Bakgrund: KPP står för Kostnad Per Patient, vilket är en kalkylmodell som gör det möjligt att redovisa kostnader för varje enskild patients vårdkontakt. Syftet med KPP är att bidra med information vilket möjliggör jämförelse och analys av den utförda hälso- och sjukvården. KPP-modellen har funnits sedan 80-talet, men ännu inte nått sin fulla potential, vi ansåg därför det intressant att studera användningen av KPP inom landstingen samt deras svårigheter och möjligheter. Syftet: Denna uppsats syftar till att kartlägga utbredningen och användningen av KPP i Sveriges landsting samt analysera de svårigheter och möjligheter som finns med användandet av KPP. Metod: Denna studie utgår från en tvärsnittsdesign med både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Studiens insamlade empiri utgörs av telefonintervjuer med 15 KPP-kontaktpersoner ute i Sveriges landsting.  Kvantitativa delen redogör för KPP-användningsområden. I den kvalitativa delen analyseras svårigheter och möjligheter utifrån respondenternas perspektiv. Teoretisk referensram: Studiens teoretiska referensram består till stor del av KPP-modellen samt dess olika användningsområden inom ekonomistyrning. Vidare har vi redogjort för de relevanta ekonomistyrningsteorier som kan kopplas till KPP, vilket i grova drag är kalkylering, benchmarking samt verksamhetsuppföljning. Eftersom sjukvården är en komplex verksamhet behandlas slutligen svårigheter och problem, vilka kan uppstå i samband med ekonomistyrning inom sjukvården. Slutsats: Användningsområden för KPP är många och, största nyttan upplevs i benchmarking, kostnadsanalys samt verksamhetsuppföljning. Svårigheter med KPP-användandet hör av förklarliga skäl samman med tidpunkten vid införandet av KPP inom landstingen. För att överbygga svårigheter och problem, vilka upplevs idag ser vi att utveckling av det gemensamma språket mellan ekonomi och sjukvård är en nyckel till framgång. Genom att utveckla och förbättra arbetet med KPP kopplat till kvalitetsregister där kostnader knyts till uppnådd kvalitet skulle potentiellt bidra till ökad acceptans och användning av KPP inom verksamheten samt bidra till KPP-metodens framtida utveckling. / Background: KPP stands for cost per patient, which is a calculation method, enabling accounting for a specific patient´s contact in the healthcare. The purpose with KPP is to contribute with information, which enables comparison and analysis of the treatment given. The model of KPP has existed since the late 1980´s but hasn’t reached its full potential. Thus we found it interesting to analyse the use of KPP among the counties of Sweden, including the difficulties and possibilities related to KPP. Purpose: The purpose of this thesis is to map the spread and areas of use for KPP among the Swedish counties and to analyse the existing difficulties and possibilities related with the use of KPP. Method: This thesis proceeds from a cross-sectional study and includes both quantitative and qualitative aspects. The collected data of this thesis constitutes of telephone interviews with 15 persons in charge of KPP among the Swedish counties. The quantitative part of this thesis narrates the use of KPP. In the qualitative part analyses the difficulties and possibilities from the counties perspective. Theoretical framework: In this thesis the theoretical framework contains of the model of KPP as well as the it´s different areas of use related to management accounting. The theoretical framework also includes relevant theories connected to management accounting and the difficulties and complications related to management accounting in the healthcare sector. Conclusion: The areas of for KPP are many and the greatest utility is perceived to be benchmarking, cost analysis and monitoring activities. Difficulties with the use of KPP are for obvious reasons related to the time of implementation in the different counties. To overcome the difficulties perceived today we can conclude that the development of a mutual language between economy and healthcare is a key for success. By developing a connection between KPP and quality, where costs are connected to the quality in medical procedures, we see that KPP´s potential would reach higher levels. Thus it would contribute to an increase of acceptance and use of KPP among the healthcare sector, which also would gild the development of the KPP model in the future.

Företag påverkar medsin verksamhet det samhälledär de verkar. Därför är det viktigt att de tar ansvar och arbetar för en hållbar utveckling. Genom att integrera hållbarhet i sin strategi blir det en naturlig del av verksamheten.Den här studien har undersökt hur företag genom olika kontrollsystem kan integrera hållbarhet i sin strategi med stöd av ekonomistyrning.Studien motiveras av att tidigare forskning inte bidragittill att ge en djupare förståelse för hur hållbarhet kan integreras i företagets strategi eftersom forskningen inom områdetfrämst har varit av kvantitativ art.För att kunna genomföra studien har en huvudsaklig forskningsfråga formulerats:•Hur integreras hållbarhet i företagets strategi? För att besvara huvudfrågan har den kompletterats med tvådelfrågor:•Hur har företagets hållbarhetsstrategi utvecklats medhjälp av olika kontrollsystem?•Hur följs hållbarhetsstrategin upp med hjälp av diagnostiska kontrollsystem och hur har detta förändrats över tid?Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur hållbarhet integreras i företagets strategi samt hur detta arbete kan stödjas av ekonomistyrning. Studien är en kvalitativ fallstudie med ett longitudinellt inslag och har ett deduktivt angreppssätt. Vidare är den ontologiska ståndpunkten subjektivism och den epistemologiska utgångspunkten är ett tolkande perspektiv.Den teoretiska referensramen består av två modeller. Den första är Simons (1995) Levers of controloch den andra är en modell av Gond et al. (2012) som beskriver olika utvecklingsfaser i arbetet med att integrera hållbarhet i företagsstrategin. Studien genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuermed fem respondenterpå tre olika företag i Umeå. Urvalet är ett subjektivt icke-sannolikhetsurval i syfte att nå ett explorativt urval. I studien har en innehållsanalys samt en narrativ analys genomförts.Resultatet visar att företagen använder sig av olika kontrollsystem för att integrera hållbarhet i sin strategi. Alla företaghar i detta arbete haft stöd av ekonomistyrning. Vidarehar vi kommit fram till att alla tre företagbefinner sigi olika stadier av utveckling i arbetet med att integrera hållbarhet i sin strategi. Att företagen befinner sig i olika utvecklingsfaser kan vara en orsak till att de använder sig av olika kontrollsystem när de ska integrera hållbarhet.

No description available.

Current studies illustrate that the development of the controller role has been where its focusis more about acting in the managements interest and to be a "business partner" which createsmore value for the company. Since most studies are completed in the private sector, we wanted to take the opportunity to examine the public sector to see whether the development has been carried out there. A development of the controller role means that the controller will have wider duties which could lead to an overload and non-controllable role. We have studied both new and old articles, collected and compared controller's duties towards our empiricism. We chose to limit ourselves to four municipalities in Skaraborg where we conducted a total of eight interviews to draw the fairest possible analysis. The purpose of the study was to see how controllers and even municipalities have been affected by this development, as recent studies present. After having compiled our empirical data collection, we could conclude that the majority feel that the tasks have become wider and where the skills are also becoming increasingly important. In the current situation, the basis of our empirical data says that controllers have not been particularly affected by the development. Respondents feel that the controller role isunder control and not overloaded, but at the same time that the development must be slowed down. Otherwise it will not be long before such a situation arises. For this, we have also linked how important Controller's skills is to be able to handle this now so broad professional role. / Nuvarande studier belyser att en utveckling av controllerrollen har skett där dennes fokus alltmer handlar om att agera i ledningens intresse och vara en ”business partner” för att på så vis skapa mer värde åt företaget. Eftersom de flesta av dessa studier är gjorda inom den privata sektorn ville vi passa på att undersöka den offentliga sektorn för att se om samma utveckling har genomförts där. En utveckling av yrkesrollen innebär att controllern får bredare arbetsuppgifter vilket skulle kunna leda till att rollen blir överbelastad och icke-kontrollerbar. Vi har med hjälp av äldre artiklar kombinerat med nyare artiklar ställt och jämfört controllerns arbetsuppgifter mot vår empiri. Vi valde att avgränsa oss till fyra kommuner inom Skaraborg där vi genomförde totalt åtta kvalitativa intervjuer för att kunna dra en så rättvis analys som möjligt. Syftet med studien var att kunna se hur controllers och även kommunerna har påverkats av denna utveckling som nyare studier tar upp. Efter att ha sammanställt vår empiriinsamling kunde vi dra slutsatsen att majoriteten upplever att arbetsuppgifterna har blivit bredare och därav har även kompetensen blivit allt viktigare. I dagsläget kan vi inte utifrån vår empiri säga att controllers har påverkats särskilt mycket av utvecklingen. Respondenterna upplever att yrkesrollen är under kontroll och inte överbelastad, men samtidigt att utvecklingen måste bromsas. Annars dröjer det inte länge förrän en sådan situation uppstår. Till detta har vi även kopplat hur pass viktig controllerns kompetens är för att kunna hantera denna nu så breda yrkesroll.

Family firms the most common form of business in the world and the academic interest around them has grown significantly over the past decades. When a company is experiencing financial growth their information needs increases and they are encouraged to draw up plans to cover the information need. Previous studies on the subject have pointed out that the research on formal plans in family firms is incomplete in many areas. The research that has been done indicates that planning is not a priority in small family firms for various reasons and that the planning carried out is largely informal. Whether family firms implement more planning practices as they increase in size is haven’t been tested in qualitative research. The purpose of this study is to increase the understanding of how small family firms in Skaraborg change their use of formal plans when they are experiencing a period of financial growth and if the growth of the family firm is affected by it being planned or not. To answer this, we have selected 13 formal planning practices that we have studied the presence of in our case companies and if there was any change in the use of these practices over their most recent growth period. The study was conducted with a qualitative research method where data collection has been in the form of semi-structured interviews. This is to increase our ability to create a deeper understanding of our selected area of research. The results of the study have shown that small growing family firms perform few changes in their planning practices. We have not been able to demonstrate in the context of this study that financial growth increased the use of formal planning practices in family firms in Skaraborg. Our conclusion of this study is that if small growing family firms are going to change their use of formal planning and benefit from it, it is not enough to rely on external help for this. Instead these companies should focus their resources on educating current management staff in the use of formal planning practices and the difficulties that arises along financial growth to see the connection between the two. Just because financial growth increases the need for information that doesn’t mean that any planning to cover the information need will be implemented. A leader in the enterprise must discover the need and choose to use a planning practice to cover it. / Familjeföretag är den företagsform som är vanligast i världen och det akademiska intresset kring dessa har ökat markant under de senaste decennierna. När ett företag upplever tillväxt ökar deras informationsbehov och de uppmanas att upprätta planeringar för att hantera informationsbehovet. Tidigare studier inom ämnet har tryckt på att forskningen kring formella planeringar i familjeföretag på många områden är ofullständig. Den forskning som är gjord tyder på att planering inte är prioriterat i mindre familjeföretag av olika anledningar och att den planering som utförs är informell till stor del. Huruvida familjeföretag implementerar fler planeringspraktiker när de ökar i storlek saknas det dock kvalitativ forskning om. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur små familjeföretag i Skaraborg ändrar nyttjandet av deras formella planeringar när de upplever en tillväxtperiod och om tillväxten i ett familjeföretag påverkas om den är planerad eller ej. För att besvara detta har vi valt ut 13 formella planeringspraktiker som vi studerat förekomsten av i våra fallföretag och om det skedde någon förändring i användningen av dessa över deras senaste tillväxtperiod. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där datainsamlingen har skett i form av semistrukturerade intervjuer. Detta för att öka våra möjligheter att skapa en djupare förståelse kring vårt valda undersökningsområde. Studiens resultat har påvisat att små växande familjeföretag utför få förändringar i deras planeringspraktiker. Vi har därför inte kunnat påvisa inom ramen för denna studie att tillväxt ökar användningen av formella planeringspraktiker i familjeföretag i Skaraborg. Vår slutsats i studien är att om små växande familjeföretag ska förändra deras användning av formella planeringar och ha nytta av dem är det inte tillräckligt att anlita extern hjälp för detta. Istället bör dessa företag fokusera resurser på att utbilda nuvarande ledningspersonal i användningen av formella planeringspraktiker och svårigheter som uppkommer med tillväxt för att de ska se kopplingen mellan dessa. Bara för att tillväxt ökar informationsbehovet implementeras ingen planering för att täcka det, en ledare i företaget måste upptäcka behovet och välja att använda sig av planeringar för att täcka det.

Bakgrund: För att styrelser ska kunna utföra sina uppgifter är det viktigt att de erhåller relevant, korrekt och aktuell information. Traditionellt sett har den information styrelser erhåller främst bestått av redovisningsbaserad finansiell information. Denna typ av information har dock kritiserats då den är otillräcklig för långsiktigt strategiarbete. Detta eftersom den inte beaktar omvärld och framtid. Denna kritik har på verksamhetsnivå besvarats genom anpassad information. Detta höjer frågan om informationen även på styrelsenivå anpassats, särskilt med tanke på styrelsens mer aktiva strategiska roll. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vilken typ av information som styrelser i svenska medelstora icke-börsnoterade aktiebolag erhåller. Detta för att undersöka om och hur den förändrade synen på information för strategisk styrning på verksamhetsnivå avspeglats i den typ av information som styrelser i svenska medelstora icke-börsnoterade aktiebolag erhåller. Vidare ämnar studien undersöka om styrelser i svenska medelstora icke-börsnoterade aktiebolag erhåller den information de behöver för att inneha en mer aktiv strategisk roll. Metod: Denna studie har utgått från en deduktiv ansats där teori om bolagsstyrning, ekonomistyrning och information lyfts fram och utgjort en grund för studiens hypoteser. Studiens empiriska data baseras på en kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning som skickades ut till 1000 styrelseledamöter i svenska medelstora icke-börsnoterade aktiebolag. Resultat: Resultatet av denna studie påvisade att styrelser främst erhåller information om strategiska planer men även till stor del traditionell prestationsrelaterad information. Studiens resultat har även påvisat förändringar i den information styrelser erhåller. Denna förändring tar form av en ökad mängd information som beaktar omvärld och framtid. Detta i enlighet med den förändring av information som skett på verksamhetsnivå. Utav detta dras slutsatsen att styrelser erhåller den information de behöver för att inneha en mer aktiv strategisk roll. / Background: In order for the Board of Directors to perform their functions it is essential that they receive relevant, accurate and timely information. From a traditional point of view it has been stated that boards mainly receive accounting based financial information. However, this type of information has been criticized because it is inadequate for long-term strategy. It is because it does not take an external and future-oriented perspective in consideration. The criticism has at operational level been answered by adjusted information. This raises the question if information at board level also has been adjusted, particularly in view of the Board of Directors more active strategic role. Purpose: The purpose of this study is to describe which type of information Board of Directors in Swedish medium-sized not-listed companies receives. This in order to examine if and how the change in management accounting have affected the information Board of directors in Swedish medium-sized not-listed companies receive. Furthermore the study intends to examine if Board of Directors receives the information they need in order to fulfill a more strategic role. Method: This study was based on a deductive approach where theory about Corporate Governance, Management Accounting and information has been emphasized and formed the basis for the study’s hypotheses. The empirical data was based on a quantitative survey that was sent out to 1000 board members in Swedish medium-sized not-listed companies. Conclusions: The result of this study demonstrated that Boards mainly receive information about strategic plans but also a large amount of traditional performance-related information. The study results also demonstrated changes in the information Boards receive. This change takes the form of an increased amount of information that considers an external and future-oriented perspective. This is in accordance with the change of information that occurred at operational level. Out of this, it is concluded that the boards receive the information they need to hold a more active strategic role.

This paper sets out to investigate the effects on small banks’ management control practices from increasing regulation following the 2008 financial crisis. The changes to banks’ management control practices may in turn have implications for banks’ competitive advantages and strategies. A qualitative case study of a Swedish savings bank was carried out, gathering data through six semi-structured interviews of representatives at different levels. Our findings indicate that the increased regulatory pressure has increased both the scope and scale of administrative as well as cybernetic controls. A relative change of focus, from business- to compliance-oriented was also detected in connection with the planning and cybernetic controls. The increase in mainly administrative controls and the resulting regulatory burden suggest that it may be difficult for small and decentralized banks to pursue their chosen strategy unless they are able to find alternative ways of dealing with this burden. / Uppsatsen redogör för vår undersökning av effekterna av ökande reglering på små, lokala bankers styrning i kölvattnet av 2008 års finanskris. Förändringarna av styrningen kan i sin tur ha betydelse för bankers komparativa fördelar, och deras strategier. En kvalitativ fallstudie av en svensk sparbank genomfördes och innefattade sex semi-strukturerade intervjuer av medarbetare på olika nivåer. Resultaten pekar på att det ökade regleringstrycket har ökat omfattningen av styrning kopplad till governance, organisationsstrukturer, policies och processbeskrivningar men även uppföljning. En förskjutning av fokus, från affärsorienterat mot compliance-orienterat, sågs också i anslutning till styrning som hade att göra med planering och uppföljning. Den betydande ökningen av styrning övervägande kopplad till governance, organisationsstrukturer, policies och processbeskrivningar antyder att det kan bli svårt för små lokala banker att behålla sin strategi om de inte lyckas finna alternativa sätt att hantera den ökade bördan som den förändrade styrningen innebär.

För att skapa en hållbar utveckling behöver alla aktörer i samhället arbeta tillsammans. Ekonomistyrning kan hjälpa företag att mäta och följa upp prestationer i syfte att kontrollera att de når uppsatta mål. Hållbarhet kan definieras på olika sätt, vilket kan försvåra arbetet med styrning av hållbarhet i företag. Tidigare forskning har nästan enbart fokuserat på stora företag trots att majoriteten av alla företag i EU är små och medelstora företag. Därför är syftet med denna studie att undersöka hur småföretag arbetar med hållbarhet och vilken roll ekonomistyrning har i detta arbete. Då det finns en begränsad mängd forskning om småföretag och hållbarhet syftar även studien till att bidra med nya insikter om hur småföretag kan gå tillväga för att bli mer hållbara, samt vilka hinder de möter under arbetet med hållbarhet. Till studien genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med småföretag i syfte att undersöka hur småföretag arbetar med ekonomistyrning för att uppnå långsiktiga hållbarhetsmål. De fyra fallföretagen arbetar med hållbarhet, har maximalt 50 anställda och verkar inom olika branscher. Med grund i Malmi och Browns (2008) modell för Management Control Systems identifierades och analyserades vilka styrsystem som förekommer vid arbete med hållbarhet i småföretag. Studien visar att småföretag saknar tillräckliga resurser för att kunna göra ett formellt och systematiskt styrningsarbete. Detta är en av anledningarna till att småföretag väljer att arbeta löpande med hållbarhet. Många småföretag har endast en ägare eller är familjeägda, vilket gör att ägarens definition till hållbarhet är avgörande för hur företaget arbetar med hållbarhet. Det är således även ägarens kompetens som påverkar graden av formaliserade ekonomistyrningssystem i företaget. / Most of the research on sustainability and Management Control Systems is based on large businesses even though the majority of all companies in the European Union are small and medium sized businesses. Small businesses can make a big impact on the current climate crisis, but since sustainability can be a complex issue and more advanced management in small business is limited, working towards sustainable development in small business could be a challenge. Therefore, the purpose of this thesis is to study how small businesses work to be more sustainable using Management Control Systems. For data collection, interviews were conducted in four small businesses who work with sustainability. The study finds that it can be hard for small businesses to work with sustainability due to lack of resources, which makes the use of Management Control Systems more informal and value based.

Lean production härstammar från företaget Toyota och Taiichi Ohno’s begrepp ToyotaProduction System. Metoden är idag ett dominerande styrmedel bland organisationer. Därmedhar konceptet implementerats i allt fler västerländska resultatstyrda organisationer, varsparametrar för kontroll skiljer sig mot de lean production utgår från. Dess innebörd sträckersig över stora delar av en organisation, vilket bidrar till begreppets komplexitet. Leanproduction förväntas ge upphov till continuous improvement samt elimination of waste.Utifrån detta har forskare formulerat 14 principer vilka sammanfattas i The Toyota Waymodel. För att erbjuda fler perspektiv till insamlad empiri har the Toyota Way model använtssom ett ramverk tillsammans med tre olika kategorier för kontroll: effekt- beteende- samtsocial styrning. Denna studie syftar dels till att identifiera formen av continuous improvementi företaget Ardaghs organisation, samt relationen mellan traditionella styrmedel och leanproduction.Studien tillämpar ett pragmatiskt förhållningssätt, med målet att insamlad empiri ska förklaraden teoretiska referensramen. Empirin samlades in genom observationer, samtal ochdokumentation från tre olika delar av Ardaghs verksamhet: administrationen, styrningen ochproduktionen. Den empirika datan samlades in med continuous improvement och internakontrollprocesser i åtanke.Studiens resultat indikerade att det i Ardaghs verksamhet förekom olika former av continuousimprovement och konflikter mellan kontrollprocesser. Formerna sammanfattas i studiensresultat genom två olika aspekter: den filosofiska och den instrumentella. Den filosofiskaaspektens utgångspunkt återfinns främst i lean productions grundförutsättningar, såsomlångsiktiga visioner, empowerment och strategier för att uppnå effektiviseringsvinster. Deninstrumentella aspekten kretsar främst kring hur lean-verktyg påverkar en organisationssjälvbild, samt hur traditionell budgetstyrning tenderar att hamna i konflikt med leanproductions metoder för kontroll. / Program: Civilekonomprogrammet

Bakgrund: Under det senaste decenniet har det blivit allt vanligare att implementeraaffärssystem i organisationer. Det kan idag ses som en förutsättning för att organisationer skalyckas med sin verksamhet. Det finns i huvudsak två sätt att implementera ett affärssystem.Det första är att en organisation skaffar ett standardsystem och då får verksamheten anpassasig efter affärssystemet. Det andra är att implementera ett verksamhetsanpassat system och dåanpassar man affärssystemet efter verksamheten. Tidigare forskar anser att den effektenaffärssystemet har på ekonomistyrningen är att många rutinjobb försvinner, personalen blirmer kunnig och kan fatta snabbare beslut och informationen är realtiduppdaterad vilket ledertill att bättre beslutsfattande.Forskningsfrågor: På vilket sätt påverkar affärssystemet ekonomistyrningen? Hurunderlättar affärssystemet arbetet med ekonomistyrningen?Syfte: Att förstå hur arbetet med affärssystemet påverkan ekonomistyrningen itillverkningsföretag.Metod: En kvalitativ fallstudie studie på två tillverkningsföretag inomsprängmedelsbranschen, Orica Sweden och Eurenco Bofors. Vi jämför teorier från tidigareforskare och böcker inom ämnet affärssystem och ekonomistyrningen med det insamladematerialet från empirin för att mäta förväntade effekter med de praktiska effekterna.Slutsatser: Studien visar att affärssystemet har effektiviserat affärsprocesserna och gjortarbetet med ekonomistyrningen snabbare. Informationen i affärssystemet uppdateras i realtidoch ligger till grund för en bättre beslutsfattning i verksamheterna vi studerade. Studien harockså kommit fram till att ha ett affärssystem är en förutsättning för att kunna ha enfungerande stor organisation.