Bakgrund: Diabetes typ 1 är en sjukdom som ofta uppkommer i tidig ålder. Att få diagnosen innebär en stor omställning för ungdomen då livsstil måste anpassas efter sjukdomens behov. Under ungdomsåren är frigörelsen från föräldrarna samt att hitta en egen identitet framträdande. I vården kring ungdomar med diabetes har sjuksköterskan en stor betydelse. Sjuksköterskans pedagogiska roll men även stöd har en stor betydelse för hur ungdomar accepterar, hanterar och upplever sin sjukdom och är på så sätt betydelsefullt för hur god ungdomens egenvård blir. Syfte: Att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1 Metod: Litteraturöversikt. Sammanlagt har tio artiklar valts ut och granskats efter Fribergs granskningsmall. Alla artiklar är kvalitativa och etiskt godkända. Artiklarna analyserades utifrån Fribergs modell och resulterade i tre teman med subteman. Resultat: Sjukdomen fick ungdomarna att känna sig annorlunda. De flesta ungdomar fann ett stöd i deras omgivning, främst av föräldrar, vänner och vårdpersonal. En god kunskap om sjukdomen bidrog till en större mognad och kontroll över sjukdomen. Många ungdomar uttryckte en rädsla av att drabbas av hypoglykemi. Diskussion: Att generalisera ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1 är inte möjligt, då tankar och upplevelser är högst individuellt och alla ungdomar har olika förutsättningar att hantera sin sjukdom. Sjuksköterskan bör se till varje enskild individs behov samt ta hänsyn till ålder och mognad för att på så sätt individanpassa vården.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Enligt världshälsoorganisationen WHO har 347 miljoner människor diabetes runt om i världen. WHO menar att diabetes kommer vara den sjunde ledande orsaken till död år 2030. Diabetes typ 2 kan vara genetiskt betingad och den påverkas av livsstilsfaktorer såsom kost, motion, ålder och tobaksvanor. Vilket innebär att det är viktigt att diabetiker har kunskap och rätt tillvägagångssätt för att kunna hantera och utföra egenvårdsaktiviteter. Sjuksköterskans roll är att stödja och främja egenvården. Syfte: Syftet var att belysa vårdsökande personers upplevelser av egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Metod: En litteraturöversikt som sammanställdes av 12 kvalitativa artiklar. Resultat: Upplevelser av rädsla, kunskapsbrist, och svårigheter med att göra val som gynnar egenvård framkom. Sociala relationer visar sig också spela stor roll då utanförskap är en upplevelse som hindrade egenvården. Socialt stöd är viktigt för egenvården, brist på stöd medförde svårigheter i hanterandet av egenvården Slutsats: Litteraturöversikten tyder på att närstående bör involveras och utbildas mer för kunna stödja den diabetesdrabbade i utförandet av egenvård. Framtida forskning bör vara inriktad på hur sjukvårdspersonal förmedlar kunskap till personer med diabetes mellitus typ 2. / Background: According to the World Health Organization (WHO) has 347 million people diabetes around the world. (WHO) says that diabetes will be the seventh leading cause of death by 2030. Type 2 diabetes may be genetically determined and influenced by lifestyle factors such as diet, exercise, age and smoking habits. Which means that it is important that diabetics have the proper approach to manage and perform self-care activities. The nurse's role is to support and promote self-care. Purpose: The purpose of this study is to highlight people who seeks healthcare and their experiences of self-care in diabetes mellitus type 2.  Method: A literature review based on 12 qualitative articles where analyzed. Results: Experiences of fear, lack of knowledge, and difficulties in making choices that favor self-care emerged. Social relationships also appears to play a major role when alienation is an experience that prevented self-care. Social support is important for self-care, lack of support led to difficulties in managing their self-care. Conclusion: Next of kin should be involved and more educated to be able to support the person who sufferers from diabetes to promote self-care. Future research should focus on how health care professionals bring knowledge to people with diabetes mellitus type 2.

Bakgrund: typ 1-diabetes är en sjukdom som ofta drabbar personer som är under 30 år och ställer stora krav på ens egenvård. Hur ungdomar upplever och hanterar sin sjukdom är avgörande för deras egenvård och hur de klarar av att hantera sin sjukdom. Syfte: Att beskriva ungdomars upplevelser och hantering av typ 1-diabetes.Metod: Systematisk litteraturstudie. Datainsamling skedde från databaserna Cinahl och Medline där nio artiklar valdes ut och granskades enligt en kvalitetsgranskningsmall. Samtliga artiklar var granskade av en etisk kommitté. De nio artiklarna lästes i sin helhet och analyserades med innehållsanalys där tre olika kategorier identifierades. Resultat: De olika kategorierna som identifierades var: "Att känna sig annorlunda", "Att hantera sin sjukdom" och "Att hantera vardagen". Ungdomarna hade större risk att drabbas av depressioner men var också mer mogna än sina jämnåriga kamrater utan typ 1-diabetes. Ungdomarna värderade sin hälsa som god och upplevde det ibland som jobbigt att hantera sin sjukdom. Slutsatser: Ungdomarna upplevde både negativa och positiva upplevelser i sin sjukdom. Stöd från vänner och familj var viktigt. Överlag hade ungdomarna med typ 1-diabetes god livskvalitet men kunde ofta känna sig annorlunda än sina jämnåriga kamrater, i t ex skolan, när insulin skulle tas. Forskning saknas eller är ringa vad gäller hur ungdomarnas välbefinnande och psykiska hälsa är i samband med typ 1-diabetes.

Bakgrund: Sömnen är ett av personers viktigaste behov. När en person får för lite sömn ger detta kroppen sömnbrist, vilket påverkar flera funktioner i kroppen negativt som behövs för att vi ska kunna fungera. Sömnbrist kan leda till sömnstörning. Sömnstörningar kan vara en egen sjukdom eller ett symtom på en annan sjukdom. En metod för att motverka sömnstörningar är genom egenvård. Icke farmakologiska åtgärder är en egenvårdsmetod. Vilka icke farmakologiska egenvårdsåtgärder som fungerar för de olika personerna påverkar personernas erfarenheter av åtgärderna. Syfte: Att belysa personers erfarenheter av icke farmakologisk egenvård vid sömnstörningar. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ design som baseras på åtta artiklar. Manifest innehållsanalys användes för att analysera artiklarna. Resultat: Erfarenheter av icke farmakologiska egenvårdsåtgärder samt Erfarenheter av tekniska hjälpmedel var det två kategorierna som framkom i resultatet. De egenvårdsåtgärder som framkom kunde antingen vara av fysisk karaktär eller påverka sömnen via sinnena. Åtgärder som kräver tekniska hjälpmedel fanns också. Majoriteten upplevdes påverka sömnen och vilan positivt. Erfarenheterna av CPAP och snarkskenan var till största del att de förbättrade sömnen. Däremot var erfarenheterna av tillexempel aromterapi att det inte förbättrade sömnen. Slutsats: Erfarenheterna av egenvårdsåtgärderna med fysisk karaktär, såsom fysisk aktivitet och kostförändringar, var till största del positiva. Däremot var erfarenheterna av de egenvårdsåtgärder som påverkar sinnena, som aromterapi och ljusterapi, mer kritiska. CPAP-masken och snarkskenan hade båda fördelar såväl som nackdelar. Däremot fungerar inte samma sorts egenvård för alla personer. Det behövs göras fler kvalitativa studier inom detta område för att syftet helt ska kunna svaras på.

Bakgrund: Fysisk aktivitet har visat sig ha goda effekter på hälsan. Forskning av sambandet mellan fysisk aktivitet och depression har pågått under hundra år. Depression är ett stort folkhälsoproblem och räknas som en folksjukdom världen över. I dagens samhälle är de vanligaste behandlingarna för depression terapi och läkemedel. Fysisk aktivitet klassificeras som behandling för depression men används i liten utsträckning på grund av brist på resurser och kunskapsunderlag. Sjuksköterskans uppgift är att föra ett hälsofrämjande arbete för att bidra till en bättre hälsa i samhället. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa påverkande faktorer och effekten av fysisk aktivitet hos individer med depressiva symptom Metod: I litteraturöversikten användes 13 resultatartiklar som hämtades från databaserna Cinahl Complete, PsycINFO och Nursing & Allied Health. Resultatartiklarna analyserades systematiskt och sammanfattades. Resultatet grundar sig på samtliga studiers forskningsresultat. Resultat: Resultatet visar goda effekter av fysisk aktivitet vid depression. En tydlig reducering av depressiva symptom kan relateras till fysisk aktivitet både som behandlingsform och livsstil. Stöd, motivation och uppmuntran har visats vara vitala för en god effekt och användbarhet som behandlingsform. Diskussion: Metoden för denna litteraturöversikt visade sig vara lämplig och resulterade i ett väl grundat resultat. Fysisk aktivitet är användbart som egenvård hos individer med depression om vården är personcentrerad. Stöd och uppmuntran är vitala för egenvården och sjuksköterskans roll i egenvården är att förespråka hälsa och bedriva ett hälsofrämjande arbete. / Background: Physical activity has been shown to have good health effects. Research on the connection between physical acitivity and depression has been going on for a hundred years. Depression is a big public health problem and counted as a world wide scourge. In today’s society, the most common treatments for depression is therapy and medication. Physical activity is classified as a valid treatment for depression but is rarely used because of the lack of resources and knowledge base. One of the nurses tasks is to promote health and to contribute to a better health in the society.  Aim: The aim of this litterature review was to hightlight the influencing factors and effect of physical acitivty in individuals with depressed symptoms. Method: In this litterature overview, 13 studies were used which were collected from the the databases Cinahl Complete, PsycINFO and Nursing & Allied Health. The result articles were analyzed systematically and summerized. The result is based on the research results of all the articles. Results: The result shows good effetcs of physical acitivty in depression. A reduction of depressive symptoms can be related to physical activity both as a form of tratment and lifestyle. Support, motivation and encouragement have been shown to be vital for good effect and usefulness as a treatment. Discussion: The method for this litterature overview was appropriate and resulted in a well-founded result. Physical activity is useful as self-care in individuals with depression if the care is person-centered. Support and encouragement is vital for self-care and the nurse's role in self-care is to advocate health and to promote health-promoting work.

BakgrundAntal människor som lever med kroniska sjukdomar stiger samtidigt som dagens hälso- och sjukvård präglas av tids- och personalbrist. En faktor som kan underlätta hantering av dessa problem kan vara digitalisering (e-hälsa).SyfteSyftet är att belysa patienters upplevelser av digitaliserat egenvårdsstöd vid diabetes, kroniska lungsjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar samt cancer.MetodDenna uppsats är en litteraturöversikt som baseras på vetenskapliga artiklar (n=19) med kvalitativ metod. Innehållsanalys av studierna utfördes med hjälp av NVivo.ResultatDet identifierades fyra huvudkategorier: (1) ”Patienters förhållningssätt till digitala hjälpmedel”; (2) ”Förutsättningar för säkerhet”; (3) ”Samspel mellan patient och sjukvård”; (4) ”Förändringar i uppfattningen”.DiskussionDigitalisering framhäver att komponenter som utbildning, sociala kontakter och monitorering bidrar till konsekvenser som kunskapsutveckling, känsla av samhörighet och upplevd trygghet.SlutsatsGenom att känna till vilka möjligheter digitalisering bär med sig skulle sjuksköterskan kunna stödja patientens egenvårdskapacitet. Dessutom skulle e-hälsa kunna involveras i sjukdomsförebyggande arbeten. / <p>Godkännande datum: 2018-03-26</p>

Bakgrund: Hjärtsvikt är en sjukdom som påverkar den drabbade både fysisktoch psykiskt. I dagsläget drabbas ungefär 10% av populationen över 80 år iSverige av hjärtsvikt. Egenvården är en viktig del i hanterandet av hjärtsviktoch syftar till att patienten själv utför åtgärder för att förhindra försämring isjukdomstillståndet. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkaregenvården utifrån hjärtsviktspatienters perspektiv. Metod: Litteraturöversiktenomfattade tolv artiklar som kritiskt granskades. Dessa återfanns viadatabaser och manuella sökningar. Resultat: Tre områden som beskriverfaktorer hittades som upplevdes påverka egenvården för patienter. Faktorersom var med och påverkade egenvården var socialt stöd, information ochkunskap och stödet från sjukvården. Dessa påverkade följsamhet, hantering avinformation och kunskap, känslomässig stöttning och motivation. Diskussion:Resultatet visade på ett behov av att familj och närstående är involverade iegenvården, att kunskap inhämtades då detta var av vikt samt att stöd frånsjukvården individ-anpassades efter behov. Orems egenvårdsteori koppladesför att beskriva denna situation. Slutsats: Sjukvården måste väga in allafaktorer för utvecklandet av egenvården då helhetsperspektivet kan vara enförutsättning för god egenvård. Vidare forskning att undersöka allainvolverades perspektiv skulle kunna förbättra egenvården i framtiden. / <p>Godkännande datum: 2018-03-26</p>

Hjärtsvikt drabbar många äldre människor och det uppskattas att cirka 200 000 personer i Sverige har hjärtsvikt. Hjärtsvikt orsakas av andra bakomliggande sjukdomar där högt blodtryck och kranskärlssjukdomar är de vanligaste orsakerna. Antal personer som insjuknar i hjärtsvikt ökar successivt i hela världen. Ökningen beror dels på att behandlingen av bakomliggande sjukdomar förbättras och dels på att medellivslängden har ökat. Största ekonomiska bördan ligger på frekventa återinläggningar av patienter med hjärtsvikt. Forskning har visat att återinläggningar av personer med hjärtsvikt kan minskas med egenvårdsåtgärder. Patienten skall engageras i ett ansvar för sin egenvård i största möjliga grad. Syftet med detta arbete var att belysa vilka faktorer som påverkar egenvården hos patienter med hjärtsvikt efter utskrivning från sjukhus. Metoden som valdes var en litteraturstudie för att belysa kunskapsläget inom det valda området. Totalt femton artiklar från två databaser valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet har sammanställts i en matris som redovisas i bilaga. Resultatet visade att det finns flera faktorer som påverkar egenvården hos patienter med hjärtsvikt efter utskrivning från sjukhus. Faktorerna var uppdelade i tre kategorier: kunskap och patientutbildning, sociodemografiska faktorer och psykosocial ohälsa. Kunskap om sjukdomen och egenvård var den viktigaste faktorn. Utbildningen av patienterna med hjärtsvikt visade sig spela en avgörande roll för att deras egenvårdsprogram fungerade. Det ledde till en större följsamhet till medicinering och andra egenvårdsaktiviteter. Psykosocial ohälsa ledde till en ökad risk för patienter med hjärtsvikt och de hade större problem med att klara av sin egenvård. Egenvård är en viktig del i behandlingen av hjärtsvikt hos patienterna. Det finns flera faktorer som påverkar egenvård hos personer med hjärtsvikt efter utskrivningen. Sjuksköterskans roll är att ge stöd och främja hälsa via förebyggande åtgärder. Sjuksköterskan bör i sitt arbete ta hänsyn till patienternas utbildningsnivå, ålder och kulturella bakgrund. Rätt åtgärder leder till förbättrad följsamhet till egenvård, högre livskvalitet, minskat dödlighet och färre återinläggningar.