Sammanfattning Denna studie är en delstudie i ett större växthusprojekt som drivs av KTH Centrum för Hälsa och Byggande i Haninge utanför Stockholm. Projektet inbegriper ett integrerat spillvärme- och växthussystem med besöks- och forskningsändamål, placerat i anslutning till en reningsanläggning och ett naturbruksgymnasium. Studiens primära syften är att undersöka spillvärmepotentialen och potentialen för uppvärmning av växthus med spillvärme i Sverige. De sekundära syftena är att undersöka vilka hållbarhetsaspekter som kan identifieras som viktiga för spillvärme-växthus-system och att göra en idé- och informationssammanställning för dem som vill bygga spillvärme-växthus-system, med bland annat tips om hur produktpriser kan beräknas, vilka nyckeltal som kan användas för energikalkyler och vilka användningsområden som finns med ett växthus. Rapporten får ett visst fokus på livsmedels- och tomatodling, eftersom både tidigare studier och den fallstudie som ingår i rapporten handlade om detta. Studiens avsikt är dock att förespråka för en bredare syn på växthusanvändning. Studien visar att det finns stora spillvärmepotentialer bland särskilt högtempererade spillvärmekällor på västkusten och medeltempererade spillvärmekällor i Stockholmsområdet, eftersom dessa områden har både god spillvärmepotential och stor befolkning. Växthus kan byggas nära spillvärmekällan och kräver inte lika höga ingångstemperaturer som exempelvis fjärrvärmenäten, vilket gör spillvärme-växthus-system mer flexibla än spillvärme-fjärrvärme-system. Studien visar på viktiga fysiska, ekonomiska och organisatoriska förutsättningar för att bygga spillvärme-växthus-system, att det finns biologiska, sociala och kulturella potentialer med växthusen och vidare att det finns flera intressanta hållbarhetsaspekter med spillvärme-växthus-system, särskilt om de byggs rätt från början. Så gjordes i Habo, där studiens fallstudie gjordes. I Habo drivs ekologisk växthusodling med hjälp av spillvärme från en närliggande och elproducerande biogasanläggning, där de organiska resurserna består av gödsel och godisrester från en lokal godisindustri. Hela spillvärme-växthus-systemet är småskaligt och i stort sett kretsloppsanpassat. Modellen rekommenderas starkt både för projektet i Haninge och var helst man funderar på att bygga spillvärme-växthus-system, eftersom det överallt finns och alltid kommer att finnas tillgång på organiskt avfall. Energistudier visar att det finns stor potential i det organiska avfallet, särskilt från jordbruk

This essay examines in what ways the natural wine movement resembles a religious new age movement. The purpose behind this is to prove that the religious landscape that contains new age is vast. And that there still are domains where scientist haven’t ventured. This empirical study is done through an examination, using a qualitative method, of the book Naturligt vin written by Emil Broomé and Emil Arvidson. By using theories from Bruce Lincoln and Charles Tillys, this essay concluded that the natural wine movement can be defined and seen as a religious new age movement.

<p>Den biologiska mångfalden är viktig inom lantbruket. Jordbrukslandskapets mångfald är vacker för människan att se på och spännande och rogivande att vistas i. Mångfalden innehåller även en genbank som kan bli mycket etydelsefull i framtiden. Dessutom innebär oftast en rik mångfald bland ogräsen även en rik mångfald bland insekter och andra djur, däribland skadeinsekternas predatorer, vilket bidrar till produktiva åkrar. Ogräsens mångfald på åkern beror till stor del på geografiskt läge, klimat och berggrund. Även odlingssättet och tillhörande odlingsåtgärder är avgörande för hur åkerns ogräsflora ser ut. En odlingsåtgärd som har ett stort inflytande över ogräsflorans sammansättning, är användningen, eller uteslutandet, av herbicider. </p><p>Uppsatsens fältstudie består av ogräsinventeringar genomförda på två åkrar – en konventionellt odlad och en ekologiskt odlad. Den konventionella åkern är behandlad med syntetiska herbicider och den ekologiska är det inte. Studien visar att den ekologiska åkern hade fler arter, en rikligare mångfald, och många fler plantor än den konventionella åkern. Artsammansättningen tyder på att den konventionella åkern var något mer näringsrik och hade ett lägre pH.</p> / <p>Biological diversity is important in agricultural systems. The diversity of the agricultural landscape is beautiful to the human eye and it provides an exciting as well as soothing environment. Diversity also denotes genetic resources that can be of great importance in the future. Furthermore, a high biological diversity of weeds most often means a high diversity of insects and other animals, among them the predators of pests, which contributes to high productivity of the arable fields. The diversity of weed in a field depends on its geographical location, the climate and the bedrock. Other factors of great importance to the composition of the weed flora are the farming methods (conventional/ecological) and the specific measures used. One measure that has a high influence on the composition of the weed flora is the use, or exclusion, of herbicides. </p><p>The field study of this paper consists of weed inventories of two arable fields – the first cultivated per traditional methods and the second per ecological methods. Herbicides are used in the conventional field but not in the ecological one. The study shows that the ecological field had more secies, a greater diversity, and far more plants than the conventional field. The composition of the weed species indicates that the conventional field had a slightly higher nutritive value and a lower pH value.</p>

Den biologiska mångfalden är viktig inom lantbruket. Jordbrukslandskapets mångfald är vacker för människan att se på och spännande och rogivande att vistas i. Mångfalden innehåller även en genbank som kan bli mycket etydelsefull i framtiden. Dessutom innebär oftast en rik mångfald bland ogräsen även en rik mångfald bland insekter och andra djur, däribland skadeinsekternas predatorer, vilket bidrar till produktiva åkrar. Ogräsens mångfald på åkern beror till stor del på geografiskt läge, klimat och berggrund. Även odlingssättet och tillhörande odlingsåtgärder är avgörande för hur åkerns ogräsflora ser ut. En odlingsåtgärd som har ett stort inflytande över ogräsflorans sammansättning, är användningen, eller uteslutandet, av herbicider. Uppsatsens fältstudie består av ogräsinventeringar genomförda på två åkrar – en konventionellt odlad och en ekologiskt odlad. Den konventionella åkern är behandlad med syntetiska herbicider och den ekologiska är det inte. Studien visar att den ekologiska åkern hade fler arter, en rikligare mångfald, och många fler plantor än den konventionella åkern. Artsammansättningen tyder på att den konventionella åkern var något mer näringsrik och hade ett lägre pH. / Biological diversity is important in agricultural systems. The diversity of the agricultural landscape is beautiful to the human eye and it provides an exciting as well as soothing environment. Diversity also denotes genetic resources that can be of great importance in the future. Furthermore, a high biological diversity of weeds most often means a high diversity of insects and other animals, among them the predators of pests, which contributes to high productivity of the arable fields. The diversity of weed in a field depends on its geographical location, the climate and the bedrock. Other factors of great importance to the composition of the weed flora are the farming methods (conventional/ecological) and the specific measures used. One measure that has a high influence on the composition of the weed flora is the use, or exclusion, of herbicides. The field study of this paper consists of weed inventories of two arable fields – the first cultivated per traditional methods and the second per ecological methods. Herbicides are used in the conventional field but not in the ecological one. The study shows that the ecological field had more secies, a greater diversity, and far more plants than the conventional field. The composition of the weed species indicates that the conventional field had a slightly higher nutritive value and a lower pH value.

This project is a Bachelor’s thesis conducted by two students at KTH Royal Institute of Technology. The report aims to assess the implementation of sustainable agriculture at the farm Rosenhill, in the Stockholm region in Sweden, and provide potential agroecological solutions. The assessment of the farm functioned as a case study to explore possible ways to improve sustainable practices in agriculture. The method used for assessing agricultural practices in this thesis was drawn from the existing methods IDEA and complemented with the intent to find agroecological approaches. The data gathering was conducted through interviews and observations at the farm, as well as receiving complementing documents from the farm. The data from the interviews and observation was then compiled into a document and divided up into categories, corresponding to the indicators chosen for the analysis. Each individual indicator was first examined individually and, on this ground, concluding comments on the overall implementation of sustainable agriculture were drawn. Results show that the farm is implementing sustainable agriculture the ectively, however, areas of improvement were also identied. The following agroecological practices were further discussed as potential solutions to problems identied at the farm: Intercropping and/or Companion Planting, Cover-cropping and Reduced Tillage, and Agroforestry. / De a projekt är en kandidatexamensarbete skriven av två studenter på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Rapporten har som syfte att bedöma implementeringen av hållbart jorbruk på odlingen Rosenhill, i Stockholmsregionen, och ge potentiella agroekologiska lösningar. Bedömningen av odlingen fungerade som en fallstudie för att utforska möjliga sätt att förbättra hållbara tillämpningar inom jordbruk. Metoden som användes i detta arbete för att bedöma tillämpningen av jordbruk hämtades från de existerande metoderna IDEA och RISE och komplementerad med avsikten a hitta agroekologiska angreppssätt. Insamlingen av data gjordes genom intervjuer och observationer, samt dokument från odlingen. Data från intervjuer och observationer sattes samman i ett dokument och delades in i kategorier, motsvarande indikatorer valda för analys. Varje individuell indikator analyserades enskilt först och baserat på detta drogs det avslutande kommentarer på den övergripande implementeringen av hållbart jordbruk. Resultaten visar att odlingen implementerar hållbart jordbruk väl, dock kunde förbättringsområden identifieras. Följande tillämpningar av agroekologi diskuterades som potentiella lösningar till problem som identifierades på odlingen: Samodling av lämpliga grödor, Täckningsgrödor och reducerad jordbearbetning och Skogsjordbruk.