Bakgrund och problem: Det har byggts ungefär 50 nya arenor under 2000-talet och i flera fall har arenorna byggts i små kommuner. Varje år lägger Sveriges kommuner ut 400 miljoner kronor för att arenorna ska gå runt. Med detta som bakgrund tycks arenatrenden trots allt öka, men varför? Media lyfter ofta fram den ekonomiska situationen för en arena men kommunerna beskriver att de vill skapa ett värde som inte kan mätas i ekonomiska termer.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera och förstå kommunens syn på en arenas lönsamhet genom att beskriva beslutsprocessen för etablering av en ny arena. För att uppfylla detta kommer vi att identifiera och förklara avgörande faktorer (både ekonomiska och icke-ekonomiska).   Avgränsningar: Vi har valt att endast studera multiarenor och därmed uteslutit andra typer av arenor. Vi har även valt att göra en avgränsning till att undersöka fyra olika multiarenor i södra Sverige, där arenorna är byggda under 2008-2012 och har en kapacitet på mellan 4400 och 5500 åskådare. Vi har också gjort en avgränsning till att bara studera arenor där kommunen tagit det främsta initiativet till att bygga.   Metod: Uppsatsen har en abduktiv forskningsansats med en kvalitativ forskningsinriktning. Den empiriska studien består huvudsakligen av semistrukturerade intervjuer och offentliga dokument.   Slutsats: Kommuner räknar inte med att arenor ska vara ekonomiskt lönsamma utan att de istället ska skapa värde för invånarna. Värdet utgörs bland annat av att gynna folkhälsan, bli en attraktiv stad samt att kunna erbjuda idrotts- och nöjesevenemang. Samtliga studerade kommuner har gamla och nedslitna anläggningar som byggts ungefär vid samma tidpunkt vilket kan förklara den aktuella arenatrenden som en andra arenavåg.

Grisen var en viktig del av kosten för delar av befolkningen i Egypten från den för-Dynastiska perioden och framåt. Trots omfattande benfynd är grisen sällan avbildad eller noterad i egyptisk ikonografi eller litteratur. Den här studien har som mål att beskriva varför grisen sällan var avbildad eller nedtecknad under den Dynastiska perioden från det Gamla Riket fram till det Nya Riket. Det finns flera teorier som beskriver varför grisen är sällan förekommande i bild och skrift från tidsperioden, främst ekonomiska, sociala och kulturella. Dessa teorier beskrivs och analyseras i uppsatsen. Källorna består av tidigare forskning och utgrävningsrapporter: Fynden är i huvudsak gjorda i bosättningar för arbetarklassen. Ett fåtal egyptiska texter och avbildningar med relevans för grisar kommer också att analyseras. Fynd från bosättningar indikerar att grisen var en viktig källa till protein i de byar som dominerades av hantverkare och bönder. Teorier som bygger på att det fanns religiösa eller kulturella tabun mot grisen har knappast stöd av fynd eller andra ursprungliga källor. Istället indikerar frånvaron av grisen i tidens litteratur och andra avbildningar att den hade ett begränsat ekonomiskt värde för den styrande klassen. Det torde vara det huvudsakliga skälet till varför man inte ansåg grisen vara värdig eller relevant att avbilda.

Housing availability plays a central role for the mobility in the labour market and for the economic growth in a country. Housing construction in Sweden is now increasing strongly after a period of low construction during and after the financial crisis in 2008. Despite this, many of the Swedish municipalities indicate that there is a housing shortage, especially in the metropolitan regions. The main reason for this is that the population has grown at a faster pace compared to the number of homes. This thesis uses a regression analysis to analyse what fundamental economic factors that affected housing construction in Stockholm County between 1992 and 2016.  The result from the regression analysis shows that the repo rate, inflation, GDP, population, unemployment, housing prices, and construction cost, with a lag of seven, seven, zero, one, six, two, and three quarters respectively, have a significant effect on housing construction. Furthermore, the regression model showed a low significance level for income, thus this variable was excluded from the model. Moreover, a time trend was included in the regression model. The time trend shows statistically significance, and its β coefficient implies an approximate 3% increase in housing construction per year, on average. Moreover, the regression model, presented in this thesis, has an R-squared value of 0.73, which indicates that the model can explain 73% of the variation in housing construction in Stockholm County between 1992 and 2016. / Tillgängligheten av bostäder spelar en central roll för rörligheten på arbetsmarknaden och för den ekonomiska tillväxten i ett land. Bostadsbyggandet i Sverige ökar nu kraftigt efter en period av lågkonjunktur, under och efter finanskrisen 2008. Trots detta anser många kommuner i Sverige att bostadsbristen är stor, särskilt i storstadsregionerna. Den främsta orsaken till detta är att befolkningen har vuxit i en högre takt än antalet bostäder. Denna uppsats använder en regressionsanalys för att analysera vilka fundamentala ekonomiska faktorer som påverkat bostadsbyggandet i Stockholms län mellan 1992 och 2016. Resultatet av regressionsanalysen visar att reporäntan, inflationen, BNP, befolkningsmängd, arbetslöshet, bostadspriser och byggkostnader, med sju, sju, noll, en, sex, två, respektive tre kvartals förskjutning, hade en signifikant inverkan på bostadsbyggandet. Vidare visade regressionsmodellen en låg signifikansnivå för variabeln inkomst, vilket medförde att denna variabel uteslöts från modellen. Dessutom inkluderades en tidsvariabel i regressionsmodellen. Tidsvariabeln visar statistisk signifikans och dess koefficient indikerar att bostadsbyggandet i genomsnitt ökade med ca 3% per år. Regressionsmodellen som presenteras i denna uppsats har ett R2-värde på 0,73 vilket indikerar att modellen förklarar 73% av variationen i bostadsbyggande i Stockholms län mellan 1992 och 2016.

With increased climate goals, higher demands are placed on the construction industry to reduce emissions, making it important to develop alternatives that are economically and environmentally sustainable. Concrete is one of the most widely used materials and has high CO2-emissions, with cement production accounting for 90% of these emissions. Therefore various types of green concrete have been developed, where one of the alternative binders approved according to Swedish standards is ground granulated blast furnace slag (GGBS). The impact of GGBS in concrete is well documented and researched, with known advantages and disadvantages of using green concrete. The aim has been to gather relevant data of how GGBS affects the concrete performance and durability. The results show that there are tsignificant effects when using slag concrete, with GGBS providing good resistance against chemical attacks and achieving higher strength. However, there are questions regarding how sustainable GGBS actually is, especially considering how the steel industry is evolving and moving from blast furnaces to fossil free steel production in electric arc furnaces. Nevertheless, GGBS is of utmost relevance for climate improvement within the construction industry. Where the transition within the steel and construction industries opens up opportunities for the development of innovative technologies and new binders to minimize the climate footprint of cement production, thereby paving the way for a sustainable future. / Med ökade klimatmål ställs högre krav på byggindustrin att minska utsläppen, varav det är av vikt att utveckla alternativ som är ekonomiskt och miljömässigt hållbara. Betong som är ett av de mest använda materialen har höga CO2-utsläpp, där tillverkningen av cement står för 90% av utsläppen. Därför har det utvecklats olika typer av klimatförbättrad betong, där ett av de alternativa bindemedlen som är godkänt enligt svenska standarder är masugnsslagg. Slaggens inverkan på betong är väldokumenterad och undersökt, där man vet att det finns fördelar och nackdelar med att använda en klimatförbättrad betong. Syftet har varit att ta fram relevant data om hur masugnsslagg påverkar betongen prestandan och hållbarhet. Där resultatet visar att det finns påtagliga effekter med att använda slaggbetong, där slaggen ger en god beständighet mot kemiska angrepp och kan uppnå högre hållfasthet. Det existerar dock frågetecken hur hållbar masugnslaggen är, detta med avseende på hur stålindustrin utvecklar sig och kommer gå från masugnar till fossilfri ståltillverkning i ljusbågsugnar. I dagsläget är dock masugnslaggen av högsta relevans för klimatförbättringen inom byggindustrin. Där omställningen inom stål- och byggindustrin öppnar upp för utvecklingen av innovativa tekniker och nya bindemedel för att kunna minimera klimatavtrycket från cementproduktionen, och därmed bana väg för en hållbar framtid.

In the beginning of the 1990s the responsibility for the schools shifted from the government to the local authorities. This started an era with a freedom of choice for students where they themselves could choose which school to go to. The new system also opened up the possibility for independent private schools to exist side by side with local authority held schools. The overall aim of this study is to determine the factors that affect the location of these independent schools and the geographical pattern these independent schools create. The study in this paper is based on materials from statistics and interviews. The statistics is from SCB (Statistics Sweden), Skolverket (a government agency that work for the Ministry of Education) and Skolinspektionen (a government agency that supervises that schools follow laws and regulations) and the interviews are with principals and owners of independent schools and representatives from Skolverket, Skolinspektionen and Friskolornas riksförbund (The national association for independent schools). Since the 1990s the independent schools have become nearly as many as the local authority held schools, but are concentrated to 41 percent of Sweden’s municipalities. When comparing this to the local authority held schools that are in 96 percent of Sweden’s municipalities means that the independent schools are in high numbers in a few municipalities. The study shows a geographical pattern of independent schools mainly in large cities. In this paper I examine if the concentration of independent schools in a small part of Sweden’s municipalities is due to political reasons or economical reasons. In conclusion the study indicates that economical factors is the main reasons for their geographical location. The main reasons for locating in urban areas are based on the number of students, diversity, opportunity, and the closeness to universities but also the closeness to entertainment as cafés.