Bakgrund: Många svenska ideella idrottsföreningar, oavsett nivå, har idag ekonomiska svårigheter. Volontärarbete samt bidrag från kommun och stat är av stor vikt för föreningarnas överlevnad. Samtidigt har idrottsföreningars verksamhet blivit mer komplex vilket innebär större krav på den ekonomiska kunskapen inom föreningarna. Syfte: Skapa förståelse för föreningars ekonomiska situation samt att belysa vikten av ett ekonomiskt kunnande inom föreningslivet, genom att lyfta de målsättningar, strategier och ekonomiska styrmedel som används i dagsläget. Metod: Rapporten utgår från en flerfallstudie av fyra ideella idrottsföreningar. En kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats har använts. Vid insamling av empiriskt material har semistrukturerade intervjuer har genomförts. Resultat: I studien har framdagats att både reella och symboliska målsättningar används, samt både ekonomiska och icke ekonomiska. Gällande de ekonomiska målsättningarna önskar föreningarna att balansera kring ett nollresultat årligen. Både generiska och resursbaserade strategier används. Uppbyggnadsmetoden och den iterativa metoden är representerade metoder för budgetuppställande. Samtliga föreningar genomför avvikelseanalys för uppföljning och analys av det ekonomiska läget. Fast samt reviderad budget används.

Bakgrund: Det finns ett flertal olika styrverktyg för att styra sin verksamhet, en välkänd styrmodell är BSC. Modellen har spridit sig till både privata och offentliga verksamheter. Inom kommuner och landsting har det påvisats på senare tid att BSC utvecklingen börjat avtrappas. Dessutom är det cirka 20 år sedan modellen introducerades av Kaplan & Norton. Av denna anledning är det intressant att studera vilka erfarenheter kommuner och landsting har med BSC samt varför en del väljer att sluta med styrmodellen.   Syfte: Syftet med studien är att utveckla förståelsen för BSC som styrmodell genom att fokusera på vilka erfarenheter kommuner och landsting har gällande BSC och varför en del väljer att sluta med styrmodellen.   Metod: Studien har genomförts i form av en flerfallsstudie baserat på två kommuner och två landsting. För att öka studiens kvalitet har vi använt flera källor till det empiriska materialet. Vi har bland annat låtit respondenterna ta del av studien för att säkerställa att vi uppfattat det empiriska materialet korrekt och tydligt klargjort vad studien syftar till, detta för att ta hänsyn till den samhällsetiska aspekten.   Slutsats: Efter genomförd studie kan vi påvisa att det finns ett flertal positiva erfarenheter respektive svårigheter med modellen. Det finns inga markanta skillnader mellan upplevda erfarenheter beroende på om man valt att sluta använda modellen eller ej. Det som kan ligga till grund till för att en del slutar använda BSC är att det kan påvisas sex skillnader i upplevda erfarenheter och att chefsbyte, omorganisation och eldsjälar har stor inverkan på styrkortet. Dessutom kan det påvisas att det föreligger ett mode i BSC och att det är av denna anledning som organisationer slutat använda sig av BSC.

<p>Ekonomistyrning är något som behövs för att en verksamhet ska fungera och styrning sker i första hand inifrån organisationen. För att styrningen ska fungera på ett tillfredställande sätt så är det viktigt att ha ett informationssystem som kan generar rätt information som ska ligga till grund för beslut, planering och uppföljning av verksamheten.</p><p>Det problem som uppstått i Paradisverkstan Design AB och som ligger till grund för uppsatsen är att det finns någon löpande kontrollen av företagets ekonomi. Företagets ekonomistyrning är i behov av förbättringar då verksamheten under de senaste åren vuxit i omfattning. Informationsflödet i företaget är inte tillräckligt i förhållande till dess storlek och för att lösa detta krävs ett fungerande system för internredovisning. Syftet med uppsatsen är att identifiera kriterierna för ett bra internredovisningssystem för framtagning av rapporter åt Paradisverkstaden Design AB och finna utgångspunkter för vidare utveckling av systemet. </p><p>Tillvägagångssättet i studien är en abduktiv forskningsansats med en kvalitativ undersökningsmetod. En fallstudie har gjorts på ett företag där semistrukturerade intervjuer användes för datainsamlingen.    </p>

No description available.

Detta arbete har studerat underentreprenörernas sätt att arbeta med ekonomistyrning i partneringprocessen. Arbetet har utförts i samarbete med Företaget för att leta efter förbättringsmöjligheter med deras ekonomistyrning i de partneringprojekt som de utför. Partnering är en arbetsmetod i byggbranschen som har använts allt mer under de senaste åren, särskilt i Värmland. Arbetsmetoden går ut på att samarbeta för att uppnå projektets mål. Det som skiljer partneringprojekt mot traditionella projekt är öppenheten gentemot beställaren. När det kommer till ekonomistyrningen arbetar man månadsvis med redovisningen av ekonomin. Syftet med studien är att få ökad kunskap i hur ekonomistyrningen fungerar mellan underentreprenör, UE och partneringentreprenör, PE i partneringprojekt och att genom kartläggning av dagens ekonomistyrning kunna hitta förbättringsmöjligheter. Målet är att få en bild av hur ekonomistyrningen mellan UE och PE ser ut i dagsläget. En bild som speglar krav och behov för avtalsparterna, särskilt där det finns problematik. För att uppnå detta genomfördes en litteraturstudie för att få djupare kunskap inom området och kunna besvara en del av problemformuleringen. Den huvudsakliga metod som använts för studien var att genomföra en kvalitativ studie, i form av intervjuer och observationer. Resultatet visar att UE arbetar med en öppen och ärlig kalkyl där man visar alla poster på timmar och på alla olika material. Varje månad har ett prognosmöte med beställaren och entreprenören där får man visar hur ekonomin ser ut i dagsläget. Skillnaden på små och stora företag är liten. De har väldigt olika förutsättningar och deras stora utmaningar mellan varandra är kraftbalansen, kulturen, beslutsfattandet och trovärdigheten. UE tycker heller inte att det är svårt att anpassa sig till kraven som ställs från Företaget. Det finns en förbättringsmöjlighet som bör användas och det är att ställa hårdare krav på sina UE, speciellt när det kommer till arbetet med prognoser. / This study is based on subcontractors’ ways of working with financial management in the partnering processes. The work has been carried out in cooperation with “The Company” to look for improvement opportunities with their financial management in the partnering projects they carry out. Partnering is a working method in the construction industry that has become more popular in recent years, especially in Värmland. The working method is based on working together to achieve the project’s goals. What distinguishes partnering projects from traditional projects is the openness towards the client. When it comes to financial control, you work monthly on the accounting of economy. The purpose of the study is to gain increased knowledge of how financial management works between subcontractor, SC and partnering contractor, PC in partnering projects. This to be able to find improvement opportunities through a survey of today's financial management. The goal is to get an honest picture of what the financial management between SC and PC looks like today. An image that reflects the demands and needs of the contracting parties, especially where there are issues. To achieve this, a literature study was conducted to gain deeper knowledge of the area and to be able to answer part of the problem formulation. The main method used for the study was to perform a qualitative study, in form of interviews and observations. The result shows that SC works with an open and honest calculation where you show all records in hours and on all different materials. Every month there is a forecast meeting with the client and the contractor where you get to show how the economy appears in the current situation. The difference between small and large companies is very small. They have very different conditions and their major challenges between each other are the balance of power, culture, decision-making and credibility. Nor does SC find it difficult to adapt to the requirements set by the Company. There is an opportunity for improvement that should be used and that is to impose stricter requirements on their SC, especially when it comes to the work of forecasting.

Uppsatsen är en kvalitativ studie av outsourcing och backsourcing. Outsourcing innebär att en uppdragsgivare överlåter hantering av aktiviteter och delar av verksamheten till externa leverantörer och kan ses som ett kraftfullt verktyg för att skära ner på kostnader och förbättra företagets resultat och effektivitet. Backsourcing innebär att man flyttar hem aktiviteter som tidigare varit outsourcade, i huvudsak på grund av olika avtalsmässiga problem eller på grund av intern omstrukturering samt omvärldsförändringar. Syftet med studien är att identifiera faktorer relaterade till en framgångsrik outsourcing samt även vilka faktorer som organisationer bör beakta inför en backsourcing. Arbetet är begränsat till att studera outsourcing respektive backsourcing inom den svenska finansbranschen. I underlaget till studien har intervjuer genomförts med sex olika experter som alla varit djupt involverade i ett flertal outsourcingprojekt, antingen genom att de har haft operativa chefsbefattningar eller genom att de har haft ansvaret som övergripande projektledare. Experterna har även bred kunskap avseende ekonomistyrning och organisationsutveckling inom finansbranschen. Studien baseras på primärdata som samlats in via kvalitativa intervjuer. Semistrukturerade intervjuer är det tillvägagångssätt som använts för insamling av data där intervjuerna genomförts per telefon på grund av de rådande omständigheterna med den pågående Coronapandemin (Covid-19). Därefter har relevant information sammanställts, kategoriserats och analyserats utifrån den teoretiska referensramen. Dataanalysmetoden har tagit inspiration från metoden Grundad teori där öppen kodning och kontinuerlig jämförelse varit centrala moment i arbetsprocessen. Studiens resultat visar på att de faktorer som uppmärksammats mest varit relaterade till samarbete och kommunikation samt uppföljning och kontroll. En god kommunikation och öppenhet har visat sig vara utmärkande för lyckade outsourcingprojekt. Det är även av avgörande betydelse att parterna i outsourcingförhållandet visar förståelse för samt accepterar den andra partens mål och syfte med outsourcingen. Resultatet pekar också på hur väsentligt det är att det outsourcande företaget inte avtalar bort sitt tillsynsansvar samt rätten till fortsatt insyn och kontroll. Baserat på resultatet har följande slutsatser dragits. Målanpassning, en öppen och kontinuerlig kommunikation samt ökad vikt vid avtalsarbetet är delar som måste beaktas. Om man prioriterar detta skapas bättre förutsättningar för att en outsourcing ska fungera optimalt. Samtidigt ger det en säkrare grund att stå på när man tvingas göra förändringar i ett outsourcingarrangemang som att exempelvis genomföra en backsourcing. / Outsourcing implies that a company transfers the management of activities to an external supplier. Backsourcing on the other hand involves bringing back activities that have previously been outsourced. The study aims to identify which factors that have been linked to a successful outsourcing and which specific factors that should be taken into account to be able to interrupt an outsourcing and implement a backsourcing. The study consists of experiences from experts who have been involved in a number of outsourcing projects, either because they had operational positions or because they had the responsibility as overall project managers. The result proves that various factors, mainly related to cooperation and communication as well as monitoring and control are essential during the outsourcing process. Based on the results presented, the following conclusions can be drawn. Goal adjustment, an open and continuous communication as well as a greater commitment in legal management, are important elements that must be considered. If one prioritize this, better conditions are created for an outsourcing to function optimally. At the same time, it provides a safer foundation to stand on when the company is forced to make changes in an outsourcing arrangement, and for exampel implement a backsourcing.

The purpose of this paper is to research how the results control is constructed within Swedish intermediate sized municipalities regarding what formal control means are primarily employed and the reasoning behind why these control means are in use within the results control system. Since municipalities carry a complex function and an important role within the society, they are found to be of interest to research closer. Results control systems within municipalities differ somewhat to the systems within private companies as the purpose of these companies commonly is to be profitable, whereas municipalities have a greater amount of qualitative purposes, which the traditional results control systems fail to include. The starting point of this study is the budgeting as it is statutory for municipalities to constitute budgets. The paper further investigate what control means are implemented to compliment budgeting. The study implements a qualitative abductive approach where the data has been gathered from semi-structured interviews with nine municipal officials within seven municipalities. The study concludes that budgeting remains the prime control mean within the municipalities results control system and that budgeting often acts as the basis for the rest of the results control system, which means that the control system employs a cost-focused approach. As well as budgeting, benchmarking is a control mean that is heavily in use within the municipalities, and especially performance benchmarking. Multidimensional control means are employed to complement budgeting in qualitative performance measure. It is however evident that the balanced scorecard, which is a multidimensional control mean, is not used too much in the municipalities results control systems. The reason being that the balanced scorecard requires an excessive number of indicators to be produced. Internal transfer pricing is another formal control mean that is used relatively moderately with the reason being that the administrative costs are greater in relation to the control effect. / Syftet med denna studie är att undersöka hur resultatstyrningen inom svenska medelstora kommuner är utformad beträffande vilka formella styrmedel som främst tillämpas och varför styrsystemet består av dessa styrmedel. Eftersom kommunernas verksamheter är komplexa och samhällsbärande anses kommuner vara av intresse att studera närmre. Ekonomi- och resultatstyrning inom kommunala verksamheter skiljer sig åt en del från det privata näringslivet då kommunernas syfte inte är att gå med vinst, utan syftet kan snarare hänföras till kvalitativa aspekter som den traditionella resultatstyrningen inte tar hänsyn till. Studien tar utgångspunkt i den lagstadgade budgeteringen och undersöker vidare vilka kompletterande styrmedel som används tillsammans med budgetering inom kommunernas resultatstyrning. Studien tillämpar en kvalitativ abduktiv ansats där data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med nio kommunala tjänstemän från sju svenska medelstora kommuner. Studien fastslår att budgetering alltjämt är det styrmedel som tillämpas främst inom kommunerna och att budgetering i många fall ligger till grund för den resterande resultatstyrningen, vilket innebär att det ofta förekommer en kostnadsfokuserad resultatstyrning. Utöver budgetering används benchmarking i hög utsträckning inom kommunerna, och framförallt prestationsbenchmarking. Flerdimensionell styrning används inom flera kommuner för att komplettera budgeteringen i kvalitativ resultatmätning. Det är emellertid tydligt att balanserat styrkort, som är en form av flerdimensionell styrning, inte tillämpas i speciellt hög omfattning då det kräver att för många indikatorer och nyckeltal ska tas fram. Internprissättning är ett annat styrmedel som tillämpas i låg omfattning i kommunerna. Anledningen förefaller vara att styreffekterna anses ringa i förhållande till de administrativa kostnader som upprätthållandet av styrmedlet innebär.

Syftet med den här studien är att klargöra hur organisationer skapar en kultur som är gynnsam för dem med ett arbetssätt enligt det så kallade hybridkontoret. Vilka åtgärder organisationer och ledare behöver vidta för att bevara och utveckla organisationskulturen under de nya förhållandena? Studien har genomförts med en abduktiv ansats och kvalitativ metod. Primärdata har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med 6 respondenter. För att uppfylla studiens syfte och besvara dess forskningsfråga har resultatet från intervjuerna analyserats tillsammans med relevanta teorier om organisationskultur, socialisation, ledar- och medarbetarskap.  Studiens resultat visar att det hybrida formatet ställer ändrade krav på ledare och organisationer för att skapa en gynnsam organisationskultur. Det som har framkommit som särskilt avgörande är: tydlig målstyrning där organisationens värdegrunden och mål  är väl kommunicerade, nya mötesarenor för att underlätta kommunikation och informationsspridning samt ledare som är mer närvarande och stöttande i det dagliga arbetet. Att förlägga möten för kreativt arbete och workshops till de fysiska mötena är att föredra för att få kvalitet i dessa. / The purpose of this study has been to clarify how organizations create cultures which are beneficial for them with a working procedure called the hybridoffice. What measures are organizations and leaders in need of in order to remain and develop the organizational culture under the new circumstances? The study has been operated with the help of an abductive scale and a qualitative method. Primary data has been collected through semi-structured interviews with the help of 6 respondents. In order to accomplish the purpose of the study and in order to answer the research question the results from each interview have been analyzed together with relevant theories about organizational culture, socialization, leadership and employmentship. The results of the study show that the hybrid way of working is demanding a change of requirements in leaders and also organizations in order to improve the organizational culture. What has been brought to our attention that is especially crucial are specific goal managements whereas the organizational values and goals are well communicated throughout the company, new meeting arenas to ease communication and informational spread throughout the company and also a change of demand in leaders whereas they are expected to be more present and supporting in the day to day work. Lastly make time for creative working and workshops for physical meetings is of preference.

Till följd av globalisering och ökad konkurrens har västvärldens intresse för lean production som produktionssystem vuxit och i Sverige är lean production den verksamhetsutveckling som tillämpas i störst utsträckning. Efter implementering av lean production har organisationer upptäckt att den traditionella ekonomistyrningen behöver förändras eftersom den motverkar leans värderingar. Dessutom belyser inte de traditionella ekonomiska rapporterna förändringarna som sker till följd av lean production, något som kan resultera i att företag avbryter implementeringen. Som ett resultat har lean accounting som bygger på leans principer och metoder utvecklats för att stödja lean production. Lean accounting har trots dess fördelar en begränsad utbredning i Sverige enligt förespråkare. Utifrån en kvalitativ studie med en abduktiv ansats har sex personliga intervjuer genomförts med respondenter bestående av förespråkare och ekonomer i företag med lean production. Arbetets insamlade teori tolkas tillsammans med empirin utifrån ett hermeneutiskt synsätt och resulterar i arbetets analys och slutsats. Arbetets slutsats är att den begränsade utbredningen av lean beror på ekonomiavdelningars bristfälliga delaktighet i implementeringen av lean production. Eftersom bristen på delaktighet beror på ledningens oförmåga att engagera och involvera ekonomiavdelningen kan företagets ledning vara en anledning till lean accountings begränsade utbredning. När ledningen involverar och skapar delaktighet i företagets ekonomiavdelningar skapas kunskap om leans värderingar och principer som resulterar i egenutvecklade metoder och verktyg. Dock finns det en allmän okunskap om begreppet lean accounting som resulterar i att ekonomiavdelningarna inte är medvetna om att de tillämpar metoder och verktyg som kan anses vara lean accounting. En konsekvens av den missvisande uppfattningen gällande lean accountings begränsade utbredning är avsaknaden av goda exempel och bristande intresse. / As a result of globalization and increased competition, the West's interest in lean production as a production system has grown and is the business development practice that is used to the greatest extent in Sweden. After an implementation of lean production, organizations have discovered that the traditional financial control needs to be adjusted because it counteracts leans values. In addition, the traditional financial reports do not highlight the changes that occur as a result of lean production, which could result in a decision to cancel the implementation of lean production. As a result, lean accounting, which is based on lean principles and methods, has been developed in order to support lean production. Despite the advantages of lean accounting the implementation is limited in Sweden according to proponents. The survey is based on a qualitative study with an abductive onset. Six respondents consisting of advocates and economists in companies with lean production was interviewed individually. The thesis together with the empirical data has been collected based on a hermeneutic approach, which result in the analysis and conclusion. The study shows that the limited implementation of lean depends on the economics department's inadequate participation in the implementation of lean production. As the lack of participation depends on the management's inability to engage and involve the finance department, the company's management may be a reason to the limited implementation of lean accounting. When management involve and encourage the finance departments to participate in the lean implementation, knowledge of lean’s values and principles increase which results in the development of methods and tools. However, there is a general ignorance of the concept of lean accounting, as a result the financial departments are not aware that they apply methods and tools that can be considered lean accounting. A consequence of the misleading perception regarding lean accountings limited implementation is the lack of good examples and lack of interest.

Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse och en klarare bild för hur de formella styrmedlen väljs och används inom kundägda företag. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod där fyra intervjuer har hållits på Länsförsäkringar Göinge-Kristianstad samt Länsförsäkringar Blekinge. Vidare har även tidigare forskning i form av vetenskapliga artiklar tagits i beaktning. Vår studie har visat att kundägda bolag inte är vinstdrivande på samma sätt som andra bolagsformer. Det framkom också att om bolaget är regionalt eller lokalt känner kunderna en starkare tillhörighet till organisationen. Valet och användandet av formella styrmedel i kundägda bolag har visats sig bero på bolagsformen, marknadspositionen och att kundernas behov är det centrala.