Under många år har företag och individer kunnat överföra vissa typer av risker till försäkringsbolag. Försäkringsbolag accepterar sina kunders oönskade risker men om de inte har effektiva system för att hantera dessa risker är de osannolikt att de förblir lönsamma. Många av försäkringsbolagen på marknaden har varit aktiva under lång tid vilket antyder att de bör ha etablerade system för att hantera alla typer av risker. Riskhantering i en verksamhet handlar om att förstå och hantera de sammanvägda riskerna som verksamheten är utsatt för och de risker som kan uppstå i framtiden. Riskhantering är även en faktor som påverkar styrningen av en verksamhet. För att styra en verksamhet tar chefer och ledningsgrupper hjälp av olika styrsystem. Styrsystemen bidrar med information som ger beslutsfattande stöd och möjligheten att utvärdera hela verksamheten samt uppnå goda resultat. Detta antyder att det krävs en samverkan mellan riskhantering och verksamhetsstyrning för att uppnå uppsatta mål. De flesta risker i ett försäkringsbolag tenderar att hanteras från ett finansiellt perspektiv. Vid hantering och analys av risker beaktar emellertid inte alltid den finansiella riskhanteringsstrategin samtliga delar av verksamhetsstyrningen utan utelämnar medarbetares synsätt och beteendemässiga reaktioner på risk. Detta gör det är svårt att bedöma hur och på vilket sätt ett enskilt försäkringsbolags styrning påverkas av riskhantering. Syftet med studien är att undersöka hur riskhantering påverkar verksamhetsstyrningen i ett försäkringsbolag. Genom att studera detta ville vi få nyanserad bild över och djupare förståelse om hur verksamhetsstyrningens olika delar påverkas av riskhantering, både var för sig och tillsammans. Studien utfördes med en kvalitativ metod och datainsamling med semi-strukturerade intervjuer. I studien deltog sex respondenter som alla har direkt eller indirekt påverkan på bolagets styrning. Vid analys av data gjordes en riktad innehållsanalys med förutbestämda kategorier som hämtats från teorier om riskhantering och verksamhetsstyrning. Genom insamlade data kunde vi få en förståelse hur försäkringsbolagets verksamhetsstyrning påverkas av riskhantering. Med utgångspunkt i verksamhetsstyrningspaketet och teorier om riskhantering kunde vi finna fler överensstämmelser än avvikelser mellan teorier och situationen i det undersökta försäkringsbolaget. Anledningen till detta är bland annat att riskhanteringen har vuxit de senaste fem åren då myndigheterna skärpt regelverken gällande hur risk ska hanteras. Riskhanteringen har störst påverkan på den administrativa styrningen då bolagets riktlinjer, policyer och tillvägagångssätt för riskhantering hamnar under denna del. Resultatet visade även att bolagets finansiella och icke-finansiella styrning samt planering är nästintill helt reglerad av myndigheter när det kommer till riskhantering. Bolaget måste följa myndigheternas regelverk gällande riskhantering och det påverkar hela verksamheten och styrningen av den.

Bakgrund: Många chefer upplever svårigheter i att motivera sina medarbetare. Detta framkommer framförallt i större organisationer eftersom de behöver ta hänsyn till flera individer med olika behovssystem som behöver tillfredsställas för att de ska känna sig engagerade och motiverade. För att motivera medarbetarna, har det blivit allt vanligare att organisationer använder sig av sin styrning. Hur styrningen används påverkar däremot medarbetarnas motivation. Under de senaste decennierna har organisationers struktur och strategi även genomgått en stor förändring. Vid detta, har intresset bland forskare att studera Simons konceptuella modell levers of control ökat. För att sedan studera motivation kommer jag att använda mig Herzbergs tvåfaktorsteori om motivations-och hygienfaktorer. Syfte: Vad finns det i Simons (1995) styrsystem för stöd för att motivera och engagera medarbetarna? Metod: För att besvara forskningsfrågan och syftet, har jag gjort en fallstudie på PostNords paketterminal. En kvalitativ forskningsmetod har används med en kombination av intervjuer, dokument och deltagande observationer. Slutsats: Studiens resultat tyder på att alla systemen är väsentliga för antingen motivations-eller hygiensfaktorerna. Värderingssystemet kan man hitta i dem båda men funkar bättre till stöd för motivationsfaktorerna än vad det gör för hygienfaktorerna. Gränskapande systemet funkar endast till stöd för hygienfaktorerna. I det diagnostiska och interaktiva styrsystemet finns det delar som både funkar och ej funkar som stöd för både motivations-och hygienfaktorerna, utifrån PostNords styrning.

Bakgrund: Ekonomin har med tiden fått allt större inflytande inom föreningar och dess verksamheter eftersom de måste finansiera sin verksamhet precis som andra organisationer i samhället. Ekonomin ses därför som en viktig beståndsdel i ideella föreningar trots det ideella syftet att inte vara vinstdrivande. För att ha möjlighet att ha en stabil ekonomisk grund så är arbetet med ekonomiska styrningsverktyg viktigt. Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att beskriva och förmedla en förståelse om hur ekonomin styrs i ideella idrottsföreningar med hjälp av budgetering, målsättningar, planering och uppföljning som ekonomiska styrningsverktyg. Metod: Studien har genomförts på ideella idrottsföreningar i Kalmar med omnejd, tillvägagångssättet är av metoden kvalitativ. Empirin har hämtats från fem föreningar med personer som är ordförande, kassör eller ekonomiansvarig genom semi-strukturerade intervjuer. Slutsats: Resultatet visar att ideella idrottsföreningar använder sig av ekonomiska styrningsverktyg. Budgetering är det mest förekommande och används för att få kontroll över föreningens ekonomi. Målsättning förekommer i alla föreningar både av icke-finansiell karaktär och finansiell karaktär. Planering hjälper föreningarna att vara mer effektiva i sitt arbete. Uppföljningsarbetet av budget sker bland alla föreningar men brister framkommer i den generella uppföljningen.

Corporate Governance är ett väletablerat begrepp inom både akademisk forskning och i företagsvärlden. Tidigare forskning inom området har till stor del varit av kvantitativ natur och denna kvalitativa studie bidrar till en djupare analys av ett företag som nyligen genomgått ett ägarbyte där de gamla och de nya ägarna är av olika ägartyper. Studien fokuserar på att analysera hur företaget hanterar förändringen av ägare och hur Corporate Governance samt ekonomistyrning förändrats efter bytet av ägare. Studien har genomförts genom främst intervjuer med nyckelpersoner i fallföretaget samt med skriftliga källor från media, från fallföretaget samt från företagets ägare. Dessa har varit grunden i analysen som genomförts där teman har identifierats och analyserats. Analysen har huvudsakligen gjorts med stöd i agentteori och stödjande modeller för Corporate Governance och ekonomistyrning. Analysen och slutsatsen tyder på att relativt stora förändringar har skett gällande både Corporate Governance och ekonomistyrning, trots att ägarbytet skett nyligen.

Studien syftar till att skapa djupare förståelse för hur implementering av hållbarhet kan se ut i en organisation genom att undersöka hur olika styrverktyg utformas och används under styrprocessens olika skeden. Fallstudien har genomförts med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer och medverkande respondenter har inblick i verksamhetens hållbarhetsarbete. Vid analys av det insamlade materialet användes Robert Simons (1995) teori Levers of Control samt studiens analysmodell som utgångspunkt. Resultatet visar att organisationen använder en kombination av olika styrverktyg vid implementering av hållbarhet i verksamheten. Vidare framkommer det att organisationens hållbarhetsmål fick olika genomslagskraft baserat på om initiativet uppkommit internt eller externt. Det mest intressanta fyndet är hur dessa styrverktyg är fördelade under styrprocessen. Ju längre i styrprocessen man kommer desto färre styrverktyg och medel verkar organisationen ha till förfogande. Resultatet från den föreliggande studien är av vikt för organisationen, samt för forskare och övriga aktörer som har ett intresse för förhållandet mellan organisationsstyrning och hållbarhet.

Bakgrund och problemdiskussion: Det pågår ett samtal om ekonomistyrning. Detta samtalet kommer till uttryck på olika sätt. Det kan vara genom texter, bilder, diskussioner och social praktik, det vill säga allt det som görs inom ramen för det som kallas ekonomistyrning. I samhället är det fortfarande vanligt att samtala om att män är bättre på att styra och leda än kvinnor. Dessa samtal grundar sig i de stereotyper som sedan lång tid tillbaka existerat om att kvinnor är det svagare könet och oförmögna att utöva makt. Forskare som Kanter (1977), Hirdman (1988), Wahl (1996) samt Aisenbrey och Brückner (2008) har i detta sammanhang poängterat att det som är kvinnligt och manligt inte enbart är biologiskt utan också anses vara en social konstruktion. Parker (2008) visade att dessa samtal inom ekonomistyrning istället bör handla om hur strukturer och processer inom ekonomistyrning är könade. De olika samtalen kan benämnas och förstås som diskurser. En diskurs definieras som ett sätt att prata om ett specifikt ämne (Fairclough 1992). Diskurserna kan förmedlas och konserveras på många olika sätt. Texter menar Fairclough (1992) är ett exempel på hur diskurser kan upprätthållas och reproduceras. För att tolka den sociala praktiken kan man då göra en tolkning av litteratur, då litteraturen enligt Fairclough (1992) speglar den sociala praktiken. Sådan litteratur kan vara läroböcker. Läroböcker kan ha en stor roll i reproducerandet och upprätthållandet av diskurser eftersom de används i syfte att utbilda. Vår positionering utgörs slutligen av det forskningsgap Parker (2008) visade om att ytterligare studier behövs för att undersöka genusdiskurs inom ekonomistyrning.  Syfte: Utifrån problemdiskussionen är syftet med studien att skapa förståelse för hur genus uttrycks i ekonomistyrningsdiskursen. Syftet med studien utgår från Faircloughs (1992) perspektiv på diskursanalys. Eftersom Fairclough (1992) beskriver att litteratur speglar den sociala praktiken och Skolverket (2006) menar att läroböckerna får en stor roll inom undervisning då lärare använder dem som källa för det innehåll de presenterar, kan läroböcker spela stor roll i reproducerandet och upprätthållandet av diskurser då de används i utbildningssyfte. Därmed utgår studien från en diskursanalys på läroböcker inom ekonomistyrning. På så sätt kan vi analysera och kartlägga hur genus konstrueras i ekonomistyrningsdiskursen. Metod: Uppsatsen har sin utgångspunkt i en kvalitativ forskningsstrategi där en diskursiv forskningsdesign har använts. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av en genomgång av litteratur i ekonomistyrning. Slutsats: De slutsatser som kan erhållas utifrån studiens syfte och forskningsfråga är att ekonomistyrningslitteraturen visar på en könsblindhet där kön som faktor, till stor del, inte används. Både Ekonomistyrning - Beslut och handling (2020) och Den nya ekonomistyrningen (2015) visar en samhällsbild där mannen är den dolda huvudrollsinnehavaren. Utifrån beskrivningar av fakta och uttryck som kunnat kopplas till olika teorier om genus och styrning, samt den höga representation av antalet män, är det männen som presenteras som normen i böckerna. Samtidigt visar de båda läroböckenar på att en jämställdhetsutveckling inom ekonomistyrningsdiskursen sakta sker. En utveckling där kvinnan kan få allt större utrymme i det diskursiva innehållet i framtiden då utvecklingen visar på en utmaning mot genusordningen och mot mannen som norm utifrån det insamlade empiriska material som kopplats med det teoretiska materialet. Slutsatsen blir då även att det finns möjlighet till vidare forskning för att se hur utvecklingen vidare utformas.

Det finns flera incitament för företag att implementera en hållbarhetsstrategi. Styrning är ett verktyg för att implementera en strategi, då styrning kan förvandla intentioner till handlingar i praktiken. Studien syftar till att ge ökad förståelse för hur en organisations styrning av hållbarhetsstrategin får genomslag hos mottagarna i praktiken i form av strategiska aktiviteter. Det är av betydelse för att förstå om styrningen leder till konsekvenser och förverkligas hos mottagarna. Studien utfördes genom en kvalitativ fallstudiedesign, där ett fallföretag studeras utifrån ledarperspektiv och mottagarperspektiv. Perspektiven analyserades utifrån Simons (1995) ramverk Levers of Control, där ledarperspektivet analyserades utifrån hållbarhetsstyrningen och mottagarperspektivet utifrån strategiska aktiviteter. Resultatet visade att styrsystemen i Simons (1995) ramverk förverkligas i olika utsträckning, där de möjliggörande styrsystemen förverkligades mer än de begränsande styrsystemen. Slutsatsen är att de styrsystem som används mest av ledarna har påvisat strategiska aktiviteter hos mottagarna, vilket understryker styrningens betydelse för att omsätta strategi till praktik.

Master thesis (4FE18E) Master of Science in Business and Economics, School of Business and Economics at Linnaeus University in Växjö, Spring 2023 Title: Agent problems in producer cooperatives' financial management"A case study of Sydgrönt's agent problem and its management with a focus on governance and goals" Background and problem: Cooperatives make up a significant part of Swedish business life, but are a form of business that is rarely talked about from a research point of view, even though the governance-related challenges are great. The challenges arise when the ownership and management of the company is separated, which means that the owners completely hand over the operational management to an external business management. For it to work, there needs to be good communication and trust between the members and the management, where both parties are also working towards the same goal, and where deficiencies can lead to challenges such as agent problems and goal congruence between the different parts of the organization. Historically speaking, research into corporate governance has been great if you look at the traditional joint-stock companies, but the cooperatives have been in the background. The problems that previous research has highlighted have included that a potential problem is that the organization easily becomes ineffective. This has led to the ownership structure in cooperative organizations being changed to try to deal with inefficiencies such as the agent problem, it is about the owners' goals not being followed effectively by the company management and thus the business is adapted to the company management instead of the owners. Previous studies also only highlight specific parts of the agent problem, hence this study intends to contribute with a holistic perspective that ultimately produces a framework for how producer cooperative organizations should be able to detect and avert possible agent problems. Purpose: The purpose of the study is to make an empirical and theoretical contribution by mapping and analyzing from an agency theory perspective how ownership structure and governance look like in a larger producer cooperative company and how it affects the company's goal achievement. The analysis that is done must then be summarized in the form of a case study-based model that shows how to handle the agent problem, which in turn should facilitate goal fulfillment and governance in producer cooperative companies. Method: A qualitative research approach has been used for the implementation of the study, where a case study of the Swedish producer cooperative Sydgrönt has been made. Sydgrönt is Sweden's largest cooperative in its field and delivers fruit and vegetables all over the country for its members. The study is divided and begins with a theoretical frame of reference whose purpose is to create an understanding of cooperative governance and agent problems. Next comes an empirical section that contains all the collected material produced at Sydgrönt through semi-structured interviews with all parts of the company, which should give a comprehensive picture of how the company views the current issues. In conclusion, the collected material is analyzed which results in the framework that has been produced and which should provide greater clarity in which factors give rise to agent problems and how these can be handled based on what was observed at the case company. Conclusion: The study concludes that the agent theory is a good tool for discovering problems and establishing governance and goals in a producer cooperative. The management of goal formulation starts in the important statutes and then the goals are first broken down by the board and in turn it is further broken down by the company management. This is then checked by having monthly budget follow-up and follow-up on KPIs. A governance system is built on the basis of forming experts on the board and a member council next to it to ensure the balance between expertise and representation. Finally, important incentives for management and employees are a good base salary instead of bonuses combined with providing a familiar and tight corporate culture to make the employees care about following the goals to create value for the members. These processes should ultimately provide a high level of goal congruence and high efficiency for producer cooperatives.

Generativ AI är ett relativt nytt område som företag nyligen börjat investera i. Det finns många modeller och metoder för att värdera investeringar men lite forskning kring hur dessa metoder appliceras på generativ AI. IT-investeringar kan bidra till mer än kvantitativa fördelar vilket utgör en svårighet vid värdering då de traditionella värderingsmodellerna har ett finansiellt fokus. För att veta om investeringen har uppnått det estimerade värdet är det viktigt för företag att genomföra en utvärdering. Denna studie syftar till att beskriva hur företag väljer att värdera och utvärdera sin investering i generativ AI. Studien utgår ifrån en kvalitativ undersökning där vi intervjuat tre olika företag som börjat investera i generativ AI. Resultatet påvisar att företagen inte gjort några stora förändringar i sina investeringsprocesser för generativ AI. Den stora likheten i hur företagen väljer att värdera sin investering i generativ AI är genom att använda sig av intuition. Resultaten visar också att en utvärdering görs med hjälp av styrverktyg men att inga tydliga ramverk eller planer finns på att göra en finansiell utvärdering.

Idrottsföreningars omsättning ökar mer och mer, i takt med detta har fler föreningar fått problem med ekonomin. Innebandyföreningars ekonomistyrning har blivit allt viktigare med tanke på införandet av det ekonomiska kravet, elitlicens. Syftet med studien är att undersöka hur innebandyföreningar bedriver sin ekonomiska verksamhet för att möta de ekonomiska kraven de står inför, samt undersöka hur användningen av ekonomiska styrmedel ser ut för att öka intäkter och minska kostnader. Genom en abduktiv ansats och en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex innebandyföreningar för att uppfylla syftet. Samtliga innebandyföreningar som ingår i studien omfattas av elitlicensen. Resultatet från studien visar att budget som ekonomiskt styrmedel nyttjas av samtliga innebandyföreningar och är av stor betydelse för innebandyföreningarnas ekonomistyrning. Sponsringen visar sig vara en stor och viktig intäktskälla för innebandyföreningarna. Studiens resultat tyder även på att innebandyföreningar snarare fokuserar på att intäkstmaximera än att kostnadsminimera. Förslag till fortsatt forskning är bland annat att studera hur idrottsföreningar i andra sporter hanterar sin ekonomistyrning för att kunna jämföra med innebandyföreningar. Ett annat exempel på fortsatt forskning är att undersöka hur mindre innebandyföreningar som inte omfattas av elitlicensen sköter sin ekonomistyrning.