Att skapa sammanhängande koncern-, affärs- och funktionsstrategier (strategisk kongruens), samt ett styrsystem med ett samstämmigt informationsflöde i och mellan de centrala styrverktygen (integrerad styrning), har sedan länge hävdats vara centralt för koncerners konkurrenskraft. I den mängd empiriska studier som legat till grund för detta har främst en eller två organisatoriska nivåer fokuserats när relationerna mellan strategier, styrning och konkurrenskraft diskuterats. Studier som tar ett helhetsgrepp om dessa samband efterfrågas därför för att öka kunskapen om och förståelsen av sambanden. Föreliggande avhandling svarar mot den efterfrågan. En longitudinell fallstudie för perioden 1995–2007 har genomförts. Strategier, ekonomistyrning och produktionsstyrning på koncern-, affärs- och funktionsnivå har studerats inom försvars- och säkerhetskoncernen Saab AB. Tre affärsenheter har studerats i detalj: Saab Aerosystems, Saab Bofors Dynamics och Saab Systems. Det empiriska materialet har samlats in genom 74 intervjuer med totalt 54 respondenter samt via både internt och publikt skriftligt material. Avhandlingen visar att strategisk kongruens och integrerad styrning skapas genom ömsesidig anpassning av strategier och styrning på koncern-, affärs- och funktionsnivå. Genom en sådan ömsesidighet anpassas styrningen till koncernens kritiska framgångsfaktorer och ett integrerat informationsflöde skapas. Inom Saab har detta i sin tur påverkat beteendet på alla nivåer och bidragit till att det förändrats i enlighet med strategierna. De senare har därmed implementerats. Samtidigt som dessa beteendeförändringar skett har Saabs konkurrenskraft varit god. Då implementerade strategier, anpassade utifrån omgivningen, kan antas vara en viktig del i ett företags framgång har Saabs strategiska kongruens och integrerade styrning rimligen haft en väsentlig betydelse för koncernens konkurrenskraft. / For companies, consistency between strategies on corporate, business and functional levels (strategic congruence), in combination with alignment among control systems (integrated control) is considered vital for gaining competitive advantage. Numerous empirical studies have examined these relationships. However, most of them only take one or two organizational levels into consideration. Therefore, there is a need for studies with a holistic approach to further increase the knowledge and understanding about the relationships between strategy, control and competitive advantage. This dissertation sets out to fill that gap. A longitudinal case study was carried out covering the period 1995–2007. Strategies, the management control system and the production control system were studied for the corporate, business and functional levels within the Swedish defense and security company Saab AB. Three business units were studied in detail: Saab Aerosystems, Saab Bofors Dynamics and Saab Systems. In order to collect empirical data, 74 interviews with 54 respondents were conducted. In addition, annual reports and other written material about the company were used. The main findings in this study suggest that strategic congruence and integrated control is created through mutual adjustment of strategy and control on the corporate, business and functional levels. Such adjustment aligns the control systems with the company’s critical success factors, thereby creating an integrated information flow that stimulates a behavior consonant with strategies on all organizational levels. Within Saab, this has led to extensive behavioral changes and implementation of new strategies. Simultaneously, the competitive advantage has been fairly high. Since implemented strategies, adjusted to the environment, can be seen as an important part of a company’s success, Saab’s strategic congruence and integrated control can be considered a significant factor for the company’s competitive advantage.

Bakgrund: Grunden till området som på svenska brukar benämnas ekonomistyrning och på engelska"management control"lades av Anthony 1965 och dominerar än idag litteraturen på området. Sedan dess har dock ytterligare decentralisering och en orientering mot processer och flöden ägt rum i företagen. Detta, menar vi, inte har gjort några avtryck i"management control"-litteraturen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga den ekonomiska ansvarsfördelningen i svenska kommersiella decentraliserade företag. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva hur personer ålagda sådant ansvar upplever detta samt hur dessa använder ekonomisk information. Detta mynnar ut i en nyansering av den traditionella modellen för ekonomiskt ansvar till att gälla en modern situation. Genomförande: Datainsamlingen skedde genom 13 stycken intervjuer med personer på företagslednings-, divisions- och avdelningsnivå på fyra olika fallföretag. Resultat: Vi har kunnat konstatera avvikelse mellan teoribildningen på området och den verklighet vi mött. Visserligen stämmer fortfarande den bild av att ekonomiskt ansvar bryts ner enligt en hierarkisk struktur. Dock har vi bl.a. sett att resultatansvar är betydligt mer vanligt förekommande än vad som avspeglas i teorin och att ekonomiskt ansvar också förekommer på ytterligare en hierarkisk nivå.

Att det är av stor vikt att kunna mäta och följa upp ett företags utveckling råder det ingen tvekan om. Det går i litteraturen att finna mängder av både finansiella och icke-finansiella nyckeltal och rekommendationer som ett företag kan använda sig av. Balanced Scorcard är ett verktyg som inte bara fokuserar på det finansiella utfallet i förtaget, utan även andra aspekter inom organisationen. Vad vi har funnit intressant i den litteratur som finns skriven kring Balanced Scorecard är att det inte finns någonting skrivet om, eller någon som har problematiserat kring användandet av verktyget utifrån olika strategiska utgångspunkter.

Bakgrund: Under 90-talet har stark kritik riktats mot budgeten som styrinstrument. Kritiken gäller bland annat att budgeten inte kan hantera en föränderlig omvärld och det finns de som anser att den därför bör avskaffas helt. Kritiken står dock inte oemotsagd då vissa anser att det inte är budgeten som sådan som är problemet utan istället sättet som den används på. Syfte: Vårt syfte med denna undersökning är att beskriva och förklara budgetens utbredning och dess roll i ekonomistyrningen samt beskriva hur budgetprocessen går till. Vi har även för avsikt att beskriva hur styrning sker i företag som ej använder budget. Avgränsningar: Undersökningen omfattar endast svenska verkstadsföretag med minst 50 anställda och bland dessa företag har vi gjort ett urval. I undersökningen riktar vi oss till controller/ekonomiansvarig i företagen. Vi får därmed ingen bild av hur budgetering uppfattas längre ned i organisationen. Genomförande: Det empiriska materialet har samlats in genom en postenkät som skickats till 405 svenska verkstadsföretag. Materialet har sammanställts och statistiska analyser har sedan genomförts. Resultat: Vi har funnit att en klar majoritet av företagen använder sig av budget och det är inte många som planerar att avskaffa den. De flesta företagen har istället valt att komplettera budgeten med prognoser och andra styrningsmodeller. Budgetens viktigaste syften är kontroll, planering och resursfördelning och dess roll i ekonomistyrningen är främst att upprätthålla den inre effektiviteten. De budgetlösa företagen använder sig främst av prognoser, både kort- och långsiktiga, men även av styrningsmodeller såsom Balanced scorecard och benchmarking.

Bakgrund: Forskningen kring hur företag använder ekonomisk information för att styra verksamheten har till största delen varit inriktad på stora företag. Kunskapen kring hur småföretag praktiskt arbetar med ekonomisk information och hur viktigt de anser det vara med ekonomistyrning är relativt begränsad och behovet av ytterligare kunskap är stort. Syfte: Beskriva och förklara hur ekonomisystem är utformade, hur de används samt hur ekonomisk information värderas som beslutsunderlag i småföretag med mindre än 20 anställda. Genomförande: Empiriska data har samlats in genom en enkätstudie. Enkäten riktades till 350 tillverknings-, tjänste- och handelsföretag med 5-19 anställda i Östergötland. Frågeställningarna i enkäten behandlade företagsledaren, ekonomifunktionen, utformning och användning av ekonomisystem samt värdering av ekonomisk information. Datamaterialet har analyserats med hjälp av statistiska metoder och resultaten har jämförts med tidigare gjorda studier inom området. Resultat: Företagsledarens egenskaper är av central betydelse för att förstå hur ekonomistyrningen ser ut i småföretag. En annan viktig aspekt är påverkan från externa parter, såsom redovisningsbyråer. Användningen av formella ekonomiska rapporter och finansiella nyckeltal kan klassas som hög. Cirka 2/3 av företagen använder fem eller fler rapporter i den ekonomiska styrningen och 1/3 av företagen har ett fulltständigt ekonomisystem, innefattande redovisnings- , budget- och kalkylsystem. Det största problemet med den ekonomiska informationen är att den är på en för aggregerad nivå.

Bakgrund: En stor del av projekten som genomförs överskrider de ramar som finns vad gäller budget, tid och kvalitetsspecifikationer. De problem som uppstår vid ekonomistyrning av projekt kan troligtvis till viss del härledas till att projekt genomförs i olika miljöer och således utsätts för olika grad av osäkerhet. Detta, i kombination med varje projekts unikhet, leder till antagandet att alla projekt inte kan styras på samma sätt, utan istället måste sannolikt ekonomistyrningen anpassas till det enskilda projektets förutsättningar. Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur ekonomistyrningen utformas samt även hur den bör utformas i projekt som kännetecknas av olika grad av osäkerhet. Genomförande: Undersökningen genomfördes i form av en fallstudie och den empiriska informationen samlades in genom fyra intervjuer på lika många företag som arbetar med olika sorters projekt. De undersökta projekten är ett implementeringsprojekt, ett byggprojekt och två utvecklingsprojekt. Resultat: Vi har konstaterat att implementeringsprojektet uppvisar minst osäkerheter medan utvecklingsprojekten är mest osäkra och även oförutsägbara. Den främsta osäkerheten i samtliga projekt kan härledas till kunden och dennes preferenser. Vidare skiljer sig ekonomistyrningen åt i de olika projekten, bl a genom budgetens och tidsplanens upprättande och användning samt acceptansen av avvikelser från planen, vilket påvisar att alla projekt inte kan styras på samma sätt.

No description available.

Background: Budgets has always been a main factor for the management of organisations. Yet, lately has the role of budgets been increasingly questioned. But how is an organisation managed without budgets and what other alternatives can be used? And can these instruments work more effective? Purpose: The purpose of this essay is to describe how non-budget management distinguish compare to traditional management and how to design an effective non-budget system of management. Furthermore we intend to explain the reasons to such management and to present a model for how such a management can be performed. Research method: Empirical material has been performed based on seven interviews with persons within Svenska Handelsbanken. The study is a case study of Svenska Handelsbanken and their management control system. Results: Management without budgets can, in several cases, work more effective compared to traditional management. Through a plain focus at relative goals and a high degree of responsibility to the individual can the organisation perform with a higher effectiveness? Finally we present a suggestion on such a working method and what it ought to be contained. / Bakgrund: Budgets har varit ett centralt styrmedel för organisationer under lång tid. Under senare tid har dock dess relevans alltmer ifrågasatts. Hur styrs då en verksamhet utan budgets och vilka andra alternativ finns till en budget? Kan dessa i så fall fungera mer effektivt? Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur budgetlös ekonomistyrning skiljer sig från traditionell budgetstyrning och hur ett sådant styrsystem i så fall är utformat. Vidare ämnar vi förklara vad orsakerna till sådan styrning är samt presentera en generell modell för hur budgetlös styrning kan bedrivas. Genomförande: Empiriskt material har samlats in genom intervjuer med sju personer med olika befattning inom Svenska Handelsbanken. Undersökningen är en fallstudie av Svenska Handelsbanken och dess nuvarande ekonomiska styrsystem. Resultat: En ekonomisk styrning utan budgets kan i många fall fungera bättre en traditionell ekonomistyrning samt vara mindre resurskrävande. Genom ett tydligt fokus på relativa mål samt stort handlingsutrymme för individen kan organisationen bedrivas mer effektivt. Ett förslag på en sådan arbetsmetod samt vad den bör innehålla presenteras i undersökningens slutsats.

Diskussioner kring kostnader inom hälso- och sjukvårdsverksamhets kan betraktas som ett omtvistat ämne. Avvägningen mellan kostnad och kvalitet är kanske mer komplext på detta område än på många andra. Moraliska aspekter, liksom värdighet och diskretion är exempel på avseenden som är svåra att mäta i ekonomiska termer men som är nödvändiga för att kvaliteten på vården skall betraktas som hög. Det kan således anses finnas en inbyggd konflikt mellan vissa kvalitetsaspekter och kostnaden för vården. Denna uppsats har sin utgångspunkt i vårdverksamhetens ökade ekonomiska styrning, vilket är en följd av de rationaliseringar och omstruktureringar som sedan 1980-talet uppmärksammats inom den offentliga sektorn och som går under benämningen New Public Management. Syftet är att utifrån relevant teori genomföra intervjuer för att samla information om hur de förändringar som kommit att ta plats inom hälso- och sjukvården märks av och hur de bemöts av vårdpersonalen, samt konsekvenser av styrningens villkor och effekter. Slutsatserna har landat i att det inte råder något tvivel om att New Public Management kommit att förändra organisation och styrning inom hälso- och sjukvården. Privata inslag, som målstyrning, uppföljning och utvärdering, lokalt verksamhetsansvar förenat med central kontroll, präglar numera verksamheten i syfte mot ökad effektivitet och produktivitet. Detta märks bland annat genom att verksamheten har utvecklats till att bli betydligt mer kostnadsmedveten. Det existerar en bred tillämpning av olika metoder och modeller för styrning av verksamheten, vilket lett till att det administrativa arbetet ökat - en utveckling som upplevs negativ inom verksamheten eftersom den strider mot vårdpersonalens intressen. Politikernas inflytande, vilket kommit att öka, betraktas främst som negativ, dels beroende på politikernas bristande kunskap inom ämnesområdet, dels på grund av att professionens auktoritet minskat. / Discussions on costs in health care activities can be regarded as a questionable substance. The balance between cost and quality is perhaps more complex in this area than in many others. Moral aspects, as well as dignity and discretion are examples of ways that are difficult to measure in monetary terms but which are necessary for quality of care should be regarded as high. It can therefore be considered to be a built-in conflict between certain aspects of quality and cost of care. This paper has its starting point in care activities increased financial control, which is a result of the rationalization and restructuring since the 1980s, attention in the public sector and termed New Public Management. The aim is that based on relevant theory conduct interviews to gather information about the changes that have come to take place in health care organizations and how they are treated by health professionals, as well as the consequences of it. The findings have landed in that there is no doubt that the New Public Management has changed the organization and management in health care. Private elements, as management by objectives, monitoring and evaluation, local business responsibilities associated with central control, now characterizes the activity in order to increase efficiency and productivity. This is shown inter alia by the business has evolved to be much more cost conscious. There is an extensive use of various methods and models for control of the operation, which have led to an increased degree of administrative work - a development that is perceived negatively in the activity since it is contrary to the interests of health professionals. The politicians’ influence, which reached to increase, mainly regarded as negative, partly due to politicians’ lack of knowledge in the subject, partly because of the profession's authority diminished.

Controllerrollen har sitt ursprung i USA där den verkade i de amerikanska järnvägsbolagen under 1800-talet . Termen kom sedan till Sverige runt 1970-talet då intresset för en controller ökade i Europa. Behovet av controllerfunktionen har ökat bland annat beroende på en ökad decentralisering, som medför ett behov av exempelvis information kring företagets ekonomi till flera nivåer. I och med att omvärlden förändras så måste även företagen förändras. För att kunna behålla sin konkurrenskraft har ekonomistyrningen samt controllerrollen hamnat mer i fokus. Controllerns arbetsuppgifter har gått från att enbart vara inriktad mot bokföring till att ha en mer verksam roll i ledningsgruppen. När det anses otydligt vad en controller egentligen ska arbeta med blir det svårare för företagen att själva förstår motivet till varför de tillsätter en controller. Detta är viktigt för att de ska få den controllerroll de söker. Många företag söker en strategisk kompetens när de ska tillsätta en controller men ibland visar det sig att arbetsgivaren egentligen vill ha en klassisk rapporteringsekonom. Företagen måste förstå vilket kompetens den controller de söker ska ha. Syftet med denna studie är att beskriva de motiv till varför företag väljer att tillsätta en controller samt hur motiven påverkar controllerns placering i organisationen. Vi kommer även att beskriva vilken kompetens och erfarenhet företagen eftersökte samt vilka arbetsuppgifter och ansvarsområden controllern ska ha enligt företagen. Dessa två underfrågor ska stärka våra huvudfrågor. Vi kommer att utgå denna studie från den kvalitativa metoden. Datainsamlingen kommer att ske med hjälp av intervjuer med personer som varit med om att besluta kring tillsättandet av controllern i ett fåtal företag. Några företag, vilka inte ännu valt att tillsätta en controller, ingår också i studien för att även belysa hur företaget tänker innan de väljer att tillsätta en controller. För att stärka resultatet från intervjuerna har vi har även valt att använda oss av platsannonser i vår empiri för att se vad företagen anser att controllerns arbetsuppgifter är samt vilka behov de vill få uppfyllda med hjälp av controllern. Den teoretiska referensramen i studien baseras främst på ett antal böcker samt vetenskapliga artiklar, som beskriver ekonomistyrning samt controllerns roll och utveckling genom tiderna.