<p>Syftet med denna uppsats är att beskriva och jämföra hur ledningen i tre lantbrukskooperativ använder sig av verksamhetsstyrning, samt att analysera lantbrukskooperativens användande av verksamhetsstyrning utifrån modern verksamhetsstyrningsteori. Fallstudier har gjorts och datainsamlingen har skett genom intervjuer. En avgränsning har gjorts till att enbart behandla tre mejerier med olika storlek. Mejerier har valts eftersom mejeriernas standardiserade råvara underlättar en jämförelse företagen emellan. Undersökningsobjekten är Gefleortens, Milko och Arla Foods. Tre modeller inom verksamhetsstyrning presenteras, den av dessa tre valda modeller som vi ansåg representera verksamhetsstyrning bäst med hänsyn till syftet och fallföretagen var Jan Lindvalls modell, vilken ligger till grund för analysen.</p><p>Slutsatserna visar att det nu råder en enhetlig syn på marknadsklimatet mejerierna emellan vilket har lett till fler samarbeten med andra mejerier och satsningar på dagligvaruhandelns ”egna märkes varor” i och med ändrade konkurrensstrategier. Vi kan konstatera att om mejeriernas förmåga att anpassa sig till marknaden och dess omgivning skiljer sig, beror det inte på grund av olikartade syner på marknaden som helhet utan snarare på grund av differenser i de interna verksamheterna och mejeriernas respektive förhållande till omgivningen. Milko och Arla Foods produktions-kapacitetsstorlek leder till fler tillväxtmöjligheter än vad Gefleortens har med sin enda produktionsanläggning. Gefleortens ringa storlek och lokala inriktning medför att de är mer beroende av sina konkurrenters agerande än de övriga två. Vidare gäller att både Arla Foods och Gefleortens är betydligt mer ekonomiskt inriktade än vad Milko är, både när det gäller visionen och målen, men även när det gäller strategin. Detta är intressant eftersom fastställandet av målen och följaktligen strategin präglar hela styrningen. Milko har större fokus på ickefinansiella aspekter av verksamheten än vad både Arla Foods och Gefleortens. Det betyder att Milko kan anses ha en modernare styrning än de övriga två. Det är intressant att det minsta företaget i vår undersökning, och som följaktligen borde ha lättast att anpassa verksamheten till omgivningen, finner det viktigt att ha korta strategiplaner för att kunna vara flexibla. Vi anser emellertid att detta beror på Gefleortens reaktivitet, eller snarare Milkos och Arla Foods proaktivitet. De sistnämnda kan av egen kraft bana väg och sätta trender på marknaden, medan Gefleortens ständigt tvingas att anpassa sig till marknaden.</p>

<p>Missnöjet inom vården beror främst på de långa väntetiderna och bristfällig tillgänglighet till vårdcentralerna. Frågan är om det verkligen är mer resurser som är lösningen på problemen eller om intresset istället bör riktas mot de system och ramar som vårdpersonalen har att verka inom? Att använda ett styrmedel som fokuserar på rätt faktorer och inte bara det ekonomiska, kan möjligtvis hjälpa vårdcentralerna att bli mer flexibla, förbättra tillgängligheten och öka kvaliteten på vården.</p><p>I denna uppsats studeras KvaLita Närsjukvård AB (KvaLita NSV), en privat vårdorganisation som driver ett antal vårdcentraler på entreprenad åt landstinget. KvaLita NSV:s ekonomistyrning bedrivs med ett balanserat styrkort som styrmedel. Tanken med balanserat styrkort är att företaget ska ses ur fler perspektiv än enbart det finansiella. Styrkortet ska även koppla ihop den kortsiktiga verksamhetsstyrningen med den långsiktiga visionen och strategin.</p><p>Uppsatsens övergripande syfte är att beskriva KvaLita NSV:s balanserade styrkort och därmed belysa hur en sjukvårdsenhet kan tillämpa modellen. Delsyftet med uppsatsen är att identifiera och jämföra företagsledningens attityder kring styrkortets funktion och fördelar.</p><p>Som metod för insamling av empirisk data användes en kvalitativ fallstudie. Primärdata samlades in genom ostrukturerade intervjuer. Undersökningen är gjord ur ett ledningsperspektiv, där de intervjuade valdes utifrån deras position i företagets ledning.</p><p>Användandet av balanserat styrkort i KvaLita NSV har inte riktigt fått den effekt som ledningen på huvudkontoret önskade. De har inte lyckats förankra konceptet i hela organisationen och uppföljningen har varit bristfällig. Det framkom av undersökningen att det finns en hel del skillnader inom ledningen gällande attityden till styrkortet. Styrkortet måste för att fungera, vara levande i hela organisationen. Om inte ledningen är överens om dess funktion och fördelar är det svårt att övertyga och engagera övriga medarbetare. De intervjuade är dock överens om att balanserat styrkort är rätt styrmedel för verksamheten och att utformningen är bra. KvaLita NSV kommer därför att göra en</p><p>nysatsning i styrkortsarbetet år 2006.</p>

<p>En allt mer föränderlig marknad har medfört en ökad konkurrens och förändrade förutsättningar för dagens företag. De ökade kraven från marknaden har gjort att synen på företagens styrning har förändrats och en mer processinriktad och kundanpassad verksamhetsstyrning har de senaste åren presenterats i litteratur och studier. Företagens ekonomistyrning i praktiken har däremot inte utvecklats i samma takt som dessa nya idéer. Denna kvalitativa studies syfte är att undersöka och analysera de faktorer som kan hindra eller försvåra en utveckling av ett företags ekonomistyrning. Controllers och ekonomichefer har intervjuats för att undersöka på vilket sätt deras ekonomifunktioners rutiner, struktur och resurser påverkar möjligheten att utveckla företagets ekonomistyrning mot en mer horisontellt riktad verksamhetsstyrning. Studien visar att ekonomisystemen är uppbyggda av fasta rutiner och regler. Detta medför att de tar lång tid att förändra eftersom de blivit rotade i företagets organisationsstruktur och utgör en trygghet för företagets anställda. Undersökningen visar även att ekonomifunktionens resurser inte i sig är något hinder mot en fortsatt utveckling av företagets styrning, så länge det går att motivera att en investering ger resultat visar studien att det ofta finnas möjlighet till nya satsningar. Snarare tyder det mesta på att det är controllerns förmåga och vilja att identifiera att det behövs en förändring som är det största hindret mot en utveckling av företagets ekonomistyrning.</p> / <p>Recent development in information technology, increasing globalization and tougher competition has imposed new demands on business. In the face of these new challenges the methods of management control have changed. A more process oriented and customer focused management control system has been introduced by many academics. Researchers refer to the gap between the theoretical material in textbooks and the actual practices of management control system in companies. The purpose of this qualitative study is to examine and analyse the barriers against a development in the management control system. In this study business controllers have been interviewed to examine the accounting practice. Routines, organizational structure and resources have been analysed to see how they influence the development of management control systems to become more process oriented and customer focused. It may be concluded that management accounting practices become institutionalized and consequently become embedded in deeper structures of organizational life. These routines are difficult to change since they legitimate organizational behaviour and create a feeling of certainty. Resources do not seem to be a barrier if the investment can be explained and justified. The findings indicate that the ability and willingness of the controller to identify that a change is needed, is the most critical barrier against a development of the management control system in a company.</p>

<p>En jämförande studie av storbankernas ekonomistyrning på regional nivå där fokus i huvudsak har legat på planering och prognostisering. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ studie med hjälp av bland annat intervjuer.</p><p> </p><p>Undersökningens slutsatser i huvuddrag:</p><ul><li>Budgetens betydelse har minskat. </li><li>Användning av icke-finansiella mått har ökat.</li><li>Kundernas behov står i centrum.</li></ul>

En allt mer föränderlig marknad har medfört en ökad konkurrens och förändrade förutsättningar för dagens företag. De ökade kraven från marknaden har gjort att synen på företagens styrning har förändrats och en mer processinriktad och kundanpassad verksamhetsstyrning har de senaste åren presenterats i litteratur och studier. Företagens ekonomistyrning i praktiken har däremot inte utvecklats i samma takt som dessa nya idéer. Denna kvalitativa studies syfte är att undersöka och analysera de faktorer som kan hindra eller försvåra en utveckling av ett företags ekonomistyrning. Controllers och ekonomichefer har intervjuats för att undersöka på vilket sätt deras ekonomifunktioners rutiner, struktur och resurser påverkar möjligheten att utveckla företagets ekonomistyrning mot en mer horisontellt riktad verksamhetsstyrning. Studien visar att ekonomisystemen är uppbyggda av fasta rutiner och regler. Detta medför att de tar lång tid att förändra eftersom de blivit rotade i företagets organisationsstruktur och utgör en trygghet för företagets anställda. Undersökningen visar även att ekonomifunktionens resurser inte i sig är något hinder mot en fortsatt utveckling av företagets styrning, så länge det går att motivera att en investering ger resultat visar studien att det ofta finnas möjlighet till nya satsningar. Snarare tyder det mesta på att det är controllerns förmåga och vilja att identifiera att det behövs en förändring som är det största hindret mot en utveckling av företagets ekonomistyrning. / Recent development in information technology, increasing globalization and tougher competition has imposed new demands on business. In the face of these new challenges the methods of management control have changed. A more process oriented and customer focused management control system has been introduced by many academics. Researchers refer to the gap between the theoretical material in textbooks and the actual practices of management control system in companies. The purpose of this qualitative study is to examine and analyse the barriers against a development in the management control system. In this study business controllers have been interviewed to examine the accounting practice. Routines, organizational structure and resources have been analysed to see how they influence the development of management control systems to become more process oriented and customer focused. It may be concluded that management accounting practices become institutionalized and consequently become embedded in deeper structures of organizational life. These routines are difficult to change since they legitimate organizational behaviour and create a feeling of certainty. Resources do not seem to be a barrier if the investment can be explained and justified. The findings indicate that the ability and willingness of the controller to identify that a change is needed, is the most critical barrier against a development of the management control system in a company.

Sammanfattning Som hjälp för att upprätta redovisningen köper många småföretagare redovisningstjänster från redovisare. Utifrån kontakt med en revisor har vi givits bilden att småföretagaren generellt ser redovisningen som ett lagstadgat måste och en onödig kostnad. Anledningen tros vara att företagaren inte förstår vad redovisningen ska användas till. Genom detta fick vi idén att vi undersöka; hur redovisningsinformationen som köps från redovisningskonsulter kan användas för att förbättra företagets ekonomiska ställning? Samt hur redovisningsinformationen ska förmedlas från konsulten till företagaren på ett så effektivt sätt som möjligt? För att undersöka detta har vi gjort en intervjustudie där vi intervjuat fem redovisningskonsulter för att se; hur redovisningsinformationen kan användas? samt hur de väljer att paketera informationen? För att få en bild hur företagaren uppfattar den köpta redovisningsinformationen har vi även intervjuat tre åkeriföretagare. Slutsatser vi kommit fram till i undersökningen är att företagarna har en vilja att använda redovisningsinformationen i så stor utsträckning som möjligt, men för att kunna göra det behöver de stöd från redovisningskonsulten i form av utbildning samt att redovisningsinformationen paketeras på ett särskilt sätt.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och jämföra hur ledningen i tre lantbrukskooperativ använder sig av verksamhetsstyrning, samt att analysera lantbrukskooperativens användande av verksamhetsstyrning utifrån modern verksamhetsstyrningsteori. Fallstudier har gjorts och datainsamlingen har skett genom intervjuer. En avgränsning har gjorts till att enbart behandla tre mejerier med olika storlek. Mejerier har valts eftersom mejeriernas standardiserade råvara underlättar en jämförelse företagen emellan. Undersökningsobjekten är Gefleortens, Milko och Arla Foods. Tre modeller inom verksamhetsstyrning presenteras, den av dessa tre valda modeller som vi ansåg representera verksamhetsstyrning bäst med hänsyn till syftet och fallföretagen var Jan Lindvalls modell, vilken ligger till grund för analysen. Slutsatserna visar att det nu råder en enhetlig syn på marknadsklimatet mejerierna emellan vilket har lett till fler samarbeten med andra mejerier och satsningar på dagligvaruhandelns ”egna märkes varor” i och med ändrade konkurrensstrategier. Vi kan konstatera att om mejeriernas förmåga att anpassa sig till marknaden och dess omgivning skiljer sig, beror det inte på grund av olikartade syner på marknaden som helhet utan snarare på grund av differenser i de interna verksamheterna och mejeriernas respektive förhållande till omgivningen. Milko och Arla Foods produktions-kapacitetsstorlek leder till fler tillväxtmöjligheter än vad Gefleortens har med sin enda produktionsanläggning. Gefleortens ringa storlek och lokala inriktning medför att de är mer beroende av sina konkurrenters agerande än de övriga två. Vidare gäller att både Arla Foods och Gefleortens är betydligt mer ekonomiskt inriktade än vad Milko är, både när det gäller visionen och målen, men även när det gäller strategin. Detta är intressant eftersom fastställandet av målen och följaktligen strategin präglar hela styrningen. Milko har större fokus på ickefinansiella aspekter av verksamheten än vad både Arla Foods och Gefleortens. Det betyder att Milko kan anses ha en modernare styrning än de övriga två. Det är intressant att det minsta företaget i vår undersökning, och som följaktligen borde ha lättast att anpassa verksamheten till omgivningen, finner det viktigt att ha korta strategiplaner för att kunna vara flexibla. Vi anser emellertid att detta beror på Gefleortens reaktivitet, eller snarare Milkos och Arla Foods proaktivitet. De sistnämnda kan av egen kraft bana väg och sätta trender på marknaden, medan Gefleortens ständigt tvingas att anpassa sig till marknaden.

Management accounting is performed with the support of enterprise resource planning (ERP) systems. Because of their integrated design and use of joint databases, such systems are often said to present companies with various opportunities for improving operations. In practice, however, difficulties have been encountered in attempting to realize these promised opportunities. Research into the ERP implementation process has explained these problems in terms of a tendency of companies to preserve the status quo instead of realizing change, or as representing the unintended consequences of ERP implementation. However, existing studies are limited in several respects. They define the implementation process as separate, unconnected to the process by which the ERP system was evaluated and chosen in the first place. Furthermore, they limit the process by analyzing it in terms of norms and rules, or power, or as solely cognitive, instead of defining it as complex, comprising all these dimensions at once. A final limitation is that the organization is often defined as a harmonious unit, lacking internal conflict or opposition; if internal conflict is taken into account, it is considered to occur only between different professions in the company, for example, production staff as opposed to accountants. These limitations constrain our knowledge of management accounting change in the setting of ERP systems. The objective of this empirical study is to enhance our knowledge of how a company – consisting of actor groups having different interests and purposes – chooses and implements an ERP system. The study defines this as a structuration process, with a duality between structure and action. Change and stability are co-existent. Social structures are defined as three-dimensional structures in which participation, images of IT systems, and conceptions of IT use as norms are simultaneously present in agency (i.e., speech and behaviour). The actor groups are defined as secondary groups, formal relationships existing between their members. The objective of the study is to create a deeper understanding of how social structures influence the process. A longitudinal case study examined a manufacturer having three distinct business areas. Material was collected mainly through interviews and observation, by also by examining documentation. The use of an abductive approach, aiming to improve theory, resulted in a detailed proposal as to how to operationalize the three modalities of the structuration model. The search for deeper knowledge resulted in the identification of six actor groups and several propositions as to how social structures influence the process. The concepts of uncertainty and practical experience were found to be especially important.

Denna uppsats handlar om vilken betydelse styrelsens arbete och den ekonomiska styrningen har för elitidrottsföreningars sportsliga framgång. Vi har undersökt hur föreningarnas styrelser bör vara sammansatt för att kunna arbeta effektivt, hur ekonomiska frågor behandlas samt vilken typ av mål som styr verksamheten. Uppsatsen utgår från en deduktiv ansats och forskningen är kvalitativ. De intervjuade föreningarna var Umeå IK, IF Björklöven, Plannja basket, Skellefteå AIK och Sunnanå SK. Utifrån teori, lagstiftning och praxis är föreningarnas styrelser sammansatta på ett relativt bra sätt. De intervjuade har en sund syn på vilka egenskaper som krävs för ett effektivt styrelsearbete. Vi har mycket positivt att säga om deras praktiska arbete men samtidigt finns det mycket att arbeta med för att styrelsen ska kunna förbättra föreningen. Till stor del saknas kunskaper kring vilka lagar och regel föreningar måste följa. Den allmänna kunskapen kring ekonomiska frågor är dock ganska god. Resultatet av uppsatsen är att det främst är den ekonomiska styrningen som påverkar föreningarnas idrottsliga framgång. Styrelsearbetet hade en begränsad inverkan.

En jämförande studie av storbankernas ekonomistyrning på regional nivå där fokus i huvudsak har legat på planering och prognostisering. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ studie med hjälp av bland annat intervjuer.   Undersökningens slutsatser i huvuddrag: Budgetens betydelse har minskat. Användning av icke-finansiella mått har ökat. Kundernas behov står i centrum.