Typ 2-diabetes är en allvarlig sjukdom som kan leda till en rad komplikationer och i förlängningen förtida död. Viktigaste åtgärd för att undvika komplikationer är god blodglukoskontroll som kan uppnås med god egenvård, vid behov kombinerat med farmakologisk behandling. Egenvården ställer dock höga krav på individen i form av beslutsamhet, kunskap och praktiska färdigheter. Sjuksköterskan har en central roll i att stödja och utbilda patienten i egenvård genom ett personcentrerat förhållningssätt. Hälsolitteracitet bedömer patientens förmåga att ta emot, förstå och använda sig av information som är riktad till att förbättra och bevara sin egna hälsa. Syftet var att beskriva hur hälsolitteracitet påverkar egenvården hos personer med typ 2-diabetes. Syftet besvarades genom att utföra en litteraturöversikt. Hälsolitteracitet kan eventuellt påverka egenvården vid typ 2-diabetes både direkt och indirekt, resultatet är dock tvetydigt då inga entydiga direkta samband funnits. Tydligast påverkan på egenvården har kunnat ses då hälsolitteracitet verkat indirekt via självförmåga. Konsensus saknas för hur hälsolitteracitet definieras och bedöms. Ytterligare forskning behövs kring begreppet hälsolitteracitet och dess eventuella effekt på egenvården vid typ 2-diabetes.

No description available.

Bakgrund  Hypertoni är en av de vanligast förekommande kroniska sjukdomarna världen över och folksjukdomen bidrar till miljontals dödsfall varje år. Hypertoni definieras av att blodtrycket uppmätts till över 140/90 mmHg. Blodtrycket bestäms av två faktorer: mängden blod som hjärtat pumpar vid varje slag och det motstånd som blodet möter i de perifera artärerna, arteriolerna. I behandlingen av hypertoni ska patienten vara i fokus och därför blir egenvård en viktig del av behandlingen. När patientens egenvårdsförmåga är mindre än det motsvarande egenvårdskravet uppstår egenvårdsbrist. Egenvårdsstöd och att själv finna strategier för sin behandling av hypertoni, stärker inte bara patientens autonomi utan också dennes livskvalitet. Syfte Syftet var att belysa egenvårdens betydelse för behandling av hypertoni.   Metod En allmän litteraturöversikt valdes som metod för att besvara syftet. Databassökningar genomfördes i CINAHL Complete och PubMed med hjälp av universella MeSH-termer, CINAHL-headings och i fritext. Sammanlagt 16 vetenskapliga artiklar inkluderades i litteraturöversikten efter att ha analyserats, klassificerats och sammanställts i en artikelmatris. Resultat Resultatet presenterades utifrån tre teman: egenvårdens effekt på blodtrycket, betydelsen av patientens egenvårdsförmåga för behandlingen och egenvårdens påverkan på patientens livskvalitet. I resultatet framgick att egenvårdsbehandling sänker blodtrycket, ökar egenvårdsförmågan samt ökar livskvaliteten för patienter med hypertoni. Slutsats Olika livsstilsförändringar i kombination med egenvårdsstöd och utbildning skulle kunna vara den optimala egenvårdsbehandlingen för patienter med hypertoni. Slutligen tolkas det presenterade resultatet som att egenvård inte bara sänker blodtrycket, utan att det i kombination med att patienten tar ansvar för sin egen hälsa även kan leda till ökad livskvalitet samt ökad följsamhet till behandlingen.

No description available.

Bakgrund  Förmaksflimmer är en arytmirubbning som orsakar många problem för patienter i deras dagliga liv. Detta påverkar patienter negativt, både mentalt och fysiskt. Egenvård ses som en stor hjälpåtgärd för dessa patienter genom att de kan hantera sin sjukdom bättre. En del i sjuksköterskans professionella ansvar är att ge stöd till patienten utifrån fem inriktningsstrategier.  Syfte  Syftet var att belysa strategier för egenvård i det dagliga livet hos patienter med förmaksflimmer.  Metod  En icke systematisk litteraturöversikt genomfördes och baserades på 16 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna identifierades genom relevanta sökord i databaserna PubMed och CINAHL mellan februari och april 2021. Inkluderade artiklar kvalitetsgranskades enligt Sophiahemmets kvalitetsgranskningsformulär. Artiklarna analyserades sedan med hjälp av integrerad analysmetod som resulterade i en sammanställning av tre kategorier med underkategorier.  Resultat  Resultatet sammanställdes av 16 vetenskapliga artiklar och presenterades under 3 huvudkategorier med totalt 8 underkategorier. Resultatet påvisade att patienter som lever med förmaksflimmer känner sig hindrade i sin vardag vilket kunde leda till att de applicerade negativa anpassningar och strategier för sitt förmaksflimmer, vilket i sin tur ledde till sämre psykiskt mående. Det visade även hanteringsstrategier som applicerades för att förbättra patienternas dagliga liv. Strategierna förbättrade patienternas fysiska och psykiska mående samt minskade deras flimmerepisoder.  Slutsats  Resultatet lyfte fram de strategier för egenvård som patienterna använde sig av i det dagliga livet. Här framkom det även hur begränsningarna i vardagen påverkade patienterna negativt, vilket ledde till att de ibland kunde applicera negativa strategier mot sitt förmaksflimmer. De positiva strategier som patienterna applicerade i sin vardag gjorde att de mådde signifikant bättre. Dessa förändringar var ett sätt för dem att hantera och kontrollera sin sjukdom och det kunde vara strategier som till exempel avslappningsövningar, yoga och livsstilsförändringar. God implementerad kunskap hos vårdpersonalen ledde till bättre information om strategier för patienterna vilket leder till en bättre vård för dem. / Background  Atrial fibrillation is an arrhythmia disorder that causes many problems for patients in their daily lives. This affects patients negatively, both mentally and physically. Self-care is seen as a great help measure for these patients in that they can manage their illness better. Part of the nurse's professional responsibility is to provide support to the patient based on five specialization strategies.  Aim  The aim was to shed light on strategies for self-care in daily life on patients with atrial fibrillation.  Method  A non-systematic literature review was conducted and based on 16 scientific articles of qualitative and quantitative design. The articles were identified through relevant keywords in the databases PubMed and CINAHL from February to April 2021. The included articles were quality checked with Sophiahemmet University's assessment template. The articles were then analyzed using an integrated analysis method that resulted in a compilation, sorted into three categories with associated subcategories.  Results  The result was compiled from 16 scientific articles. The result was presented by 3 main categories and 8 subcategories. The result showed that patients living with atrial fibrillation felt impeded in their daily lives which led them to adapt negative strategies for their atrial fibrillation, and that had a negative impact on their psychological health. The results showed strategies were applied to improve the daily life for the patients. These strategies improved the patients physical and psychological health and also decreased their palpation episodes.  Conclusions  The result shed light on strategies for the patients self-care which they have been using in their daily life. It was also revealed how the limitations had a negative effect in their everyday life which led to them to apply negative strategies on their atrial fibrillation. On the other hand, the positive strategies that the patients applied in their everyday lives made them feel significantly better. These changes were a way for them to manage and control their illness and it could be strategies such as relaxation exercises, yoga and multiple lifestyle changes. Good implemented knowledge for the healthcare workers led to better information about strategies for the patients and the healthcare workers were able to give a better care.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en folksjukdom som ökar kraftigt vid stigande ålder och kräver ökade behov av hälso- och sjukvårdsinsatser. För att bibehålla hälsan och inte belasta sjukvården kan interventioner av egenvård förebygga, underhålla och hantera den kroniska hjärtsvikten. Även livsstilsförändringar är viktiga bitar i egenvårdsinterventionen för att minska risken för sjukdomsförsämring. För att kunna sköta sin egenvård på ett optimalt sätt behövs utbildning och kunskap om effektiva interventioner som stärker förmågan att utföra egenvård. Syftet: Syftet var att belysa interventioner som kan förbättra egenvård hos personer med hjärtsvikt. Metod: En litteraturstudie valdes som metod. Sökningarna i omvårdnadsdatabaserna CINAHL och PubMed genererade totalt 16 omvårdnadsvetenskapliga artiklar publicerade mellan 2013 och 2023 som svarade på studiens syfte. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades genom integrerad analys. Resultat: Olika typer av interventioner kan förbättra egenvården hos personer med hjärtsvikt. Resultatet sorterades in i tre kategorier. Utbildningsintervention som stärker kunskap, Interventioner med teknisk support och socialt stöd och Interventioner med olika samtalstekniker.   Slutsats: Studien visar på hur strukturerade insatser av egenvårdsinterventioner stärker egenvårdsbeteendet för att förebygga, hanterar och underhåller hjärtsviktssymtom vilken inverkan på hur personen behåller hälsan. Personens självkännedom kan förbättras genom individanpassad information och utbildningsprogram för att öka kunskapen på ett sätt som passar bäst utifrån sina resurser och behov. Därför har personcentrerad vård en central roll när det gäller att stärka egenvård och delaktighet hos personer med hjärtsvikt. / Background: Heart failure is a common disease that increases sharply with increasing age and requires additional needs for health care interventions. In order to maintain health and avoid burdening the healthcare system, self-care interventions can prevent, maintain and manage chronic heart failure. Lifestyle changes are also important compondents of the self-care intervention to reduce the risk of disease worsening. In order to manage self-care in an optimal way, education and knowledge about effective interventions that strengthen the ability to perform self-care are needed. Purpose: The aim was to highlight interventions that can improve self-care in people with heart failure. Method: A literature study was chosen as the method. The searches in the nursing databases CINAHL and PubMed generated a total of 16 nursing science articles published between 2013 and 2023 that responded to the study objective. The articles are quality checked and analyzed through integrated analysis. Results: Different types of interventions can improve self-care in people with heart failure. The results were sorted into three categories. Educational intervention that strengthens knowledge, Interventions with technical support and social support and Interventions with different conversation techniques. Conclusion: The study shows how structured interventions focusing on self-care strengthens self-care behaviors to prevent, manage and maintain heart failure symptoms which impact on how the person maintains their health. A person's self-awareness can be improved through individually tailored information and training programs to increase knowledge in a way that best suits their resources and needs. Therefore, person-centered care has a central role when it comes to strengthening self-care and participation in people with heart failure.

Bakgrund Depression är ett växande folkhälsoproblem som drabbar människor i alla åldrar, oberoende av geografi, kultur eller socioekonomi. Olika grader av sjukdomen och ett flertal behandlingsformer finns. Sjuksköterskan har en viktig roll i patientens tillfrisknande, dock visar tidigare forskning att patienter med depression har svårt att följa egenvårdsråd. Att identifiera faktorer som påverkar patienternas följsamhet till egenvårdsråd vid depression är därför viktigt. Större förståelse för dessa faktorer skulle kunna leda till effektivare egenvård.   Syfte  Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som har betydelse för patienters följsamhet till egenvårdsråd vid behandling av depression. Metod Studien bedrevs som en allmän litteraturstudie med systematisk ansats. Originalartiklar söktes i tre databaser: CINAHL, PsycInfo och PubMed. Tretton artiklar uppfyllde inklusionskriterierna samt klarade kvalitetsgranskningen. Genom innehållsanalys av dessa tretton artiklars resultat bereddes denna litteraturstudies resultat. Resultat  Mening, stöd, reflektion och långsiktighet var nyckelbegrepp för beskrivning av faktorer utifrån studiens syfte. Samspel och komplexitet, en syntes av alla ingående koder, kategorier och teman, ansågs vara den mest betydande faktorn.  Konklusion  Sjuksköterskan bör lyfta fram komplexitet som en tillgång, inte som ett problem. Ett positivt förhållningssätt till komplexitet skulle kunna leda till bättre egenvårdsråd och bättre följsamhet till egenvårdsråd.

Bakgrund: Hjärtsvikt drabbar ca 2% av Sveriges befolkning och antalet drabbade ökar. Egenvård är viktigt för hjärtsviktspatienter då det minskar risken för försämringar av tillståndet och återinläggning på sjukhus. Fysisk aktivitet är en viktig del av egenvården men är underutnyttjad. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers erfarenheter av att utföra fysisk aktivitet som egenvård vid hjärtsvikt. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes. Databassökningarna gjordes i Pubmed och Cinahl. Nio kvalitativa studier granskades enligt Olsson & Sörensen bedömningsmall för kvalitativa studier. Studierna analyserades sedan med Fribergs femstegsmodell och sammanställdes. Resultat: Utifrån analysen bildades två huvudkategorier med tillhörande sju underkategorier. De huvudteman som bildades var; Stödjande faktorer som möjliggör egenvård och Faktorer som försvårar egenvården. Konklusion: Vad personer med hjärtsvikt behöver för att fysisk aktivitet som egenvård skall utföras har flera aspekter kopplat till sig och handlar till stor del om individanpassad information och att uppleva ett stöd från vårdpersonal, anhöriga och andra i samma sits. Vidare forskning inom området av upplevelser av fysisk aktivitet vid hjärtsvikt bör utföras i syfte att vårdpersonal kan tillhandahålla verktyg och stöd som gynnar patientens egenvårdsförmåga. / Background: Heart failure affects about 2% of the Swedish population and the number of people affected is increasing. Self-care is important for heart failure patients as it reduces the risk of deterioration of the condition and readmission to hospital. Physical activity is an important part of self-care but is underutilized. Aim: Describe people's experiences of performing physical activity as self-care in heart failure. Methods: A qualitative literature study was conducted. The database searches were done in Pubmed and Cinahl. Nine Qualitative studies were reviewed according to the Olsson & Sörensen assessment template for qualitative studies. The studies were then analyzed using Friberg’s five-step model and compiled. Results: Based on the analysis, two main categories with seven subcategories were formed. The main themes formed were; Supportive factors that enable self-care and Factors that hinders self-care. Conclusion: What people with heart failure need in order to perform physical activity as self-care has several aspects linked to it and is largely about individualized information and experiencing support from healthcare professionals, relatives and others in the same situation. Further research in the area of experiences of physical activity in heart failure should be carried out in order for the healthcare professionals to provide tools and support that favor the patient’s self-care ability.

Bakgrund: Polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) är den vanligaste endokrina sjukdomen som drabbar upp till 13 procent av kvinnor i fertil ålder. PCOS innebär en obalans av kvinnliga könshormoner som leder till multipla cystor på äggstockarna. Syndromet medför en rubbning av kvinnans hormonella och metabola funktioner. Egenvård är en viktig del i behandlingen vid PCOS. För att sjuksköterskan ska kunna ge varje kvinna/patient den bästa och individanpassade omvårdnaden behöver hen ha kunskap om hur kvinnor upplever egenvård vid PCOS. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av egenvård vid polycystiskt ovarialsyndrom. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes av kvalitativa artiklar. Tolv resultatartiklar kvalitetsgranskades för att inkluderas i resultatet och analyserades med hjälp av Fribergs fyra analyssteg. Resultat: Litteraturöversiktens resultat presenteras med två huvudkategorier: Betydelsen av balans och Betydelsen av kunskap. Kvinnor med PCOS upplevde utmaningar i sin egenvård och konstaterade vikten av att hitta balans och hållbara livsstilsförändringar. Motivationen spelade stor roll och ett eget engagemang var viktigt för att ta kontroll över sina symtom. Kvinnorna upplevde en brist på individuella egenvårdsråd från sjukvården vilket bidrog till svårigheter att lyckas med livsstilsförändringar och en upplevd avsaknad av empati och förståelse från sjukvården. Detta resulterade i att kvinnorna sökte sig online för egenvårdsråd för att hantera sin PCOS. Slutsats: Upplevelsen som kvinnor med PCOS har av egenvård beror till stor del på egenvårdsbrist. Det är därför viktigt att hälso- och sjukvården har kunskap och engagemang för att kunna stötta kvinnor med PCOS i sin egenvård.

Bakgrund: Hjärtsvikt är bland de vanligaste dödsorsak i Sverige och globalt. Uppskattningsvis lever cirka 37,7 miljoner människor med kronisk hjärtsvikt. Att leva med kronisk hjärtsvikt innebär att hantera symtom såsom andnöd, trötthet, viktuppgång, ödem, ortopné och bensvullnad. Sjuksköterskan har en avgörande roll i vården av patient med kroniska hjärtsvikt och omvårdnaden har stor betydelse för att kunna stödja patienterna i deras egenvård. Syfte: Syftet var att beskriva den äldre personens upplevelse av att leva med kronisk hjärtsvikt. Metod: Examenarbetet genomfördes som litteraturöversikt och datainsamlingen via databaserna PubMed och Cinahl. Kvalitetsgranskningen genomfördes utifrån SBU:s metodbok och Friberg Bilaga 3. Analysen genomfördes utifrån Granheim och Lundmans innehållsanalys och utifrån fyra stegsanalysmetoder enligt Friberg. Resultat: 15 artiklar valdes ut för analysen. I analysen identifierades fyra kategorier och sex subkategorier som återspeglade den äldre patientens upplevelse av att leva med kronisk hjärtsvikt. Fynden i resultaten belyste de upplevda symtom vid hjärtsvikt som orsakade fysisk och psykisk sårbarhet, betydelse av stöd från omgivningen, svårigheten att hantera ett liv i hemmet och livet efter diagnosen hjärtsvikt. Diskussion: I metoddiskussionen diskuterar styrkor och svagheter med litteraturöversiktens metod med stöd av relevanta kurslitteratur. I föreliggande arbete diskuteras de tre viktigaste fynden från resultatet “Hjärtsvikt ger fysisk och psykisk sårbarhet, Stöd från andra och Att hantera ett liv i hemmet”. Det diskuteras åtgärder som kopplas till sjuksköterska kärnkompetenser och Orems egenvårdteorin som kan vara en vägledning för att åtgärda dessa tre fynd. Slutsats: Denna litteraturöversikt om hur äldre med hjärtsvikt upplever sin vardag kan betraktas som ett stöd för sjuksköterskor för att främja hälsa och öka välbefinnande hos de äldre med hjärtsvikt som bor hemma. / <p>2024-03-22</p>