Vi har identifierat ett antal lokheter och skillnader i sättet att styra med budget, utifrån dessa drog vi ett antal paralleller till kulturteorin. Generellt kan vi säga att vi hittade ett flertal faktorer som stödjer den kulturteori som säger att den nationella kulturen påverkar ekonomistyrningen i organisationer.

Ekonomistyrning är något som behövs för att en verksamhet ska fungera och styrning sker i första hand inifrån organisationen. För att styrningen ska fungera på ett tillfredställande sätt så är det viktigt att ha ett informationssystem som kan generar rätt information som ska ligga till grund för beslut, planering och uppföljning av verksamheten. Det problem som uppstått i Paradisverkstan Design AB och som ligger till grund för uppsatsen är att det finns någon löpande kontrollen av företagets ekonomi. Företagets ekonomistyrning är i behov av förbättringar då verksamheten under de senaste åren vuxit i omfattning. Informationsflödet i företaget är inte tillräckligt i förhållande till dess storlek och för att lösa detta krävs ett fungerande system för internredovisning. Syftet med uppsatsen är att identifiera kriterierna för ett bra internredovisningssystem för framtagning av rapporter åt Paradisverkstaden Design AB och finna utgångspunkter för vidare utveckling av systemet.  Tillvägagångssättet i studien är en abduktiv forskningsansats med en kvalitativ undersökningsmetod. En fallstudie har gjorts på ett företag där semistrukturerade intervjuer användes för datainsamlingen.

No description available.

<p>Sammanfattning</p><p>Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet,</p><p>ekonomistyrning, FE 4223, VT 2008</p><p>Författare: Susanne Arve och Mikael Holmström</p><p>Handledare: Elin Funck</p><p>Titel: Försvarbar och balanserad styrning av Marinbasen</p><p>Bakgrund: De senaste decennierna har reformeringstrenden New Public Management</p><p>påverkat ekonomistyrningen i offentlig sektor. Statens styrning av sina myndigheter är</p><p>påverkad av denna trend och den till Regeringen nyligen lämnade s.k. styrutredningen</p><p>vittnar om att detta är ett aktuellt och angeläget ämne. Det gäller inte minst styrningen</p><p>av Försvarsmakten som den senaste tiden tilldragit sig ett stort intresse i massmedia.</p><p>Försvarsmakten är en stor och komplex myndighet och de senaste årens ändrade</p><p>inriktning har ställt stora krav på den interna styrningen.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om målformuleringar och mått i</p><p>Försvarsmaktens mål- och återrapporteringskedja återspeglar logiska samband som är</p><p>spårbara hela vägen från Regeringens ställda krav ned till förbandsnivå och åter. Vi</p><p>undersöker också huruvida Balanserat Styrkort kan vara ett användbart verktyg för</p><p>Marinbasen i en strävan att förbättra resultatstyrningen.</p><p>Avgränsningar: Uppsatsen omfattar endast ett förband inom Försvarsmakten,</p><p>Marinbasen. Försvarshögkvarteret utgör kopplingen mellan förbanden och Regeringen.</p><p>Därför har även Högkvarteret berörts i undersökningen.</p><p>Metod: För att uppnå syftet med vår underökning har vi valt fallstudien som metod.</p><p>Vårt empiriska material består av interna dokument och fyra kvalitativa intervjuer med</p><p>tre personer på Marinbasen och en person på Högkvarteret.</p><p>Resultat, slutsatser: Vi har i vår undersökning funnit två typer av mål, strategiska mål</p><p>och produktionsmål som löper i parallella spår. Målen är inte motstridiga men heller</p><p>inte integrerade. Spårbarheten i de båda målkedjorna anses vara tillfyllest. Den stora</p><p>mängden produktionsmål komplicerar dock spårbarheten. Måtten som används för</p><p>återrapportering av produktionsmålen är för grova och otillräckligt definierade för att</p><p>vara ett tillräckligt bra beslutsunderlag vid precisa avvägningar. System för</p><p>återrapportering av strategiska mål har ej återfunnits. Vi anser att Balanserat Styrkort</p><p>kan vara ett användbart verktyg för att integrera de strategiska målen i styrsystemet och</p><p>på så sätt få en samordnad styrning mot dessa mål samt vid framtagningen av valida</p><p>mått för produktionsmålen.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Försvarsmaktens tydliga internationella fokus och dess</p><p>samarbete med NATO kombinerat med ämnesvalet i denna uppsats har väglett oss till</p><p>frågeställningen: Hur används NATO:s modell för resultatstyrning och hur skulle den</p><p>kunna fungera ihop med den standard som används för verksamhetsledning inom den</p><p>svenska Försvarsmakten?</p>

<p>Vi har identifierat ett antal lokheter och skillnader i sättet att styra med budget, utifrån dessa drog vi ett antal paralleller till kulturteorin. Generellt kan vi säga att vi hittade ett flertal faktorer som stödjer den kulturteori som säger att den nationella kulturen påverkar ekonomistyrningen i organisationer.</p>

Missnöjet inom vården beror främst på de långa väntetiderna och bristfällig tillgänglighet till vårdcentralerna. Frågan är om det verkligen är mer resurser som är lösningen på problemen eller om intresset istället bör riktas mot de system och ramar som vårdpersonalen har att verka inom? Att använda ett styrmedel som fokuserar på rätt faktorer och inte bara det ekonomiska, kan möjligtvis hjälpa vårdcentralerna att bli mer flexibla, förbättra tillgängligheten och öka kvaliteten på vården. I denna uppsats studeras KvaLita Närsjukvård AB (KvaLita NSV), en privat vårdorganisation som driver ett antal vårdcentraler på entreprenad åt landstinget. KvaLita NSV:s ekonomistyrning bedrivs med ett balanserat styrkort som styrmedel. Tanken med balanserat styrkort är att företaget ska ses ur fler perspektiv än enbart det finansiella. Styrkortet ska även koppla ihop den kortsiktiga verksamhetsstyrningen med den långsiktiga visionen och strategin. Uppsatsens övergripande syfte är att beskriva KvaLita NSV:s balanserade styrkort och därmed belysa hur en sjukvårdsenhet kan tillämpa modellen. Delsyftet med uppsatsen är att identifiera och jämföra företagsledningens attityder kring styrkortets funktion och fördelar. Som metod för insamling av empirisk data användes en kvalitativ fallstudie. Primärdata samlades in genom ostrukturerade intervjuer. Undersökningen är gjord ur ett ledningsperspektiv, där de intervjuade valdes utifrån deras position i företagets ledning. Användandet av balanserat styrkort i KvaLita NSV har inte riktigt fått den effekt som ledningen på huvudkontoret önskade. De har inte lyckats förankra konceptet i hela organisationen och uppföljningen har varit bristfällig. Det framkom av undersökningen att det finns en hel del skillnader inom ledningen gällande attityden till styrkortet. Styrkortet måste för att fungera, vara levande i hela organisationen. Om inte ledningen är överens om dess funktion och fördelar är det svårt att övertyga och engagera övriga medarbetare. De intervjuade är dock överens om att balanserat styrkort är rätt styrmedel för verksamheten och att utformningen är bra. KvaLita NSV kommer därför att göra en nysatsning i styrkortsarbetet år 2006.

Bakgrund &amp; problem: Ekonomistyrning inbegriper många områden, ett av de centralaområdena är fördelningen av kostnader. Kommuner har inte obegränsat med resurser utanmåste likt den privata sektorn ha en fungerande ekonomistyrning, vilket bland annatinbegriper kostnadsfördelning. Växjö kommun har i dagsläget ett geografisktinformationssystem (GIS) som används inom olika förvaltningar för bland annat prognoseroch analyser av olika slag. Problemet som stadsbyggnadskontoret inom Växjö kommunupplever är att fördelningen av kostnader för GIS inte är anpassad efter användningen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara den nuvarande modellen förkostnadsfördelning inom stadsbyggnadskontoret samt lämna förslag på hurkostnadsfördelningen alternativt kan hanteras. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ undersökningsmetod i form av en fallstudie.Urvalet till de semi-strukturerade intervjuerna har baserats på ett snöbollsurval. För att ökastudiens kvalitet har vi använt flera källor till det empiriska materialet samt låtitrespondenterna ta del av studien. Slutsats: Studien har utifrån en jämförelse av den nuvarande modellen för kostnadsfördelningoch teori inom området resulterat i tre lösningsförslag som är möjliga att tillämpa för mät- ochGIS-avdelningen.

Bakgrund: Det finns ett samband mellan ett företags produktionsfilosofi och utformningen på ekonomistyrningen som nyttjas. Ekonomistyrningen är dock trögrörlig och förändras oftast inte i samma takt eller utsträckning som verksamheten. Detta kan skapa problem då de initiativ som företaget vill genomföra får bättre genomslagskraft om de stöds av ekonomistyrningen. Kretskort AB har påbörjat en implementering av Lean och har ännu inte sett några förändringar i ekonomistyrningen. Efter de förändringar som har skett borde det dock finnas behov för en anpassad ekonomistyrning.  Syfte: Syftet med denna studie är att fastställa vilka behov av förändrad ekonomistyrning som har uppstått vid implementeringen av Lean vid Kretskort AB. Vidare syftar studien att svara på hur Kretskort ABs ekonomistyrning kan utformas för att på ett bättre sätt stödja Lean i framtiden.  Metod: För att uppnå studiens syfte genomfördes en fallstudie på en stor kontraktstillverkare av elektronik. Undersökningen är kvalitativ och datainsamlingen genomfördes med hjälp av intervjuer med ett flertal anställda på Kretskort AB.  Resultat, slutsatser: Trots att Kretskort ABs ekonomistyrning på många plan var stödjande för Lean redan innan implementeringen har vi ändå i studien funnit flera behov av förändringar i denna. Förändringarna gäller många delar av ekonomistyrningen där vissa redan tillgodosett medan andra kvarstår. / Background: There is a connection between the company's production philosophy and their management accounting. However, the management accounting is sluggish and does not change at the same rate or extent as the business does. This can create problems since the intiative will have a better chance of working if the management accounting supports it. Kretskort AB has started implementing Lean but has not yet seen any changes in their management accounting, however after the changes there might be a need for a customized system.  Purpose: The purpose of this study is to affirm the need for change in management accounting that has arisen since the implementation of Lean had begun at Kretskort AB. Furthermore, the study aims to answer how Kretskort ABs management accounting can be designed to better support Lean in the future.  Method: To fulfill the purpose of the study a case study was conducted on a large contract manufacturer specializing in electronics. This is a qualitative study and the data collection was conducted through interviews with a variety of employees at Kretskort AB.  Result, conclusions: Although Kretskort ABs management accounting were supportive of Lean before implementation the study still found a need for change in several aspects of their management accounting. The changes can be found in a variety of places in the organization and some have already been met while others remain.

Engagerade medarbetare kan leda till ökad effektivitet och produktivitet, men även till ökad kundnöjdhet och lägre personalomsättning. Arbetsmotivation kan bidra till ett ökat engagemang och en organisations val av ekonomistyrningsverktyg kan därmed påverka motivationen. BSC är ett ekonomistyrningsverktyg som kan användas för att förmedla ut organisationens strategier till dess medlemmar i form av olika målsättningar. Mål och olika strategier kan enligt Jacobsen och Thorsvik (1998) ha positiva effekter på en organisation och dess anställda. Målen kan även ha en motiverande effekt på de anställda då ett uppsatt mål kan få dem att anstränga sig lite extra och organisationens strategier kan ge dem vägledning i arbetet mot målen. Två olika perspektiv (chefsperspektiv och medarbetarperspektiv) har antagits och som ligger till grund för problemformuleringen: Hur används BSC för att motivera de anställda i organisationer? På vilket sätt motiveras anställda av den information som återfinns i BSC? Syftet med denna studie är att genom en fallstudie undersöka om BSC används som ett motiverande verktyg i en kommunal förvaltning. Detta har gjorts genom att undersöka om chefer använder BSC som ett motiverande verktyg gentemot de anställda men även genom att undersöka om de anställda motiveras av BSC i det dagliga arbetet. Vi har även studerat fallets BSC för att se om det innehåller motivationsfaktorer som kan kopplas till den utvalda teorin. En kvalitativ forskningsstrategi ligger som grund för denna uppsats och vi har genomfört semistrukturerade intervjuer för att få utvecklade och fylliga svar. I denna uppsats berör den utvalda teorin motivation och balanserade styrkort (BSC), och detta utgör uppsatsens referensram. Teorin består av fyra delar och börjar med en kort förklaring av två klassiska motivationsteorier; Maslows behovsteori och Herzbergs tvåfaktorteori. Detta görs då det inte finns särskilt mycket moderna teori om motivation, men den som finns är ofta grundad på någon av dessa två klassiska teorierna. Därefter beskrivs de moderna motivationsteorierna samt BSC uppbyggnad och användningsområde. Slutsatsen vi har kommit fram till är att chefer till viss del använder BSC för att motivera sina anställda, men att det inte är BSC primära syfte. De tycker att BSC är ett bra komplement men att det behövs mer än så för att deras anställda ska känna sig motiverade. De anställda verkar inte motiveras till av BSC utan motiveras mer av en inre tillfredställelse. Därför verkar inte BSC räcka som det enda motiverande verktyget i en organisation

Today there is a growing interest in research on concrete practice within organizations, which has implications for the understanding of how performance management works. New control ideals are often introduced in an organizational and socially embedded practice, where taken for granted assumptions about what is right and wrong or good and bad actions are already established. Governance can ideally be seen as an interaction between structure and actor, where the former both guides and limits the conduct of the latter. However, in this thesis I can show that local actors can act differently and exhibit resistance in interactions with their superiors, thus they are not as passive as the ideal assumes. The theoretical framework is based on Giddens' structuration theory that stresses there is a dialectical relationship between structure and actor. (New)institutional theory contributes to get insights into the participants' behavior and that meaning is shaped by wider institutional influences. The empirical data in this thesis consists of two studies; an inter-organizational care chain project and a study in assisted living. Both studies were carried out as case studies where qualitative interviews, observations, and various official documents have been used. In the care chain project the aim is to produce knowledge about how a change process has been undertaken to promote the development of a seamless chain of care between different healthcare providers. The assisted living study examines how the interaction between actor and structure manifests at three critical events. Within the work units (the actors) knowledge and practices are established, based on care ideals. Economically administrative ideal (the structure) is based on a hierarchical approach in which goals and metrics are linked to budgets, activities and standards and where decision-making is decoupled from the actual work. This decoupling can make the work more clearly measured, monitored and streamlined, thus keeping players accountable for their actions and achievements. The actors are seen as cogs in a machine rather than as insightful and engaged. Therefore they are assigned to an inconspicuous place in the framework that the financial administrative ideal has determined. This ideal is the cornerstone of New Public Management (NPM) and holds the private sector as a model in terms of management, steering and control of a business. Although local actors can exhibit resistance towards this ideal, they still are limited by its authoritative power of determining the allocation of resources. / Det finns idag ett ökat intresse inom forskningen för den konkreta praktiken inom organisationer, vilket får konsekvenser för förståelsen av hur verksamhetsstyrning går till. Vid införandet av ett nytt styrideal sker detta i en organisatorisk och socialt inbäddad praktik, där det redan finns etablerade ”ta-för-givet” antaganden om vad som är rätt och riktigt, bra eller dåligt handlande. Styrning kan ses som ett samspel mellan strukturer (makronivå) och aktörer (mikronivå) och där strukturen såväl vägleder som begränsar aktörernas handlande. Jag kan dock visa att aktörer försöker och vill göra annorlunda, vilket innebär att de inte alltid utgör ett redskap i den styrandes hand. Avhandlingens teoretiska utgångspunkter bygger dels på Giddens struktureringsteori och det dialektiska förhållandet mellan struktur och aktör, dels på nyinstitutionell teori som bidrar med insikter om att aktörers agerande och meningsskapande även formas och påverkas av bredare institutionella influenser.   Det empiriska materialet i avhandlingen utgörs av två studier; ett interorganisatoriskt vårdkedjeprojekt och en studie inom hemtjänsten. Båda studierna har genomförts som fallstudier där kvalitativa intervjuer, observationer och olika officiella dokument använts.  I vårdkedjeprojektet är syftet att bidra med kunskaper kring hur ett förändringsarbete har bedrivits för att främja utvecklingen av en gränslös vårdkedja mellan olika vårdaktörer.  I hemtjänststudien undersöks hur samspelet mellan aktör och struktur tar sig uttryck vid tre kritiska händelser, där strukturen i form av ett ekonomiskt administrativt ideal anger ramar och villkor för hur arbetet skall utföras. Inom hemtjänstenheterna finns etablerad kunskap och rutiner, som bygger på ett omsorgsideal.  Det ekonomiskt administrativa idealet utgår från ett hierarkiskt perspektiv där mål och mätetal kopplas till budgetar, aktiviteter och standarder och där beslutsfattandet är frikopplat från själva utförandet av arbetet. Genom denna särkoppling kan arbetet tydligare mätas, övervakas och effektiviseras och på så sätt hålla aktörerna ansvariga för sina handlingar och uppnådda resultat.  Aktörerna ses som kuggar i ett maskineri snarare än som insiktsfulla och engagerade i den sociala strukturen.  De tilldelas därför en undanskymd plats i det ramverk som det ekonomiskt administrativa idealet innebär. Detta ideal utgör en hörnsten i det som kallas för New Public Management (NPM) och som har det privata näringslivet som förebild vad gäller ledning, styrning och kontroll av en verksamhet. Jag kan dock visa att de lokala aktörerna kan handla annorlunda och uppvisa motstånd i interaktionerna med sina överordnade, de är inte så passiva som idealet utgår från.  Men då aktörerna inte har en absolut frihet att agera som de vill kommer de ändå att begränsas av den auktoritativa makten eftersom det är den som avgör vilka resurser som verksamheten tilldelas.