ii Sammanfattning Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet, Controller, kurskod: 4FE03E, våren 2013 Författare: Elias Awadis Handledare: Elin Funck Titel: Hälsoekonomisk utvärdering - Össur Nordic AB Bakgrund: Hälsoekonomi som vetenskaplig disciplin har sina rötter långt tillbaka på 1960-talet och har sitt ursprung i att resurserna i samhället är begränsade. De begränsade resurserna inom sjukvården resulterade i att hälsosektorn var tvungna att prioritera. Mot bakgrund av ständigt återkommande diskussioner om resursbrist i sjukvården har hälsoekonomi framträtt som en framstående disciplin inom hälso- och sjukvårdssektorn. Syfte: Studiens syfte är att utveckla en hälsoekonomisk utvärdering med ett samhällsperspektiv för Össurs knäartrosbehandling med Unloader® One i jämförelse med traditionell farmakologisk behandling. Vidare avser studien att förklara vilka faktorer som är väsentliga att beakta vid utvecklandet av en hälsoekonomisk utvärdering. Metod: Ett interventionistiskt angreppssätt har använts i studien för att kunna uppfylla syftet med studien. Datainsamlingsmetoder såsom intervjuer har använts i syfte att erhålla utökad kunskap. Dokumentstudier har också varit nödvändiga för att kunna slutföra kalkylberäkningarna. För- och nackdelar med de metodologiska val som gjorts diskuteras ingående. Resultat: Resultaten från denna studie visar att en behandling med Unloader® One i jämförelse med traditionell farmakologisk behandling har lägre kostnader ur ett samhällsperspektiv. Resultatet visar även att det finns ett antal faktorer som är väsentliga att beakta i utvecklandet av en hälsoekonomisk utvärdering, såsom bland annat kostnader som skall ingå i beräkningen, tillgången på data samt valet av typpatient. Slutsatser: De resultat som presenterats bör beaktas med försiktighet, men studien ger upphov till intressanta slutresultat som är användbara inför framtida utvärderingsarbete. Kostnadsanalysen visade att sjukskrivningskostnaderna är de största kostnaderna ur ett samhällsperspektiv, och det är förmodligen är där de största kostnadsbesparingarna kan göras. Dock krävs mer tillgång till data för att öka utvärderingens evidensgrad

Bachelor thesis in Business administration, School of Business and Economics at Linnaeus University, Controller, 2FE05E, spring semester 2013 Title: Non-profit sport associations management control- A multi case study of management tools Authors: Christoffer Ahlgren, Emelie Andersson and Emelie Nilsson Tutor: Anders Jerreling Examiner: Elin Funck Background: Non-profit sport associations activate a large number of people in Sweden and have a great impact on the social community. Because of the increasing complexity to operate sport associations some are experiencing serious financial problems. The daily financial work has a major impact on how the future unfolds for the sport associations. An adverse economy not only creates complications in the economic field, it also affects the sport itself. Purpose: Our purpose with this paper is to describe and explain how the economy is controlled in non-profit sport associations and the tool that is used to support this process. Methodology: This report is based on a multi case study of four non-profit sport associations in Kronoberg region, Sweden. By a qualitative study and semi-structure interviews we have collected the empirical materials. We have interviewed the president and the treasurer of each sport association. Results and conclusions: All of our chosen sport associations have defined goals, mostly sport related, for their organization but most of them are missing a strategy to achieve these goals. Budget is the most important management control tool and all of the sport associations are practicing some kind of follow up for their budgets. The associations are using non-financial measurement like game results but have a lack of financial measurements. Keywords: Non-profit sport association, management control systems, strategic planning, budget, performance measurement

Bakgrund:SvenskaKyrkan är en av de största ägarna av offentliga lokaler i Sverige varav mångaav dessa är kulturhistoriskt värdefulla kyrkor. Lagen (SFS 1988:950) omkulturminnen begränsar möjligheterna för vilka ingrepp som får göras i en kyrkavilket innebär att det uppstår svårigheter vid energieffektivisering. Då enkyrka vanligtvis används sporadiskt är potentialen att spara energi hög. Dockresulterar den sporadiska användningen i att det kan vara svårt att värdera enenergibesparing, då energiförbrukningen är beroende av användningen. För att eninvesteringskalkyl av en energieffektiviseringsåtgärd ska ge ett mer korrektresultat kommer i denna studie en beräkningsmodell tas fram där hänsyn tas tillkyrkans användning. Syfte:Syftet med denna uppsats är att analysera en metod för energieffektiviseringmed hänsyn till hur ekonomistyrning av en byggnad kan ske. Avgränsningar:Denna studie inriktas på ett styr- och reglersystem, ROWS Webbkontroll, som metodför energieffektivisering. Energibesparingar kommer endast ses ur ettekonomiskt perspektiv utan hänsyn till miljöpåverkan. Metod:Uppsatsen har en abduktiv strategi och en kombination av kvalitativ ochkvantitativ metodansats har tillämpas. En fallstudie har gjorts på Leksbergskyrka genom bland annat personliga intervjuer. Statistik om Leksbergs kyrkasenergiförbrukning, antal bokningar, uppvärmningstid och avsvalningstid harsamlats in för att ge underlag till studiens beräkningsmodell. Investeringskalkyleringi form av payback- och internräntemetoden har använts för att bedömainvesteringens lönsamhet. Slutsats:Investeringskalkyleringen har visat att installationen av ROWS Webbkontroll iLeksbergs kyrka har varit lönsam för Mariestads församling. Beräkningar visarpå en total energibesparing i kyrkorummet på 66,02 procent vilket innebär enåterbetalningstid på 1,14 år med payback-metoden. Vidare är internräntan 68,19procent. En installation av Webbkontroll är således en bra åtgärd för energieffektiviseringi en kyrkobyggnad då det har visat på en ekonomisk energianvändning samtidigtsom kyrkans kulturvärde inte påverkas av en installation. Förslagtill fortsatt forskning: Om beräkningsmodellen appliceras påandra byggnader med sporadisk användning skulle detta ge information om gradenav generalisering. Ett ytterligareförslag är att göra studier på andra kyrkor där Webbkontroll är installerat föratt kunna göra en mer långtgående utvärdering av styr- och reglersystemetsenergisparmöjligheter. / Background: The Swedish Church is one of the biggest owners ofpublic buildings in Sweden, many of which are culturally valuable churches. Act(SFS 1988:950) concerning cultural heritage restricts the interventions thatmay be done in a church. This means that there will emerge difficulties whenenergy efficiency of a church is planned. Since a church usually is usedsporadically, the potential to save energy is high. Though the consumption ofenergy is dependent on use, the sporadic use can be difficult to account for.To obtain a more accurate result from an investment calculation of an energyefficiency measure, a computational model will in this study be developed whichtakes into account the church's use. Purpose: The purpose of this paper is to analyze a method for energy efficiencyaccording to the financial control of a building. Limitations: This paper focuses on a control and regulation system,ROWS Webbkontroll, as a method for improving energy efficiency. Energy savingswill only be seen from an economic perspective without consideration to the environmentalimpact. Method: This paper has an abductive approach and a combination of qualitativeand quantitative methodology. A case study has been done on the Church ofLeksberg and through interviews. Statistics of energy consumption, number ofbookings and warm- and cool-down periods in the Church of Leksberg has beencollected to develop a computational model. Investment calculations in terms ofpayback and internal rate of return have been used to assess the profitabilityof the investment. Conclusion: The investment calculations have shown that theinstallation of ROWS Webbkontroll in the Church of Leksberg has been profitablefor the parish of Mariestad. The calculations that have been done in this studyshows an energy saving of 66,02 percent, where the payback-method shows aresult of 1,14 years and the internal rate of return is 68,19 percent. Theinstallation of Webkontroll is a good measure for energy efficiency in a churchbecause it has shown an economic use of energy whereas the cultural heritage isnot affected by an installation.  Suggestions for further research: If the computational model were applied to otherbuildings with sporadically use, information would be given about its degree ofgeneralization. Another suggestion for further research is to make studies onother churches in which Webbkontroll is installed to make a more extensiveevaluation of the energy saving opportunities of the control and regulationsystem.

Syfte: Syftet är att analysera förutsättningarna för ekonomistyrning samt identifiera möjligheter att utveckla ekonomistyrningen i en serviceproducerandeideell förening. Bakgrund: Det finns flera olika typer av organisationer och för en majoritet är målet av finansiell karaktär. Den ideella föreningen är dock en organisationsform som istället har ett ideellt mål och då finns en strävan att förverkliga ett ideal istället för att ha vinst och lönsamhet som främsta mål. Det går dock inte att komma ifrån att ideella föreningar fortfarande är beroende av finansiella medel för att upprätthålla sin verksamhet. Andra typer av resurser som en ideell förening behöver är tid vilket är detsamma som de ideellt arbetade och ett varumärke, som är omtyckt och leder till att människor vill engagera sig. En ideell förening står inför uppgiften, likväl som andra organisationer, att hushålla med ändliga resurser. Om föreningen kan hushålla med dessa på ett förnuftigt sätt är sannolikheten högre att målet uppfylls. Ekonomistyrning är ett verktyg som utnyttjas för att planera, genomföra, följa upp och anpassa organisationer så att olika typer av finansiella oc hicke-finansiella mål kan uppfyllas. Problematisering: Kan en serviceproducerande ideell förening med ökat fokus på ekonomistyrning underlätta att uppnå det ideella målet? Metod: Denna studie har använt en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Datainsamlingen har till störst del bestått av ett flertal intervjuer men även av olika dokument samt en observation. Arbetet med analysen har gått ut på att se empiriska data utifrån den teoretiska referensramens perspektiv. Slutsats: Förutsättningarna för en väl fungerande kulturell styrning är goda och detsamma gäller för utnyttjandet av finansiella och ickefinansiella nyckeltal. Förutsättningarna för ett fungerande budgetarbete är både goda och mindre bra. En möjlighet att utveckla ekonomistyrningen är att utforma ett balanserat styrkort.

InledningDet är viktigt att ledningen i ett företag mäter och uppmärksammar många aspekter av sin omgivning för att företaget skall bli framgångsrikt. Tanken med det balanserade styrkortet är att hela organisationen eller företaget skall kunna styras mot ett mer målinriktad beteende där styrkortet fungerar som kommunikationsmedlet.SyfteSyftet med uppsatsen är att utveckla/ta fram ett förslag till ett balanserat styrkort åt Hotell Stockholm.Metod/materialMetoden är grundad på kvalitativa tillvägagångssätt och fyra intervjuer med företrädare för Hotell Stockholm har genomförts. Frågan om etiska överväganden gjorde att vi erbjöd respondenterna att vara anonyma samt att anonymisera Hotell Stockholm.ResultatVi påvisar att varje respondent har kunnat bidra med värdefull information och olika synvinklar, detta har varit betydelsefullt för vårt syfte. Undersökningen visade att Hotell Stockholms vision och affärsidé inte är något som är nedskrivet. Det finns specifika mål/strategier för de olika avdelningarna på hotellet men dessa är mer eller mindre uttalade. Det balanserade styrkortet är inte något som Hotell Stockholm arbetat medvetet med, men samtliga respondenter är positiva till det balanserade styrkortet och ser ett behov att ta fram ett förslag åt Hotell Stockholm.SlutsatsVi hoppas att förslaget som vi arbetat fram kan vara till hjälp för ett eventuellt införande av styrkortet. Hotell Stockholm arbetar idag mer eller mindre omedvetet med de olika perspektiven men vi hoppas på att kunna konkretisera och hjälpa hotellet att få en tydligare struktur och arbeta mer medvetet med det balanserade styrkortet.

No description available.

Private equity (PE) har kommit att utgöra en viktig aktör på den svenska kapitalmarknaden och allt fler företag drivs idag med ett PE-företag som ägare. Fallföretaget i vår studie blev för sex år sedan uppköpta av ett PE-företag och sedan uppköpet har det genomförts omfattande förändringar i ekonomistyrningen. Vi har i studien undersökt vilka förändringar som genomförts och med hjälp av Burns och Scapens (2000) institutionella ramverk analyserat hur och varför förändringarna har mottagits i organisationen på det sätt som de har. I den fallstudie vi har genomfört har vi intervjuat personer både i fallföretaget och hos PE-ägaren. Vi har i studien fått reda på att fallföretaget, utifrån direktiv från de nya ägarna, infört ett nytt rapporteringssystem och incitamentprogram efter uppköpet. Ägarna har också bytt ut personer i koncernledningen för att driva på de två nämnda förändringarna. Vi kan i studien se en situation där förändringarna har mött motstånd från de befintliga institutionerna i organisationen och blev löst kopplade till den operativa verksamheten, vilket resulterade i en ceremoniell institutionalisering av de nya ekonomistyrningssystemen. De användes men påverkade inte hur individer inom organisationen utförde sitt vardagliga arbete. Först efter det att PE-ägaren bytt ut individer på nyckelpositioner i företaget och att dessa nya individer kommunicerat syftet med förändringarna nedåt i organisationen har förändringarna så småningom institutionaliserats instrumentellt.

Bakgrund och problem: Under 1980-talet riktades hård kritik mot  konomistyrningen i den såkallade ”Relevance Lost” - debatten. Kritiken styrdes senare mer specifikt mot budgeten, där kritiker som Jan Wallander (1995) samt Hope & Fraser (2003) menade att budgeteringen tillförde lite värde i modern affärsverksamhet och att den borde avskaffas helt. Trots kritiken visar nyare studier av Ekholm & Wallin (2000) samt Libby & Lindsay (2009) att majoriteten av företag fortfarande använder sig av budget som en viktig del av sin ekonomistyrning trots att företagen är medvetna om budgetens nackdelar. Detta fenomen kallar vi för ”budgetparadoxen” och kan sammanfattas i studiens huvudfråga ”Varför lever budgeten och budgetsliknande processer vidare trots all kritik som riktats mot den?” Syfte: Studiens syfte är att beskriva och förklara hur två företag valt att hantera kritiken riktad mot den traditionella budgeteringn samt att konstruera en förklarande modell som visar hur budgeten kan ersättas eller utvecklas. Metod: En kvalitativ metod användes, baserad på semistrukturerade intervjuer med fyra respondenter i två fallföretag. Analys och slutsats: Med hjälp av studiens två fallföretag samlades information in om hur de hanterat kritikpunkter som riktats mot budgeten. Intressant var att se vilka komplement som användes till den traditionella budgeten och vilka anledningar man haft att behålla eller ersätta budgeten. De två fallföretagen ansågs inledningsvis befinna sig på var sin sida i frågan, där det ena företaget använder sig av traditionell budgetering medan det andra valt att överge budgeten helt. Vid en närmare analys av företagen kunde däremot flera likheter utskiljas. Analysen visade att inget av de två fallföretagen hade valt en tydligt ”antingen-eller” ståndpunkt i budgetfrågan, utan att de snarare liknar varandra vad gäller utformning av sina styrmedel. Analysen har mynnat ut i en förklarande modell som visar hur budgeten kan utvecklas eller kompletteras, där tre nya begrepp: ”budgetliknande processer”, ”utvecklad budgetering” samt ”situationsbaserad budgetering” formulerats. I slutsatsen poängteras att det inte finns någon standardutformning för budgetanvändningen i företag utan att företag snarare befinner sig någonstans mellan dessa begrepp beroende på vilka specifika verksamhetsförutsättningar och krav som ställs på ett företag.

Abstract Title: The Impact of Management Control Systems on the Purchaser Function - A study of Scania and Sandvik Authors: Mohammad Reza Akhbari and Johanna Sullivan Svensson Published: 2011 Keywords: Management control, purchasing function, impact, control, control instruments, Key Performance Indicators, measurement, communication and organizational structure. Background and problem formulation: In order for a company’s business idea or vision to be fulfilled, the management of a company needs assistance from various means to intentionally affect the operation in the desired direction. Management control concerns activities of both financial and non-financial character in order to implement the strategy of a company and to reach profitability. Since the purchaser function is responsible of spending 50 percent of a company’s total revenue, the function has an optimal starting point to be a key actor in the shaping and execution of a company’s strategic plan. The management control and the purchaser function can therefore impact each other, and how this appears and why, constitutes the problem that we have studied. Objective: The objective of this study is to examine the impact between the management control and the purchaser function and to explain why it appears this way. Method: To answer our objective we chose to interview and to study two companies in the manufacturing industry in order to compare and draw similarities, as well as differences in how our problem seems in reality. The approach of our study can be seen as deductive as we have built upon theory in order to compare the result with the empirical data when we drew the conclusion. Theory: We have studied a variety of literature and articles that treat the management control system in its entirety and governance within the purchaser function. In our theoretical references one can find Inga-Lill Johansson different perspectives of the use of information in 4 an organization, the aspect of measurement and follow-up on the management control system by van Weele, as well as the theory of the purchaser function as a gatekeeper by Lau et al. Conclusion: The result of the study proves that there is an impact between the management control system and the purchaser function. This influence already occurs when the choices of the control instruments are being made, as these are based on the overall strategy and vision of the company. By doing performance measurements the companies can se whether the impact is negative or positive. We further prove the impact of the purchaser function on the management control based on its location in the organizational structure. Finally we draw the conclusion that the flow of information between the management control and the purchaser function is used as basis for the impact between the two.

Det var under 1920-talet som budgetering började användas som ett verktyg för att styra kostnader och kassaflöden. Budgeten började användas för att planera och samordna verksamheter och senare blev strategisk planering vanligt. Budgeten används som en plan för inkomster och utgifter under en viss tid. En plan upprättas för att skapa mål och handlingsvägar. Strategin och budgetprocessen utför tillsammans grunden för att besluta om vilka mål som är realistiska och hur de målen skall uppnås. Politikerna ställer idag krav på de myndigheter som de ansvarar för. De vill få underlag för att kontrollera att pengarna används på ett effektivt sätt och att verksamheten håller sig inom de angivna ramarna. Staten är idag ägare av Högskolan på Gotland och kontrollerar att deras verksamhet sköts. Högskolan på Gotland har en stabil ekonomisk situation och styrningen är idag inriktad på verksamhetsmål och vision. Kan en myndighet som Högskolan på Gotland då använda budgeten som ett verktyg för att nå sina verksamhetsmål? Problemformuleringen som växte fram var: - På vilket sätt använder Högskolan på Gotland budgeten och budgetprocessen som styrmedel? Syftet med uppsatsen är att studera Högskolan på Gotlands budgetprocess för att ta reda på om den används som ett styrmedel. I studien har det används organisationsdokument och det har även genomförts sju stycken intervjuer med personal som arbetar med dessa frågor för Högskolan på Gotland. För att förbättra sin verksamhet måste en organisation ha ekonomiska mål. Mål finns på de olika nivåerna i en organisation och används för att sammanföra planering och ansvar. För att kunna föra samman dessa krävs att organisationen har en plan, d.v.s. en strategi för hur de skall uppnå dessa mål. Det finns fyra olika styrmedel; organisation och bemanning, belöningssystem, formellt styrsystem och mindre formaliserad styrning. Dessa är beroende av varandra, men oftast läggs tyngden på en av dem. Budgeten är ett handlingsprogram för en organisations mål och handlingsramar och baseras på antaganden och förutsättningar under en bestämd tid. En budget har olika syften beroende på vilken organisation det är. Den är ett bra verktyg när en organisation skall göra en verksamhetsplan, budgeten är verksamhetsplanen i siffror. Med hjälp av strategi och budgetprocess kan en organisation fastställa mål och de strategier som en organisation behöver för att nå dessa mål. Budgetprocessen består av tre olika faser, budgetuppställning, budgetuppföljning och budgetanalys. Resultatet av studien är att Högskolan på Gotland använder budgeten och budgetprocessen som ett styrmedel tillsammans med verksamhetsplanen. Budgeten används som ett planeringsverktyg, då rektorn ger institutionerna anvisningar inför kommande perioder med hjälp av budgeten. Den används för att fördela ansvaret i organisationen och skapa en medvetenhet bland de anställda om varför en chef ibland säger nej till vissa saker. Den används också för att fördela de anslag som de får ifrån regeringen till de olika institutionerna. Budgeten används som styrmedel på både strategisk- och taktisk nivå.