på börslistorna large cap och small cap att använda avskrivningar av immateriella tillgångar för att undvika bryta stigande resultattrender som varat i minst 3 åreller att undvika att rapportera en förlust.Syftet är vidare att undersöka om det förekommer skillnader i avskrivningar av immateriella tillgångar mellan företag med starka incitament, där bolagen harkategoriseratssom loss avoidance-bolag och stigande resultattrend-bolag.Studien visar ett resultat där det kan finnas svenska bolag på börslistan large cap som använder sig av immateriella tillgångar med hjälp av storleken på avskrivningar för att undvika att brytaen stigande resultattrend som varar i minst 3 år.Med detta sagt, har studien också kommit fram till att det inte förekommer något samband för stigande resultattrend vad gäller börslistan small cap. Studien visar också att det kan finnas svenska bolag på börslistan large cap och small cap som använder sig av immateriella tillgångar med hjälp av avskrivningar för att undvika att rapportera en förlust. För large cap-bolagen finner vi ett starkt samband för detta, medan det för small cap-bolagen inte finns något samband i vår utförda studie.

In this thesis the relationship between company performance and top management stock ownership in the Swedish market was examined. As well as conducting research on the influence real earnings management has on company performance, and how real earnings management relates to the top management stock ownership. The study was based on a quantitative approach with secondary data that was retrieved from Eikon Refinitiv database, where the data stretched back from 2018-2020. This research found no clear relationship between the main concepts under investigation, that is stock ownership of top management and stock returns. The authors explain this by the sampling method in this research only include companies with share holdings. Furthermore, compared to other studies looking this research considers multiple market capitalizations who may operate differently. Finally, there is a suspicion in the field of research that the relationship between the two is not of a linear nature as such a linear methodology will not find any clear results. In conclusion, this research could be added to the list that does not find a relationship between the above stated variables to the literature which could further be applied to the Swedish market. In terms of real earnings management, a strong negative influence was found on share returns. The authors suggest that this finding can be used as a basis to form investment strategies through monitoring the occurrence of REM to predict when insiders are going to buy and sell. Through pursuing this strategy, it may be possible to create superior return as this study found support for the semi-strong form of market efficiency. Unfortunately, this study found no clear guidance of resolving agency issues. Rather it was concluded that shareholdings in the top management does not resolve agency problems given the occurrence of REM. The management most likely benefit from this through trading the company stock. However, further investigation on the topic should be conducted as it seems that alignment using holdings become more or less effective at certain levels of management share ownership. Furthermore, the notion that American ways of agency alignment may not be appropriate in the Swedish market was considered but no clear conclusion could be made in this research.

Insider trading and earnings management (EM) have traditionally been associated with fraud and corporate scandals. Corporations involved in fraudulent financial reporting or earnings manipulations were assumed to have used insider trading patterns to manipulate earnings, thereby concealing information from investors. The purpose of this quantitative, non-experimental study was to examine the association between insider trading patterns and EM citations among a randomly selected sample of publicly traded companies. The research question pertained to the association between the number of EM citations and whether a firm exhibited patterns of insider trading among publicly traded firms. The theoretical framework was based on accounting, auditing and financial theories. Archival data were collected in the form of financial statements from annual reports of 77 companies submitted to the Securities and Exchange Commission. A multiple linear regression was used to answer the research question to determine whether there was an association between insider trading patterns and EM. Results of descriptive statistics and regression analysis revealed that, after controlling for the firm size, a significant association existed between the number of EM citations and patterns of insider trading in the sample of publicly traded firms. A positive relationship, wherein firms with patterns of insider trading had more EM citations as indicated from the regression results. These findings may encourage investors, regulators, auditors, the public, and other interested parties to work with researchers to foster confidence in financial markets and the accounting profession, and to redeem the mistakes made by companies in the past.

A research report presented in partial fulfillment (50%) of the requirements for the degree of Master of Commerce in Business Economics (Finance) in the School of Economic and Business Sciences at the University of the Witwatersrand, Johannesburg September 2017 / Utilising the seminal work of Sloan (1996) this study investigates the accrual anomaly in South Africa. Utilising all firms listed on the All Share Index (ALSI) for the period 2002 to 2016, this study employs various tests surrounding the accrual anomaly. A regression analysis highlights a low persistence of earnings and the popular Mishkin (1983) test fails to prove a sufficient market reaction following changes in earnings. Accruals could pre-empt dramatic changes in future earnings but the observed stock price adjustment was only implicit in firms that suffered a drop in earnings. Additionally, the presence of post-earnings announcement drift (PEAD) meant the market reaction following an earning’s announcement was gradually reflected in the stock price. The accrual anomaly relies on an overreaction following an earning’s surprise in the month that financials are released. All the previously mentioned meant that a simple fundamental-based (cash flow) investment strategy far outperformed a strategy based on earnings’ fixation (accruals). This study failed to find conclusive evidence of the accrual anomaly on the JSE. / MT 2018

I Sverige har det sedan 2005 varit krav för börsnoterade företag att redovisa enligt den internationella redovisningsstandarden IFRS. Vilket betyder att förvaltningsfastighetsbolag då skulle rapportera värdet på sina fastigheter enligt verkligt värde eller anskaffningsvärde, där i princip samtliga använder verkligt värde. År 2013 kom det ytterligare krav på upplysning gällande verkligt värde med den nya standarden IFRS 13. Denna nya standard ger tydligare riktlinjer för företag i hur de ska värdera deras tillgångar till verkligt värde, där värdering av förvaltningsfastigheter har påverkats i stor utsträckning.  Det finns omfattande forskning och litteratur kring verkligt värde som koncept, där ofta anskaffningsvärde tagits upp som alternativ. Litteraturen om verkligt värde har kritiserat godtyckligheten i de antagandena som kan användas och det finns en oro att det kan vara mottagligt för bland annat resultatmanipulering, vilket även påvisats i vissa studier. Det som däremot inte har studerats i någon större utsträckning är hur finansiella analytiker, som är en av de primära användarna, ser på värdering till verkligt värde. Detta är ett område där vi tror att vår studie kan tillföra ny kunskap då den syftar till att undersöka finansanalytikers syn på värdering till verkligt värde inom förvaltningsfastigheter, teoretiskt och praktiskt, samt vad detta kan ha för implikationer vid värdering av bolag. Studien har genomförts enligt kvalitativ metod där vi genom att intervjua tio finansiella analytiker samlat in material. Materialet har analyserats och slutsatser har dragits kring finansiella analytikers syn på olika aspekter av verkligt värde och vilka implikationer det har.  Resultaten från studien visar att finansiella analytiker sammantaget inte anser att verkligt värde är helt rättvisande i teorin. Detta då det skiljer sig i för många fall, från ett faktiskt marknadsvärde. Däremot föredrar finansiella analytiker värdering till verkligt värde över redovisning till anskaffningsvärde. Vidare så bidrar subjektiviteten och den låga transparensen i värdering till verkligt värde, tillsammans med incitament från företagens sida att manipulera fastighetsvärden, att finansiella analytiker inte ser den fastighetsbolagens tillämpning av verkligt värde som fullständigt tillförlitlig. Slutligen så indikerar våra resultat att finansiella analytikers värderingar av företag påverkas av de svagheter som belysts kring verkligt värde i studien. Där incitament hos bolagen samt att de redovisade verkliga värdena reflekterar äldre marknadsförhållanden är två viktiga aspekter som tillmäts stor vikt vid analys av ett bolag. Denna studien bidrar även med en diskussion kring hur verkligt värde används i praktiken och vilka effekter detta kan ha, samt förslag på framtida forskning som kan utföras.

No description available.

Aktiebolagslagen (2005:551) 4 kap. 5§ är ett avsteg från likhetsprincipen eftersom aktier med olika röstvärden tillåts. Vi undersöker om svenska noterade företag med röststarka aktier använder mer eller mindre resultatmanipulation än andra företag. Eftersom ägare i företag med röststarka aktier enklare kan erhålla kontroll torde agentproblem mellan företagsledning och ägare minska. Dock riskerar nya agentproblem uppstå mellan kontrollerande ägare och minoritetsägare. Dessutom värderas företag med röststarka aktier lägre än andra företag, vilket skapar incitament att sänka kostnaden för eget kapital genom resultatmanipulation. Vi undersöker resultatmanipulation med tre mått för periodiseringsbaserad respektive operativ resultatmanipulation. Resultaten indikerar att företag med röststarka aktier använder mer periodiseringsbaserad resultatmanipulation än andra företag. Däremot illustrerar operativ resultatmanipulation en tvetydig bild. Vi uppmanar att dessa operationella mått tolkas med försiktighet, då åtgärder kan drivas av olika bakomliggande motiv.