<p>Syftet med denna studie har varit att beskriva hur det arbetas, i en stadsdel i Stockholm, med arbetslösa biståndstagare som står nära arbetsmarkanden utifrån fyra handläggares erfarenheter. De valda handläggarna har varit två socialsekreterare och två Soft-handläggare. För att kunna uppfylla syftet har jag utgått från följande frågeställningar: Vilka krav ställs på arbetslösa biståndstagare som står nära arbetsmarknaden? Vilka insatser och åtgärder erbjuds till denna grupp av biståndstagare? Arbetas det utifrån arbetslinjen eller workfare?</p><p>Det empiriska materialet består av fem kvalitativa intervjuer varav en med enhetschefen och fyra med handläggarna. Resultatet har visat att det ställs två krav på arbetslösa biståndstagare som står nära arbetsmarknaden, nämligen att stå till arbetsmarknadens förfogande och att vara aktivt arbetssökande. Soft-handläggare ansvarar inte för insatser av mer stödjande karaktär. Uppföljningsmöte med socialsekreterare präglas av motivationsarbete, lösningsfokuserat arbete samt systemteoretiskt tänkande. Som insats nämns också trepartssamtal och remitteringen till arbetskonsulenter som arbetar på enheten. Som åtgärder erbjuds en plats i aktiveringsprogram AFSO eller Arbete.nu. Resultatet har visat att det arbetas utifrån arbetslinjen med arbetslösa biståndstagare med hinder och utifrån workfare med arbetslösa biståndstagare som deltar i aktiveringsprogram. Resultatet har analyserats utifrån det socialpolitiska perspektivet, organisation samt gräsrotbyråkrati och gräsrotbyråkrater.</p>

Studien syftade till att undersöka hur socialsekreterare definierar och tillämpar barnperspektivet samt hur de har upplever sitt handlingsutrymme i handläggningen av ekonomiskt bistånd. Kvalitativ metod har använts med semistrukturerade intervjuer som genomförts med fyra socialsekreterare som arbetar inom ekonomiskt bistånd. Resultatet visade att det förekommer skillnader i synen på vad ett barnperspektiv innebär och hur barnen synliggörs i dokumentationerna. Ekonomiskt bistånd tenderar att utredas utifrån ett vuxenperspektiv där barnperspektivet får en underordnad roll. Arbetsbelastning, okunskap och organisationskultur nämndes som påverkande faktorer till detta. Det ges ett stort handlingsutrymme och tolkningsutrymme i socialsekreterarens arbete som begränsas av lagrum och kommunala riktlinjer. Resultatet visar att socialarbetarens roll och position mellan organisationens uppdrag och klientens behov är komplicerad då de möts av motstridiga krav och förväntningar. Studiens resultat överensstämmer med tidigare forskning som visat att vuxenperspektivet har en stark ställning inom ekonomiskt bistånd samt att brister finns i tillämpningen av barnperspektivet. / This study examines how social workers may define and apply the children's perspective, and how they perceive their discretion when administering social assistance. A qualitative method consisting of semi-structured interviews with four social workers is used. The results show that there are individual differences in the view on what the child perspective entails and how it is put into practice. The social workers’ focus tends to be on the adults’ perspective. Workload, lack of knowledge and the organizational culture are described as influencing factors. There seems to be significant room for discretion in assessments and decisions, although limited by law and guidelines. The social worker's position between the organization's demands and the client's needs seems to be complicated. The results are in line with previous research. It is proposed that in future research investigate the use of the child perspective after implementation of the UN convention on the rights of the child as legislation in Sweden.

The municipalities' costs for social assistance are expected to grow by over 20 per cent in the coming years (Prop. 2018/19:1). There are plenty of studies of how the design and level of unemployment insurances affect labor market outcomes – higher benefits have a negative impact on annual income and wages after unemployment – but few concerning the social assistance system. For recipients of social assistance, the benefit is reduced by the same amount a person earns, which create weak incentives for work as the substitution effect remains neutral. As a measure to lower the effective marginal tax rate from a hundred percent, Sweden has introduced a claw-back tax: the so-called job stimulus. Labor supply models assume voluntary unemployment, where the incentives depend on the fixed costs of working. If the fixed costs remain neutral, everyone who has a potential income over the benefit limit should work. However, under 2 per cent receive the job stimulus, even though approximately 50 per cent meet the eligibility requirements (Socialstyrelsen, 2016). Therefore, this thesis investigates potential explanations to this lag between theory and reality, analyzing a specific policy using traditional analysis tools from the economic theory of labor supply. The results show that the effective marginal tax rate is significantly affected, which strengthens the assumption that traditional analysis tools for labor supply seem insufficient when studying social assistance. Therefore, the effort model is introduced as an analysis tool to complement the established theories.

<p>Syftet med uppsatsen var att beskriva socialbidragstagarna i en kommun samt beskriva vilka krav socialtjänsten ställt på dem som förutsättning för att bevilja socialbidrag. För att kunna göra detta användes ett kvantitativt forskningsmaterial från IMS vid Socialstyrelsen. Det framkom att det ställs krav på större delen av kommunens socialbidragstagare och en av de vanligaste orsakerna till att klienterna inte klarar sin försörjning är att de saknar arbete. En stor del av kraven handlar om att söka arbete, ha kontakt med Arbetsförmedlingen samt att visa listor över sökta arbeten. Det ställs oftare krav på dem som är födda i Sverige än på utrikes födda. Resultaten har jämförts med tidigare forskning och analyserats utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv.</p>

<p> </p><p>Under år 2008 utbetalades 9,5 miljarder svenska kronor som ekonomiskt bistånd till 4,2 procent av Sveriges befolkning. Därigenom har det ekonomiska biståndet en stor plats i det svenska sociala arbetet. Trots detta har handläggning av ekonomiskt bistånd en låg status då arbetet anses vara enkelt att utföra i förhållande till andra delar av det sociala arbetet. Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare som handlägger ekonomiskt bistånd erfar sin yrkesstatus. Metoden var i kvalitativ form och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med tre socialsekreterare. Samtliga av dessa arbetade vid mindre socialtjänster i Jämtlands län. Analysen av empirin gjordes med hjälp av tidigare forskning, makt- samt organisationsteorier. Resultatet visade att flertalet av socialsekreterarna i studien ansåg sig ha en relativt god status i förhållande till andra inom socialtjänsten. De ansåg samtidigt att statusen mellan dem och andra yrkesinriktningar inom det sociala arbetet skiljde sig något åt då de upplevde sin status som något lägre. Resultatet visade även att flertalet ansåg att de i mötet med klienter ofta har ett maktövertag. Slutligen visade studien att socialsekreterarna uppfattar att handläggning av ekonomiskt bistånd är osynligt i samhället samt att den publicitet deras arbete får ofta är negativ. Slutsatser som drogs var att chefens syn på socialsekreterarnas arbete är viktigt, likaså klimatet på socialtjänsten. Ytterligare en slutsats som drogs är vikten av att arbeta med klienternas uppfattning gällande handläggning av ekonomiskt bistånd.</p>

<p>SAMMANFATTNING: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka berydelsen av kön vid bedömningar och beslut vid ansökan om ekonomiskt bistånd. Vi ville ta reda på vilken betydelse av genus som skapas i socialtjänstens akter, hur detta påverkar hanteringen av ärendena samt om socialtjänsten i sitt arbete bidrar till reproduktion av stereotypa könsbilder. För att kunnna besvara våra frågeställningar valde vi att genomföra en kvalitativ studie där vi granskat 12 akter gällande ekonomiskt bistånd från socialtjänsten på vuxenenheten utförda i en medelstor kommun i Sverige. Metoden källanalys valdes då vi var intresserad av att se vad socialtjänsten på den aktuella orten faktiskt gjort och inte vad de säger att de har gjort. Efter insamlandet och genomläsningen av akterna valdes tre centrala teman ut: Familj och nätverk, hälsa och arbete och sysselsättning. Texterna analyserades utifrån de valda teorierna om genus och kön samt Yvonne Hirdmans genusordning. Tolkningarna kopplades även till tidigare forskning. Studiens reslutat visar i likhet med den tidigare forskningen att kvinnor och män möts av olika förväntningar från socialtjänstens samt att socialsekreterares genusrelaterade uppfattningar påverkar arbetet med klienterna. En slutsats är att socialtjänsten reproducerar stereotypa bilder av kön genom att i akterna fokusera på olika saker beroende på om klienten är man eller kvinna.</p>

<p><strong><p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna uppsats är dels att ta reda på hur socialsekreterarna i två större och två mindre kommuner i Mellansverige arbetar med biståndsfrågorna utifrån aspekterna mottagning, metodanvändning, samverkan, klientinflytande samt uppföljningar. Syftet är även att undersöka hur socialsekreterarna arbetar för att utforma biståndet (för försörjningsstöd samt livsföring i övrigt) så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Metoden som valts för genomförandet av studien är kvalitativ forskningsintervju. Resultatet visar att det finns såväl likheter som skillnader mellan kommunerna gällande arbetet med försörjningsstöd. Exempelvis framgår att i de större kommunerna får klienterna först träffa en mottagningssekreterare medan klienterna i de mindre kommunerna får kontakt med socialsekreterarna på försörjningsstödverksamheten direkt. En del av socialsekreterarna i studien använder sig av olika metoder i sitt arbete, andra arbetar på det sätt de själva tycker fungerar bäst. Samtliga kommuner samverkar med andra myndigheter och visst klientinflytande återfinns också i samtliga kommuner. Även uppföljningar sker i samtliga kommuner, men gällande frekvensen är det stora skillnader. För att utforma biståndet till självständighet för klienterna arbetar socialsekreterarna bland annat med samverkan, individuella handlingsplaner samt uppföljningar. Här förekommer dock också vissa skillnader mellan kommunerna.</p><p>Nyckelord: Försörjningsstöd, Ekonomiskt bistånd, Empowerment, Socialsekreterare, Socialtjänstlagen</p></strong></p>

Syftet med uppsatsen var att beskriva socialbidragstagarna i en kommun samt beskriva vilka krav socialtjänsten ställt på dem som förutsättning för att bevilja socialbidrag. För att kunna göra detta användes ett kvantitativt forskningsmaterial från IMS vid Socialstyrelsen. Det framkom att det ställs krav på större delen av kommunens socialbidragstagare och en av de vanligaste orsakerna till att klienterna inte klarar sin försörjning är att de saknar arbete. En stor del av kraven handlar om att söka arbete, ha kontakt med Arbetsförmedlingen samt att visa listor över sökta arbeten. Det ställs oftare krav på dem som är födda i Sverige än på utrikes födda. Resultaten har jämförts med tidigare forskning och analyserats utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv.

Under år 2008 utbetalades 9,5 miljarder svenska kronor som ekonomiskt bistånd till 4,2 procent av Sveriges befolkning. Därigenom har det ekonomiska biståndet en stor plats i det svenska sociala arbetet. Trots detta har handläggning av ekonomiskt bistånd en låg status då arbetet anses vara enkelt att utföra i förhållande till andra delar av det sociala arbetet. Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare som handlägger ekonomiskt bistånd erfar sin yrkesstatus. Metoden var i kvalitativ form och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med tre socialsekreterare. Samtliga av dessa arbetade vid mindre socialtjänster i Jämtlands län. Analysen av empirin gjordes med hjälp av tidigare forskning, makt- samt organisationsteorier. Resultatet visade att flertalet av socialsekreterarna i studien ansåg sig ha en relativt god status i förhållande till andra inom socialtjänsten. De ansåg samtidigt att statusen mellan dem och andra yrkesinriktningar inom det sociala arbetet skiljde sig något åt då de upplevde sin status som något lägre. Resultatet visade även att flertalet ansåg att de i mötet med klienter ofta har ett maktövertag. Slutligen visade studien att socialsekreterarna uppfattar att handläggning av ekonomiskt bistånd är osynligt i samhället samt att den publicitet deras arbete får ofta är negativ. Slutsatser som drogs var att chefens syn på socialsekreterarnas arbete är viktigt, likaså klimatet på socialtjänsten. Ytterligare en slutsats som drogs är vikten av att arbeta med klienternas uppfattning gällande handläggning av ekonomiskt bistånd.

Syftet med denna studie har varit att beskriva hur det arbetas, i en stadsdel i Stockholm, med arbetslösa biståndstagare som står nära arbetsmarkanden utifrån fyra handläggares erfarenheter. De valda handläggarna har varit två socialsekreterare och två Soft-handläggare. För att kunna uppfylla syftet har jag utgått från följande frågeställningar: Vilka krav ställs på arbetslösa biståndstagare som står nära arbetsmarknaden? Vilka insatser och åtgärder erbjuds till denna grupp av biståndstagare? Arbetas det utifrån arbetslinjen eller workfare? Det empiriska materialet består av fem kvalitativa intervjuer varav en med enhetschefen och fyra med handläggarna. Resultatet har visat att det ställs två krav på arbetslösa biståndstagare som står nära arbetsmarknaden, nämligen att stå till arbetsmarknadens förfogande och att vara aktivt arbetssökande. Soft-handläggare ansvarar inte för insatser av mer stödjande karaktär. Uppföljningsmöte med socialsekreterare präglas av motivationsarbete, lösningsfokuserat arbete samt systemteoretiskt tänkande. Som insats nämns också trepartssamtal och remitteringen till arbetskonsulenter som arbetar på enheten. Som åtgärder erbjuds en plats i aktiveringsprogram AFSO eller Arbete.nu. Resultatet har visat att det arbetas utifrån arbetslinjen med arbetslösa biståndstagare med hinder och utifrån workfare med arbetslösa biståndstagare som deltar i aktiveringsprogram. Resultatet har analyserats utifrån det socialpolitiska perspektivet, organisation samt gräsrotbyråkrati och gräsrotbyråkrater.