No description available.

Majoriteten av förändringsarbeten misslyckas på sikt. Trots det utgör bevarandet av dessa en liten del av forskningen inom förändringsarbete och baseras på organisatoriskt perspektiv. Ur ett sociologiskt perspektiv ses individen som central i bevarandet av förändringar. Av den anledningen syftar uppsatsen till att undersöka drivkrafter bakom bevarandet ur ett individuellt perspektiv. I besvarandet har vi utgått från teorier som beaktar långsiktighet, vilka har resulterat i nio potentiella drivkrafter som prövats genom en fallstudie på en svensk akutmottagning och deras arbete med ständiga förbättringar (modifiering av Lean). Utifrån det har två drivkrafter identifierats: en möjlighet att kunna bidra med förändringar och en förståelse för hur processer och beteende leder till de värderingar som individen delar med organisationen. Den senare beror på tre delar: delade värderingar, förståelse och att kunna bidra. Personalens engagemang har varit avgörande vid fallstudiens förändringsbevarande och det förefaller därmed rimligt att fortsätta komplettera forskningen med ett individuellt perspektiv.

No description available.

Under den senaste tiden har ett stort intresse vigts åt förhållandet mellan kreativitet och kontroll. Forskning inom området påvisar motstridiga resultat, somliga påstår att kreativitet kan hämmas av kontroll, medan andra hävdar att kontroll kan främja kreativitet. Från ett styrningsperspektiv är det viktigt att förstå vad ledare kan göra för att påverka kreativiteten, men ledarens roll i denna kontext är relativt outforskad. Syftet med uppsatsen är att utforska hur ledare kan påverka anställdas kreativitet inom ramen av ett kontrollsystem. En kvalitativ undersökning utfördes på ett företag där de anställda förväntades vara kreativa och frambringa nya tekniska lösningar på problem som kunder efterfrågade. Studiens resultat visar att ledarens roll att påverka kreativitet inom ramen av ett kontrollsystem är direkt kopplat till (a) vilken typ av kreativitet som efterfrågas, samt (b) hur väl kontrollsystemet är anpassat till den efterfrågade typen av kreativitet. Studiens teoretiska bidrag är insikten att forskare bör ta hänsyn till och presentera vilken typ av kreativitet som undersöks för att undvika motstridiga resultat i framtiden. För utövare innebär detta att ledare som avser främja kreativitet i sitt agerande eller utformar kontrollsystem runt kreativitet måste identifiera vilken typ av kreativitet som efterfrågas i organisationen.

Bakgrund: Corporate Social Responsibility, vars närmaste svenska översättning är samhällsansvar eller socialt ansvarstagande, är ett begrepp som har kommit att få en allt större betydelse i företagssammanhang. Numera ställs det högre krav på företagen att ta ett större ansvar utöver det som lagen kräver. Motiven till att tillmötesgå dessa krav kan dock se olika ut, vissa företag tycks använda det som en legitimering för sin verksamhet medan andra vill vara ett föredöme och marknadsledande på området. Syfte: Den här studien syftar till att studera hur hållbarhetsredovisningarna ser ut i etiskt klassificerade företag respektive företag som verkar i en oetisk bransch samt identifiera, beskriva och analysera skillnader och likheter dem emellan. Metod: Studien har genomförts med hjälp av en abduktiv metod, där forskarna har pendlat mellan teori och empiri. Både primär- samt sekundärdata har använts där primärdata samlades in genom intervjuer med respondenter på fyra olika företag och sekundärdata samlades in genom en innehållsanalys av tio företags hållbarhetsredovisningar. Slutsats: Studien visar endast små skillnader i hållbarhetsredovisningarnas omfattning och innehåll mellan etiska företag och företag i oetiska branscher. Det går däremot att identifiera en skillnad i motivet bakom hållbarhetsredovisningen mellan de etiska företagen och företagen i en oetisk bransch, där de senare till stor del använder den för att legitimera sin verksamhet.

Ekonomistyrning innefattar arbete inriktat mot att uppnå företagets övergripande ekonomiska mål. En annan viktig del av företagets verksamhet är produktionsstyrning, som syftar till att styra och optimera företagets produktionsprocesser. För att ha ett väl fungerande styrsystem är det viktigt att ekonomistyrning och produktionsstyrning är integrerade, och strävar mot samma mål. Ett mätetal som påverkar både styrningen av ekonomi och produktion är produktkostnaden. Syftet med arbetet har varit att kartlägga hur produktkostnaden beräknas på Volvo Aero Corporation, kombinerat med hur den används och påverkar styrningen av företaget. Utifrån identifierade problem, och befintlig vetenskaplig teori, har förslag på förändringar av produktkostnadsdefinitionen tagits fram i syfte att få en mer rättvisande produktkostnad.

Alla organisationer, oavsett verksamhetsinriktning, är i behov av att planera sin verksamhet. En särskild form av planering som fokuserar på den närmsta framtiden är budgetering. Budgeteringens betydelse varierar från organisation till organisation och diskussioner kring budgeteringens syften och om företeelsen är under utveckling eller avveckling förekommer – men i de flesta verksamheter utgör budgetar och den process som leder fram till dem en viktig del av den ekonomiska styrningen. Författarna till den föreliggande studien undersökte ett företags befintliga budgetsystem och dess funktioner och analyserade det innovativa klimatet på arbetsplatsen. Författarna undersökte även korrelationen mellan budgetsystemet och innovation; vilka innovationsfrämjande respektive innovationshämmande effekter systemet har samt om och i så fall hur budgetsystemet kan användas som ett verktyg för att stärka det innovativa klimatet på företaget. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats och studiens empiriska data har baserats på intervjuer med företagets ekonomichef, produktionschef och två anställda på en av produktionsavdelningarna för att få så många olika perspektiv och infallsvinklar som möjligt. Resultaten indikerar att budgetsystemet i dagsläget har flera innovationshämmande effekter. En av dessa hämmande faktorer är att mångfald i budgetarbetet är starkt begränsad då arbetet är centrerat till ledningsnivå med en produktionsekonom involverad. Budgetsystemet och budgeteringen når inte ut till alla delar av verksamheten som skall förverkliga budgeten och fungerar inte motiverande för de anställda längre ner i hierarkin. Det råder kommunikationsbrister mellan de organisatoriska nivåerna, bland annat uppger ekonomichefen att han inte vet vad som sker på de lägre nivåerna och de anställda där vet inte vad som sker längre upp i organisationen. Författarna har som ett resultat av detta examensarbete tagit fram ett förslag om hur budgetarbetet kan reformeras och förbättra det låga innovationsklimatet med budgetsystemet som verktyg. Dessa idéer presenterar författarna i avsnittet om förbättringsförslag. / All organizations, regardless of business focus, need to plan their activities. A special form of planning that focuses on the immediate future is budgeting. The importance of budgeting varies from organization to organization. Discussions about its purposes and whether the phenomenon is under development or settlement occur - but in most organizations the budgets and the processes leading up to them are an important part of the economic governance. The authors of the present study analyzed a manufacturing company's existing financial system and its functions. An examination of the correlation between the budgeting system and innovation was also made; to identify the innovation-inhibiting and innovation promoting effects of the system. The authors also examined how the budgeting system can be used as a tool to strengthen the innovative climate of the company. The study was conducted based on a qualitative approach and in order to get as many different perspectives and angles as possible the study's empirical data was based on interviews with the company's finance manager, production manager and two employees at one of the production departments. The results indicated that the budgeting system in the current situation has many innovation-inhibiting effects. One of these inhibitory factors is that there is no diversity in the budgeting since the work is centered at the management level with only one economist involved. Budgeting is currently not sufficiently rooted in reality and does not motivate the employees further down the hierarchy. There are big communication gaps between the organizational levels. The authors have, as a result of this thesis, developed a proposal for how the budget system can be reformed and improve the low climate for innovation with the budget system as a tool. This proposal is presented under the title suggestions for improvement on page 39.

Frågeställning Vad har affärssystemet för påverkan på den interna redovisningen? Hur pass beroende är företagen av affärssystemet? Vad finns det för fördelar och nackdelar med systemet? Vad händer om systemet slutar fungera? Syfte Syftet med denna studie var att undersöka och analysera hur de valda företagen använder sig utav affärssystemet SAP i arbetet med den interna redovisningen samt att undersöka hur betydelsefullt SAP är för arbetet med den interna redovisningen. Metod Uppsatsen utgår ifrån en kvalitativ studie där fem respondenter på de valda företagen har intervjuats. Vid intervjutillfällena användes semistrukturerade frågor. En induktiv metod användes eftersom nya teorier skapades utifrån empirin. Slutsats Implementeringen av ett affärssystem har visat sig haft en stor påverkan på den interna redovisningen. De båda företagen är överens om att affärssystemet har varit en bidragande orsak till varför de inte har någon avskild intern redovisning. Denna studie har visat att företag, speciellt stora företag som ABB och Outokumpu, är väldigt beroende av ett väl fungerade och välanpassat affärssystem. Studien visar att i stort sett allt arbete sker i affärssystemet dagligen, således även arbetet med den interna redovisningen. En av de dominerande fördelarna med ett affärssystem har visat sig vara att all information finns samlad på ett och samma ställe. En av de stora nackdelarna har visat sig vara okunskapen kring systemet. Studien har visat att om systemet slutar fungera helt stannar arbetet i princip upp helt.

Bachelor thesis, Controller, Program of Master of Science in Business and Economics, School of Business and Economics at Linneaus University in Växjö, Sweden, Course Code: 2FE13E:3, Spring 2012 Authors: Jacob Cedergren, Adam Pettersson, Hampus Skelterwijk Supervisor: Anders Jerreling Title: The ERP-systems impact of the management control - a case study of VIDA AB Original Title: Affärssystemens påverkan på ekonomistyrningen - en fallstudie på VIDA AB Background: New technology has given businesses new opportunities to use and store information and the current information systems has changed the way of working in more or less all sectors and operations. ERP-systems have been one of the most important IT innovations in the past decade. The potential of a properly implemented ERP-system is great because it has got the ability to link the company’s different areas together. Despite its many advantages, there are several examples of cases where the acquisition and implementation has been a total failure. For this reason, the lack of knowledge and experience regarding ERP-systems and its impact on businesses management control, has been recognized. Purpose: The study aims to describe and explain how the implementations of ERP- systems have affected the management control within a company. Method: The thesis consists of a qualitative case study of VIDA AB where the empirical results have been compared with theories ragarding management control and ERP-systems. Conclusion: The authors have focused mostly on the financial terms budgeting, cost accounting, management accounting and performance measurement. Regarding the impact ERP-systems have on these methods of control within the VIDA organization, the authors have found that some of them are being affected while others do not to the same extent. Furthermore, the authors have found that the ERP-systems in general generate enormous benefits for VIDA, but if they are not provided with accurate information their significance is limited for its usage in the management control. Keywords: ERP-systems, Management Control, Budgeting, Cost Accounting, Management Accounting, Performance Management, Information Systems

Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, ekonomistyrning, FE 4223, VT 2008 Författare: Susanne Arve och Mikael Holmström Handledare: Elin Funck Titel: Försvarbar och balanserad styrning av Marinbasen Bakgrund: De senaste decennierna har reformeringstrenden New Public Management påverkat ekonomistyrningen i offentlig sektor. Statens styrning av sina myndigheter är påverkad av denna trend och den till Regeringen nyligen lämnade s.k. styrutredningen vittnar om att detta är ett aktuellt och angeläget ämne. Det gäller inte minst styrningen av Försvarsmakten som den senaste tiden tilldragit sig ett stort intresse i massmedia. Försvarsmakten är en stor och komplex myndighet och de senaste årens ändrade inriktning har ställt stora krav på den interna styrningen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om målformuleringar och mått i Försvarsmaktens mål- och återrapporteringskedja återspeglar logiska samband som är spårbara hela vägen från Regeringens ställda krav ned till förbandsnivå och åter. Vi undersöker också huruvida Balanserat Styrkort kan vara ett användbart verktyg för Marinbasen i en strävan att förbättra resultatstyrningen. Avgränsningar: Uppsatsen omfattar endast ett förband inom Försvarsmakten, Marinbasen. Försvarshögkvarteret utgör kopplingen mellan förbanden och Regeringen. Därför har även Högkvarteret berörts i undersökningen. Metod: För att uppnå syftet med vår underökning har vi valt fallstudien som metod. Vårt empiriska material består av interna dokument och fyra kvalitativa intervjuer med tre personer på Marinbasen och en person på Högkvarteret. Resultat, slutsatser: Vi har i vår undersökning funnit två typer av mål, strategiska mål och produktionsmål som löper i parallella spår. Målen är inte motstridiga men heller inte integrerade. Spårbarheten i de båda målkedjorna anses vara tillfyllest. Den stora mängden produktionsmål komplicerar dock spårbarheten. Måtten som används för återrapportering av produktionsmålen är för grova och otillräckligt definierade för att vara ett tillräckligt bra beslutsunderlag vid precisa avvägningar. System för återrapportering av strategiska mål har ej återfunnits. Vi anser att Balanserat Styrkort kan vara ett användbart verktyg för att integrera de strategiska målen i styrsystemet och på så sätt få en samordnad styrning mot dessa mål samt vid framtagningen av valida mått för produktionsmålen. Förslag till fortsatt forskning: Försvarsmaktens tydliga internationella fokus och dess samarbete med NATO kombinerat med ämnesvalet i denna uppsats har väglett oss till frågeställningen: Hur används NATO:s modell för resultatstyrning och hur skulle den kunna fungera ihop med den standard som används för verksamhetsledning inom den svenska Försvarsmakten?