Bakgrund: I takt med en allt mer alarmerande klimatkris finns ett ökat intresse för att studera litterära texter utifrån ett ekokritiskt litteraturperspektiv (Brudin Borg, Bruhn& Wingård, 2022, s. 7). Att läsa litteratur utifrån ett sådant perspektiv sätter det ickemänskliga i fokus och kan därigenom bidra till en ökad medvetenhet om samt ett ökat intresse för frågor som rör klimat och miljö (Löwe & Nilsson Skåve, 2020, s. 7). Studien är därmed aktuell för såväl lärarprofessionen som för människor i en pågående klimatkris. Syfte: Studiens syfte är att visa hur berättandet i romanen Klara och solen (2021) kan förstås ur ett ekokritiskt litteraturperspektiv. Vår förhoppning är att därigenom bidra till såväl nya perspektiv på romanen som till det växande ekokritiska fältet. Metod: För att åstadkomma en läsning som är frigjord från ett antropocentriskt perspektiv i den mån det är möjligt när läses romanen med en uppmärksam läsning i syfte att ta in det icke-mänskliga. Resultat: Studien visar att former och föremål är centrala för Klaras berättande då hon återkommande riktar uppmärksamheten mot dessa. Såväl marken och gräset som föremålen kan sägas ha agens eftersom de påverkar Klaras berättande och är självständiga i den meningen att de agerar utan mänsklig inblandning samt fyller ett syfte i sig självt. Materia intra-agerar och föremålen vibrerar. Detta skiljer föremålen från Solen som inte har ett eget värde, utan figurerar främst som ett medel för att hjälpa människan och människans robot. Därför är Klaras berättande av Solen antropocentriskt.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad det finns för didaktiska möjligheter i att utföra ekokritiska läsningar av dystopisk skönlitteratur vid undervisning om hållbar utveckling i svenskämnet. För att undersöka detta utfördes en ekokritisk läsning av science fiction- romanen Blade Runner, originaltitel Do Androids Dream of Electric Sheep, av Philip K Dick. Tanken enligt mig var att romanen och dess skildring av en dystopisk värld kunde vara intressant att uppmärksamma i gymnasiet samt använda som underlag för diskussioner om potentiella framtidsscenarion. Utöver det ville jag, genom min analys, visa på vilka frågor gällande hållbar utveckling som en ekokritisk läsning av romanen kan lyfta fram. Utifrån detta ville jag sedan diskutera vilken potential just denna roman och den dystopiska genren i allmänhet kan ha i svenskundervisningen. Resultatet visade att det, i en ekokritisk läsning av romanen, finns tolkningsmöjligheter som belyser alla de tre huvudområden som Skolverket beskriver finns inom hållbar utveckling. Det betyder med andra ord att det finns möjligheter att öppna upp för diskussioner om hållbar utveckling utifrån ekokritiska läsningar av romanen. / The purpose of this degree project was to investigate what didactic possibilities can be found by performing ecocritical readings of dystopic literature while teaching students about sustainable development in the subject of Swedish. To investigate this, an ecocritical reading of the science fiction-novel Blade Runner, original title Do Androids Dream of Electric Sheep, by Philip K Dick was performed. My thought was that the novel and its depiction of a dystopic world could be interesting to acknowledge in an upper-secondary school environment, and use as a foundation for discussions about potential scenarios of the future. In addition to this I wanted to, through my analysis, show which questions regarding sustainable development that an ecocritical reading of the novel could generate. Furthermore, I wanted to discuss what potential this certain novel and the dystopic genre in general could have for teaching in the subject of Swedish.  The results showed that there are, in an ecocritical reading of the novel, room for interpretations that highlights all of the three main areas that Skolverket describes as integral parts of sustainable development. In other words, the evidence suggests that there are possibilities to open up for discussions regarding sustainable development from ecocritical readings of the novel.

Denna studie utgår från två utvalda läromedel för undervisning inom hållbar utveckling.En uppgift från varje läromedel genomförs i en elevgrupp i årskurs 3. Syftet är att se vad som är viktigt för elevernas lärande samt vad som tilltalar och engagerar eleverna och om eleverna uppmärksammar uppgifternas syfte. En läromedelsanalys föregår genomförandet av uppgifterna. Denna omfattar aspekter kring språk, syfte, upplägg, undervisningsform, koppling till styrdokumenten, bildernas funktion samt vad som framkommer i en ekokritisk läsning av läromedlen. Elevernas reflektioner visar att de engageras av variation. Det framkommer även att repetition är en viktig del i elevernas lärande, samt att nivån på uppgifterna i förhållande till elevernas förförståelse är en väsentlig del att ta hänsyn till. Elevernas reflektioner och resultatet av läromedelsanalysen ställs mot forskning om hållbar utveckling i undervisning, undervisning utifrån olika texttyper och forskning om inkludering i läromedel. Resultatet diskuteras även utifrån det sociokulturella perspektivet. I studien framkommer det att valet av läromedel är viktigt för att eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper men även utveckla en kritisk analytisk förmåga. Studien visar att båda läromedlen är relevanta att använda i skolan men att de behöver kompletteras med andra typer av uppgifter för att ge eleverna bästa möjliga förutsättningar för att utveckla kunskaper inom hållbar utveckling.