Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Denna uppsats belyser hur den ekonomiska krisen på Irland respektive Grekland skildrades i svensk opinionsbildande journalistik perioden 1 juli 2009 till och med 30 juni 2011. Länderna har olika bakgrund och ekonomier men var föremål för samma kris och båda tvingades ta stödlån 2010. Den kvantitativa delen i studien genomfördes utifrån Jesper Strömbäcks gestaltningsteori för att besvara frågan om vilka problem och lösningar som presenteras kring eurokrisen i Grekland respektive Irland. Vilka aktörer förekommer? Vilka roller tillskrivs de? Hur framställs respektive kris? Rollerna konstruerades till skurk, offer, hjälte och oansvarig/utan konsekvenstänk och studien genomfördes på 117 analysenheter från Sydsvenskan, Svenska Dagbladet och Dala-Demokraten. Därefter genomfördes en kvalitativ idé- och ideologianalys av fem artiklar för att finna värdepremisser, verklighetsomdömen och konkreta råd utifrån Herbert Tingstens ideologi- eller idésystembegrepp. Analysverktygen som användes utgick dels från Roger Fowlers lingvistiska analys och dels från George Lakoff och Mark Johnsons teorier om metaforer. Undersökningen visar att en övervägande del av artiklarna handlade om Greklandskrisen. Den vanligaste förklaringen till krisen i Grekland är att befolkningen och politikerna har flytt från sitt ansvar. På Irland är det istället statens oansvariga politik som har lett till krisen. Det vanligaste förslaget till lösning för staternas del anges vara att lägga nationella intressen åt sidan. När det gäller aktörer och roller visade analysen att nationella banker till stor del framställdes som skurkar på Irland, medan denna roll inte på motsvarande sätt tillskrivs Greklands banker. Befolkningens roll skiljer sig också åt mellan länderna. Irländarna framställs som offer medan grekerna till stor del beskrevs som skurkar. Slutsatsen av studien är att ekonomijournalistikens förenklande grepp, i kombination med opinionsjournalistikens ställningstagande karaktär, leder till förenklade värdepremisser och bilder av verkligheten.

I denna uppsats har tidningsartiklar publicerade om finanskrisen 2007–2009 studerats. Artiklarna har hämtats från fem tidningar som tillsammans utgör en stor del av svensk rikstäckande nyhetspress. Uppsatsen studerar vilka samhällsgrupper som kom till tals i artiklarna under perioden, och även i vilka nyhetsämnesområden och på vilket sätt som finanskrisen beskrevs. Resultaten i uppsatsen förstärker befintliga studiers slutsatser om en hög representation av näringslivet i journalistiska artiklar med ekonomiskt fokus, både i urvalet av källor och i urvalet av nyhetsämnen. Vidare diskuteras undersökningens resultat i relation till journalistikens samhällsuppdrag. Metodiken i uppsatsen bygger på både kvantitativa och kvalitativa undersökningsmetoder. Det teoretiska underlaget i uppsatsen baseras på forskning kring gestaltning och dagordning i media, samt forskning i ekonomijournalistik. Uppsatsen behandlar skildrandet av finanskrisen i media. Den gör inte anspråk på att studera finanskrisen som fenomen, eller dess faktiska inverkan på samhället. Det som undersöks är den journalistiska skildringen av finanskrisen i svensk rikstäckande press.

A qualitative study aimed at examining how business executives get portrayed in economy journalism from a gender perspective. The study aspired to explore possible differences and similarities in the portrayal of male and female executives. We investigated a selection of 12 feature-styled portraits of male and female business executives from swedish financial magazine Di Weekend. By using framing analysis the text was deconstructed and consequently reconstructed into the most salient frames extracted from the analysis. The frames identified were the competitive person, the self-made person, the mentor, the family, the question of competence and the question of equality. Within these frames, we identified several aspects where the journalistic representation differed between male and female subjects. We found that male subjects were portrayed as confident, natural leaders and career-oriented providers for their families. Female subjects were to a greater extent portrayed as doubtful, ideology-driven, maternal caretakers. The importance of competitiveness, as well as the presence of mentors, were found with both genders. However, male subjects were portrayed as equals in regard to their mentors, whereas female subjects as more dependent and inferior to their mentors.