Bakgrund: Den svenska arbetsmarknaden undergick mellan åren 1990-2000 en betydande förändring gällande anställningsstrukturen. Utvecklingen har gått från tillsvidareanställningar på heltid, till någon form av atypiskt arbete. Eftersom de anställda är den resurs, som utgör bemanningsföretagens kärnkompetens, är styrningen av denna en kritisk faktor för att nå framgång. Problemdiskussion: En anställning hos ett bemanningsföretag innebär en triangulär relation mellan bemanningsföretaget, kundföretaget och konsulten. Med utgångspunkt i den speciella tjänst bemanningsföretag erbjuder samt de arbetsförhållanden deras konsulter ställs inför, är deras motivation och prestation av yttersta vikt för företagets lönsamhet. Hur bemanningsföretag styr sin verksamhet med fokus på humankapitalet är ett intressant område eftersom det fordrar mer undersökningar då det är relativt outforskat. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur bemanningsföretag styr och motiverar sina konsulter att prestera. Slutsats: Via kärnfaktorerna styr bemanningsföretag konsulterna i riktning mot företagens mål. Med andra ord är styrningen en ständigt pågående process där alla faktorerna, kärnfaktorerna, men även bifaktorn, samverkar och är beroende av varandra. Rekryteringen finner kompetent personal som sedan motiveras med lön, förmåner och förbättringsförslag. Detta leder till en motiverad personal. Är personalen motiverad ökar nöjdheten på arbetsplatsen och en ökad nöjdhet leder i sin tur till en prestation som i slutändan ger ett resultat. Efter ett resultat börjar rotationen om på nytt.

Bakgrund: Den traditionella ekonomistyrningen kritiserades för att vara kortsiktig och tog inte hänsyn till långsiktiga investeringar. Informationen från ekonomistyrsystemen var för sen, för aggregerad och snedvriden för att vara relevant för ledningen när de skulle ta beslut gällande planering och styrning. Från denna bakgrund skapades Balanced Scorecard (BSc) som kompletterar de historiska finansiella styrtalen med styrtal på de faktorer som påverkar det framtida resultatet. Posten införde 1998 en variant av BSc som de kallar Kompassen i brevnätet där Alvesta brevterminal var ett pilotprojekt. Brevterminalen har nu haft Kompassen i snart tio år och hade olika målsättningar vid införandet av styrkortet vilka också låg till grund för utformningen. Verksamhetsstyrningen har sedan implementeringen förändrats och de arbetar inte längre med styrkortet på samma sätt och ledningen på brevterminalen i Alvesta är idag intresserade av en utvärdering av Kompassen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att genomföra en utvärdering av Kompassen för brevterminalen i Alvesta genom att jämföra de målsättningar som fanns vid implementeringen med en kartläggning idag. Resultatet av utvärderingen är tänkt som ett beslutsunderlag för ledningsgruppen på brevterminalen i deras fortsatta arbete med Kompassen. Metod: Vi har använt en utvärderingsmetod som har sin utgångspunkt i PDCA-cykeln. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och internt material från brevterminalen. Utvärderingen har genomförts genom att målsättningar, utfall och teori jämförts med varandra för att skapa ett beslutsunderlag för ledningsgruppen på brevterminalen. Resultat, slutsatser: Vårt utvärderingsinstrument visar att stora delar av målsättningarna vid implementeringen infriats. Då brevterminalen inte längre arbetar med visionsnedbrytning anser vi att dagens Kompass används mer som ett mätsystem och är idag det huvudsakliga kommunikationsmedlet både till personal och överordnad nivå. Utifrån vår utvärdering har vi arbetat fram ett antal förslag på åtgärder som vi anser skulle kunna utveckla verksamhetsstyrningen på brevterminalen.

Samhällets komplexitet och den höga förändringstakten tillsammans med den fasta struktur som företag besitter har skapat ett behov av en lösare och mer flexibel struktur såsom tillvägagångssättet i ett projekt. Trots denna utveckling lider många projekt av förseningar, övertrasseringar och till och med misslyckanden. Detta innebär att det är viktigt att utforma en väl utvecklad styrning, vilken kan uttrycka sig på många olika sätt, där ekonomistyrning med dess verktyg är en viktig del.

Uppsatsens syfte är att visa på dansbandsbranschens förmåga att anpassa sina strategier efter förändrade omvärldsfaktorer, samt visa på vad som kan förbättras inom området strategisk ledning utifrån ett affärsstrategiskt perspektiv. En kvalitativ undersökning där den huvudsakliga empirin bygger på genomförda intervjuer. Uppsatsen grundar sig i nio genomförda intervjuer med personer inom dansbandsbranschen. Att arbeta med dansband tycks vara en livsstil där besluten präglas av att, som Sven Ingvars sjunger, ”Det kommer från hjärtat”. Sammanfattningsvis vill vi belysa det behov av en intresseorganisation som vi anser föreligger, då vi lokaliserat en brist på initiativ för gemensam utveckling ur ett långsiktigt perspektiv. Detta utgör en avsaknad, vilken är en konsekvens av att aktörerna har anpassat sina strategier utefter överlevnad, på bekostnad av en potentiell utveckling.

Abstract Our purpose for making this study is to study the implementation, the use of and the effects of Lean within our case objects.  We chose to make this thesis by case studies. The three themes mentioned above is also the main research questions that we aim to find an answer to by this study. We have chosen to do a cross section analysis where we conducted structured interviews to find answers to these questions. The theoretical reference frame consists partly of traditional theoreticians within Lean but also more recent research within the subject as well as theory specifically for Lean within the Health Care sector. The result of this study shows in all our case studies that the Management has been supporting the implementation, but that the implementation process proceeds faster if also the professionals are involved in the process.  To succeed with the implementation there is a great need for good reasons and strives that can benefit the professionals. By the use of Lean our case studies have evaluated its processes, with the main intentions being to reduce waste activities and to create flows with “pull systems”. The effects are that the internal processes have been clearly improved. Partly regarding quality, but foremost regarding time savings in terms of less waste activities. This has been done through factors like increasing the internal co-operations. The level of acceptance within the personal has large influence on the effects of the use of Lean, which leads back to the importance of a good implementation process. This study has covered many parts of Lean and our motive has been to analyze, without having the motive of doing an evaluation of Lean as a concept. The effects of capital tied up in warehouses, the economical measures and how the economical interaction between the hospitals and the politic world works is what we have focuses least on. These parts we recommend as future research. For future research we can also mention case studies of where the objects have implemented Lean within the whole organization (health care). It could be interesting to follow the patient from the emergency room, through the nursing process until the final stop of being discharged. We see the definition “customer value” as an ambiguous term. Is it enough to reduce what is not of value for the customer or should one give the costumer quality above what is expected? It would be interesting to study this through interviews with customers to companies who are using Lean. / Sammanfattning Vårt syfte med studien är att genom en kvalitativ studie på våra fallstudieobjekt studera implementeringen av Lean, användningen av Lean samt vilka effekter man kan se av Lean. Detta är också de huvudfrågeställningar vi vill ha besvarade. Metoden är en tvärsnittsstudie där vi utfört strukturerade intervjuer för att besvara våra frågeställningar. Den teoretiska referensramen består bl a av traditionella teoretiker inom Lean men också senare forskning på området kompletterat med teori som är specifik för Lean i sjukvården. Vi har i studien kommit fram till att alla våra studieobjekt har haft ledningens stöd i implementeringen, men att dess process påskyndas betydligt när man får med de professionella i implementeringen. För det behövs skäl och drivkrafter med implementeringen som de professionella kan se fördelar av. Användningen av Lean har lett till att man sett över sina processer med det huvudsakliga arbetet att reducera slöseriaktiviteter och att skapa flöden med drag-system. Effekterna är att de interna processerna förbättrats avsevärt, delvis kvalité men framför allt tidsbesparingar i bl a form av färre slöseriaktiviteter genom bl a ökade interna samarbeten. Hur väl personalen accepterar Lean har stor påverkan på hur stora effekterna blir, vilket leder tillbaka till hur viktig implementeringen är. Vi har gjort en studie som täckt många delar av Lean och som vi analyserat utan att ha som syfte att utvärdera Lean. Lagrets påverkan, de ekonomiska måtten och hur det ekonomiska samspelet sker mellan sjukhus och politiken är det vi lagt minst fokus och som vi rekommenderar som fortsatt forskning. Som fortsatt forskning kan även nämnas studieobjekt som implementerat Lean i hela organisationen - inom sjukvård vore av intresse att följa patientens väg från akuten via inskrivning/vård till utskrivning. Definitionen ”kundens värde” ser vi som ett tvetydligt begrepp – räcker det att reducera det som inte är av värde för kunden eller bör man förse kunden med kvalité den inte kan förvänta sig? Intressant vore att studera det utifrån intervjuer med kunder till företag som använder Lean.

<p>Bakgrund: Den svenska arbetsmarknaden undergick mellan åren 1990-2000 en betydande förändring gällande anställningsstrukturen. Utvecklingen har gått från tillsvidareanställningar på heltid, till någon form av atypiskt arbete. Eftersom de anställda är den resurs, som utgör bemanningsföretagens kärnkompetens, är styrningen av denna en kritisk faktor för att nå framgång. Problemdiskussion: En anställning hos ett bemanningsföretag innebär en triangulär relation mellan bemanningsföretaget, kundföretaget och konsulten. Med utgångspunkt i den speciella tjänst bemanningsföretag erbjuder samt de arbetsförhållanden deras konsulter ställs inför, är deras motivation och prestation av yttersta vikt för företagets lönsamhet. Hur bemanningsföretag styr sin verksamhet med fokus på humankapitalet är ett intressant område eftersom det fordrar mer undersökningar då det är relativt outforskat. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur bemanningsföretag styr och motiverar sina konsulter att prestera. Slutsats: Via kärnfaktorerna styr bemanningsföretag konsulterna i riktning mot företagens mål. Med andra ord är styrningen en ständigt pågående process där alla faktorerna, kärnfaktorerna, men även bifaktorn, samverkar och är beroende av varandra. Rekryteringen finner kompetent personal som sedan motiveras med lön, förmåner och förbättringsförslag. Detta leder till en motiverad personal. Är personalen motiverad ökar nöjdheten på arbetsplatsen och en ökad nöjdhet leder i sin tur till en prestation som i slutändan ger ett resultat. Efter ett resultat börjar rotationen om på nytt.</p>

<p>Bakgrund: Den traditionella ekonomistyrningen kritiserades för att vara kortsiktig och tog inte hänsyn till långsiktiga investeringar. Informationen från ekonomistyrsystemen var för sen, för aggregerad och snedvriden för att vara relevant för ledningen när de skulle ta beslut gällande planering och styrning. Från denna bakgrund skapades Balanced Scorecard (BSc) som kompletterar de historiska finansiella styrtalen med styrtal på de faktorer som påverkar det framtida resultatet. Posten införde 1998 en variant av BSc som de kallar Kompassen i brevnätet där Alvesta brevterminal var ett pilotprojekt. Brevterminalen har nu haft Kompassen i snart tio år och hade olika målsättningar vid införandet av styrkortet vilka också låg till grund för utformningen. Verksamhetsstyrningen har sedan implementeringen förändrats och de arbetar inte längre med styrkortet på samma sätt och ledningen på brevterminalen i Alvesta är idag intresserade av en utvärdering av Kompassen.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att genomföra en utvärdering av Kompassen för brevterminalen i Alvesta genom att jämföra de målsättningar som fanns vid implementeringen med en kartläggning idag. Resultatet av utvärderingen är tänkt som ett beslutsunderlag för ledningsgruppen på brevterminalen i deras fortsatta arbete med Kompassen.</p><p>Metod: Vi har använt en utvärderingsmetod som har sin utgångspunkt i PDCA-cykeln. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och internt material från brevterminalen. Utvärderingen har genomförts genom att målsättningar, utfall och teori jämförts med varandra för att skapa ett beslutsunderlag för ledningsgruppen på brevterminalen.</p><p>Resultat, slutsatser: Vårt utvärderingsinstrument visar att stora delar av målsättningarna vid implementeringen infriats. Då brevterminalen inte längre arbetar med visionsnedbrytning anser vi att dagens Kompass används mer som ett mätsystem och är idag det huvudsakliga kommunikationsmedlet både till personal och överordnad nivå. Utifrån vår utvärdering har vi arbetat fram ett antal förslag på åtgärder som vi anser skulle kunna utveckla verksamhetsstyrningen på brevterminalen.</p>

<p>Samhällets komplexitet och den höga förändringstakten tillsammans med den fasta struktur som företag besitter har skapat ett behov av en lösare och mer flexibel struktur såsom tillvägagångssättet i ett projekt. Trots denna utveckling lider många projekt av förseningar, övertrasseringar och till och med misslyckanden. Detta innebär att det är viktigt att utforma en väl utvecklad styrning, vilken kan uttrycka sig på många olika sätt, där ekonomistyrning med dess verktyg är en viktig del.</p>

No description available.

Ambitionen med vår undersökning har varit att belysa hur beslutsstöd påverkar beslutsprocesser och beslut som fattas i en organisation. Vår studie berör bland annat vilka förutsättningar som krävs för att ett beslutsstöd ska fungera tillfredställande. Vi har även undersökt hur beslut i organisationer med beslutsstöd skiljer sig från rationella modeller för beslutsfattande. Uppsatsen belyser områden som Business Intelligence och Business Performance Management. Den teoretiska referensramen bygger på centrala reflektioner kring beslutsstödsområdet. Författares resonemang kring beslut, beslutprocesser och andra relevanta ämnesområden tas upp för att öka förståelsen kring beslutsstöd och hur de påverkar organisationer. Den empiriska delen av vår studie består till största delen av intervjuer men även av insamlad sekundärdata. I vår analys för vi diskussioner kring hur organisationer med ett väl fungerande beslutsstöd kan effektivisera sin verksamhetsstyrning. Vi resonerar även kring hur viktigt det är att veta vad man behöver, att ha ett processtänkande, att systemen är flexibla samt att användare känner acceptans, när nya system för beslutsstöd ska implementeras. Avslutningsvis presenteras de slutsatser vi kommit fram till om beslutstöd, beslutsprocesser, beslut och rationalitet.