Lean har ökat i populäritet inom den offentliga sektorn men den forskning som finns om lean i detta sammanhang är fortfarande begränsad. Syftet med uppsatsen är att analysera hur lean tillämpas i svensk offentlig sektor och om lean är en meningsfull satsning försvenska kommuner. Detta görs genom en kvalitativ fallstudie där vi intervjuar medarbetare på två kommunala förvaltningar i Växjö kommun. Analysen jämför datan med 14 principer som leankonceptet bygger på och diskuterar speciella förutsättningarför lean i offentlig sektor. Leansatsningen ställs i relation till effekterna av lean hos verksamheterna. Vår studie visar att lean tillämpas i hög grad men utan kundfokus i de kommunala verksamheter som vi har undersökt. Trots detta har man uppnått goda effekter av lean vilket kan förklaras av ett förbättrat ledarskap. Lean kan alltså vara en effektiv styrmodell i offentlig sektor men för att satsningen ska vara motiverad bör verksamheten arbeta bort hindren för lean och implementera hela konceptet.

Bakgrund:    Ekonomistyrningen omfattar planering och uppföljning av ekonomiska mål och mått, samt påverkan på en verksamhet och dess personal genom beslut och handling. Styrmedel behövs för att fullgöra ekonomistyrningens funktioner och uppnå företagets uppsatta mål. Budget är ett av de vanligaste styrsystemen inom de formella styrmedlen. I dagsläget är debatten om budgetering intensiv och det råder oenigheter om budgeten i själva verket är ett bra verktyg eller ett onödig ont.   Syfte:     Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse budgeten har som styrmedel i det valda fallföretaget. Vidare vill vi ta reda på om de driftsansvariga på Burger King upplever budgeten som ett stöd eller en belastning.   Metod:   En kvalitativ undersökningsmetodik och ett deduktivt angreppssätt har använts i  uppsatsen. Uppsatsens primärdata har samlats in via semistrukturerade   intervjuer  med det valda fallföretaget.     Resultat & Slutsats   Efter genomförd undersökning framkom det att syftet med budgeten skiljer sig  åt i de tre fallföretagen. I de större företagen utgjorde ansvarsstyrning det  främsta syftet med budgeten medan budget som planeringsverktyg ansågs vara  viktigare i den mindre organsationen. Samtliga respondenter upplever budgeten mer som ett stöd än en belastning och är överens om att det nästintill hade varit omöjligt att styra verksamheten lönsamt utan budgeten av den orsaken att  Burger King är en komplex organisation präglad av standardisering och små vinstmarginaler. / Background: Financial reporting includes planning and monitoring of financial goals and metrics and  it has an impact on a business and its staff by decisions and actions. Management control measures are required to fulfill the functions of financial reporting and to achieve company goals. Budget is one of the most common management control systems within the formal control means. Currently, the debate about budgeting is intense and there is a disagreement on whether the budget in reality is a useful tool or  an unnecessary evil. Purpose:   The purpose of this study is to investigate the impact that the budget has as a management control measure in the selected case company.  Furthermore we want to find out if the operation managers at Burger King experience the budget as a support or a burden.   Method:   A qualitative research methodology and a deductive approach were used in the essay. The primary data in the essay was collected through semi-structured interviews from the selected case company.       Result & Conclusion The completed research has shown that the purpose of the budget differ in the three  case companies. In the two larger companies the main purpose of the budget was  responsibility management while budget used as a planning tool was considered to be more important in the smaller company. All the respondents are experiencing budget  more as a support than a burden and agree that it would almost be impossible to manage the business profitably without the budget because Burger King is a complex organization characterized by standardization and low profit margins.

Hållbarhetsbegreppet har fått allt större betydelse. I bankvärlden, är det inte en fråga om, utan hur ett företag ska arbeta med hållbarhet. För att uppnå hållbarhet är det viktigt att förstå hur en strategi måste genomföras, ständigt utvecklas och kontrolleras, för att resultaten ska följa i enlighetmed de strategiska målen. / Background:The  concept  of  sustainability  has  gained  increasing  relevance.  In  thebanking world, it is not a matter of if, but how a company should work with sustainability. To achieve sustainability it is important to understand how a strategy must be implemented, constantly developed and controlled for the results to follow in accordance with the strategic objectives.Purpose: The purpose of this paper is to identify Swedbank's on going work with its sustainability strategy and describe the factors which have affected the control to increase knowledge of how a large financial services company work with sustainability in order to achieve strategic objectives. Methodology: To achieve the purpose, we have worked from a deductive approach where theory provided the framework for empirical data collection. Semi- structured qualitative interviews were conducted with representatives from various levels of the case study company, Swedbank, and these formed the basis of the empirical material. Findings:              We conclude that the factors that are most important for service organizations in the continuous control of sustainability are: a strong culture which is based on values rooted in sustainability, a clear communication, organizational structure that encourages responsibility and leadership that include employees in decision making.

Med hjälp av internpriser kan den offentliga organisationen spåra vart kostnader uppstår och vart resurserna hamnar. När en offentlig verksamhet går mot att styras mer som den privata sektorn uppstår vissa problem. Den offentliga verksamheten som har en stor bredd i sina verksamheter för att tillhandahålla service till medborgarna behöver det att de också hushålla med sina resurser, då dessa finansieras av bland annat skatteintäkter. Det kan uppstå vissa styreffekter till följd till användningen av internpriser, som kan vara av såväl positiv som negativ karaktär. Genom att en offentlig organisation använder sig av internpriser för att styra i organisationen uppstår ytterligare effekter såsom förändringar i resursanvändandet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur offentlig verksamhet använder sig utav internpriser för att styra i organisationen. Med att använda internpriser syftas det på vilken metod som används och hur styreffekterna hanteras i organisationen. Den teoretiska delen av uppsatsen behandlar i först hur styrning i en offentlig organisation kan se ut genom att redogöra för New Public Management. I den andra delen av teorin behandlas internpriser, dess syfte, användbara metoder samt vilka effekter som kan uppstå när en organisation använder internpriser. Teorin avslutas med att redogöra för en prismodell som kan vara användbar vid arbetet kring att etablera internpriser. För att undersöka hur internpriser används till att styra i praktiken har en fallstudie med semistrukturerade, kvalitativa intervjuer genomförts. Intervjuer har genomförts med personer som arbetar med styrningen och internpriser i offentlig verksamhet. Dessa intervjuer har sedan kompletterats med dokumentanalyser, av material som tillhandahållits av respondenterna. Det empiriska materialet har tillsammans med den teoretiska referensramen bidragit till att vi kunnat genomföra en analys av en offentlig organisations användning av internpriser Genom att använda internpriser i offentlig organisation kan vissa förväntade effekter uppstå. Exempel på sådana effekter är bland annat ökad kostnadsmedvetenhet hos medarbetarna, vilket leder till ett minskat slöseri med resurser. Men det kan även uppstå effekter som tenderar till att vara negativa, genom att internpriser kan bidra till att det administrativa arbetet kan upplevas som krävande och tungt. Genom att analysera de problem och svårigheter som finns med internpriser i offentliga organisationer har vi kommit fram till att problemet inte återfinns i prisnivån. Istället går det att härleda svårigheterna med internpriser, till vad som inkluderas i erbjudandena samt hur dessa sedan kommuniceras ut i organisationen. Dock är offentliga organisationer komplexa med stor bredd i sin verksamhet, vilket kan leda till att fler än en prismodell kan behöva användas. Det finns lite teoretisk fakta kring internprissättning överlag, men framförallt kring internprissättning i offentliga organisationer. Att offentliga organisationer arbetar utan vinstsyfte och strävar efter ett noll resultat, kan vara en anledning till att de kostnadsbaserade internpriser att föredra i de fall där den offentliga sektorns tjänster inte kommer i kontakt med marknaden. / This thesis will explore the subject of the difficulties of applying transfer pricing within public organizations, and the effect this practice has on such organizations. There are limited theories that address the issue of transfer pricing in public as well as in private organizations. The lack of theories only makes this problem more pressing and this thesis questioned the recurring use of such a practice in light of this. This thesis sets out to analyze an approach to establish a functional transfer pricing strategy in a specific organization. Data was gathered on the organization’s use of transfer pricing as a means to guide the organization towards tax saving, reduce the waste of recourses and establish awareness of cost effectiveness within the organization. The analysis showed that the problem for this specific organization was not the price level itself but instead what the offer actually included and how well the seller communicated the content of the offer to the other unit of the organization.

Sammanfattning Offentliga organisationer är ofta komplexa vilket innebär utmaningar i utformning och genomförande av styrning. Ett flertal internationella studier har publicerats om styrning inom den offentliga sektorn.  Dock behövs ytterligare empiriska studier och teoretisk utveckling för att ge stöd till chefer inom offentlig sektor för att de ska kunna utnyttja resursstyrningens potential. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur styrning praktiskt tillämpas vid valda förvaltningar inom Region Gotland, samt vilken kongruens som finns mellan de olika styrmodeller som används. Region Gotland är en av många offentliga organisationer i Sverige som har tillämpat NPM-principer. Kundorientering, decentralisering och användning av styrmodeller utvecklade för det privata näringslivet genomsyrar organisationen. Det är flera olika former för styrning och ett antal olika styrmodeller tillämpas samtidigt. En kombination av olika former av styrning och styrmodeller utgör en styrmix inom organisationen. Empiriska data samlades genom semi-strukturerade intervjuer samt genom analys av Region Gotlands skriftliga styrdokument. Ett brett urval av chefer eftersträvades, verksamma inom olika förvaltningar, och slutligen har tio personer vid fyra förvaltningar intervjuats. Resultaten av studien visar att balanserade styrkort har en central plats i  Region Gotlands styrmix. Organisationens komplexitet leder till svårigheter med anpassning av modellen till verksamhetens kontext. Balanserade styrkort används mest för uppsättning av mål och dessas uppföljning. Praktisk implementering och genomförande av balanserade styrkort på verksamhetsnivå finns bara hos en förvaltning av fyra undersökta. Implementering av balanserade styrkort inom en verksamhet med stark kulturstyrning kräver engagemang av chefer på alla nivåer, stöd från toppen och tid för kulturförändring. Balanserade styrkort kräver ständigt arbete för att utveckla dem. Från denna studie framgår det inte att det finns några större problem med motsättningar mellan olika modeller. Dessa förekommer dock inom administrativ styrning, till exempel vid införande av ny policy eller nya riktlinjer. Det kan också uppstå motsättningar mellan budgeten och balanserade styrkort. Dock står det tydligt i Region Gotlands styrdokument att vid konflikter är det ekonomin som styr. Resultaten av studien bekräftar i stora drag den bild som ges i tidigare forskning. Studien ger kompletterande perspektiv genom belysningen av problematiken i en verksamhet med både kommunal och statlig styrning, samt genom den geografiska tillhörigheten (tidigare större studier på området har gjorts i andra länder). Vidare forskning om styrning i offentliga verksamheter, framför allt på verksamhetschefsnivå, är angelägen. / Abstract The purpose of this research is to analyze how management is applied practically within selected public sector administrations of Gotland Region and determine what congruence is applied between different management models. Empirical data has been collected through semi-structured interviews and together with analysis of Gotland Region governing documents. Firstly the aim was to interview a wide selection of different public sector managers. However, ten representatives from four different administrations were finally interviewed. The results of the study show that a balanced management takes a central place in Gotland Region Management Control Systems Package. The complexity of the organization causes difficulties in applying the model to the whole organization. Balanced scorecard is mostly used for goal setting and monitoring. Only in one of four administrations practical application and implementation of balanced scorecard on management level taking place. Implementation of balanced scorecards within organizations with strong cultural governance requires committed managers at all levels, support from the top managers and time for cultural transformation. This study reviled did not find major contradiction between different models of management. However, contradictions may occur within administrative control. Should a conflict between economic aspects and balanced scorecard occur, economy takes control. This rule is clearly stated in the governing documents.

När människor åstadkommer något tillsammans innebär det att deras ansträngningar samordnas på något sätt. Samordningen kan vara planerad eller spontan, informell eller formaliserad, medveten eller omedveten och kan ske i samförstånd eller leda till konflikter. Denna avhandling handlar om hur samordningen kan ske inom företag och vilken betydelse ekonomisk styrning och ekonomidatasystem har i sammanhanget. Påverkar eller påverkas deras utformning och funktion av hur samordning organiseras? Har de någon inverkan på företagets ekonomiska prestationer? I avhandlingen redovisas de svar en undersökning av samordningsproblematik i svenska börsnoterade tillverkande företag lett fram till. / Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2001

Diss. Uppsala : Univ., 2004. / Härtill även författarnas lic.avh.: Ekonomistyrning och förbättringsarbete. 2000. - 204 s.

<p>Detta arbete går ut på att undersöka om det är möjligt att förbättra strategisk och taktisk styrning genom systemstöd som använder datalager och möjliggör analys av nyckeltal och simulering i du Pont scheman. Systemet skall presentera BAS-nyckeltal grafiskt och i du Pont scheman och skall möjliggöra avvikelseanalys i nyckeltal. Data skall extraheras från affärssystem periodiskt, t.ex. månadsvis, och tillsammans med alla BAS-nyckeltal lagras i ett datalager. Det skall också vara möjligt att lagra budgeterade nyckeltal. Syftet är att möjliggöra analyser av hur nyckeltal avviker från budgeterade och trendanalys av nyckeltal. Målgrupp för verktyget är ledningspersonal i små och medelstora företag.</p>

Bakgrund: Budgeten har en lång historia i vilken dess roll och betydelse har ändrats över tid. Budgeten fyller en mängd olika syften som är såväl företags- som situationsspecifika. Under senare år har det riktats kritik mot budgeten gällande att den inte är anpassad till dagens ständigt föränderliga miljö. Byggföretag verkar i en bransch som är ständigt beroende av förändringar i samhällsutvecklingen som förutsätter flexibilitet och ställer hårda krav på anpassningsförmåga samt behärskning av potentiell hastig omstrukturering. Syfte: Uppsatsens syfte är att skapa kunskap om vilka, och hur, olika osäkerhetsfaktorer påverkar byggföretags budgetanvändande. Detta genom att analysera vilka osäkerhetsfaktorer som upplevs som störst i byggbranschen och hur dessa hanteras i byggföretagens budgetering. Avsikten är även att skapa en insikt om vilka syften budgeten uppfyller under osäkra förhållanden. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ branschstudie på byggföretag inom den svenska marknaden. Empirin utgörs av två semistrukturerade intervjuer med två väletablerade bolag. Detta material har analyserats för att urskilja likheter och skillnader mellan företagen för att kunna besvara uppsatsens syfte. Slutsats: Studien visar på att det finns flera huvudsakliga osäkerhetsfaktorer som påverkar byggföretagen. Osäkerheten hanteras främst genom förebyggande analyser som inkluderas i budgetanvändandet. Vidare kombinerar företagen traditionell budgetering med alternativa budgetformer. Budgeten fyller en mängd olika syften där planering, uppföljning och kontroll ses som de primära.   Nyckelord: Ekonomistyrning, budget, budgetering, osäkerhet, byggbranschen. / Background: The budget has a long history where its role and meaning has changed over time. The budget may fulfill a lot of different purposes that take form by its context and surroundings. During the previous years the budget has been criticized for not being able to adapt to the constantly changing environment. Construction companies are operating in an industry that are affected by changes in the society that postulate flexibility, requires adaptability and also control if it will be a quick realign. Purpose: The purpose with the thesis is to create knowledge about which and how different forms of uncertainty have an impact on construction companies use of their budget. We are doing this by analyzing which forms of uncertainty that are experienced in the construction industry and how these are handled by the companies budgeting. The intention is also to create an insight about which purposes fulfils in an environment with uncertainty.  Method: This study is a qualitative study about construction companies on the swedish market. The empirical material is based on two semistructured interviews with two well established firms. The material has been analyzed with the intention to identify differences and similarities between the companies in order to answer the purpose of the thesis. Conclusions: The thesis shows that there are many forms of uncertainty that affects the construction companies. The uncertainty is handled through prevention analyzes that are included in the budget. Except that, the companies are combining traditional budgeting with alternative budgeting. The budget fulfills a lot of different purposes where planning, follow-up and control are the mainly.  Keywords: Management control, budget, budgeting, uncertainty, construction industry

Det första syftet med studien är att förklara hur organisatoriska hinder kan påverka införandet av tillitbaserad styrning inom hemtjänsten i en svensk kommun. Studiens andra syfte är att skapa en djupare förståelse för hur tillitsbaserad styrning kan påverka inre motivation hos medarbetare inom hemtjänsten i en svensk kommun. Framväxten av tillitsbaserad styrning grundar sig i den kritik som har riktats mot den målstyrning av offentlig verksamhet som följde med ”New public management”- reformen. Tillit som styrmodell har som syfte att balansera behovet av kontroll med tillit till medarbetarnas kunskaper. Effekten vid införandet av nya styrsystem är osäkra och det är därför relevant att undersöka hur mottagandet av tillitsbaserad styrning kan se ut. Medarbetare inom offentlig verksamhet har en unik typ av inre motivation som visar sig i studien genom att medarbetarna motiveras av att hjälpa brukarna. Styrningen av en verksamhet kan höja eller sänka den inre motivationen beroende på hur de organisatoriska hindren påverkar införandet av en ny styrmodell. Det ger skäl för forskningsfrågan: hur kan införandet av tillitsbaserad styrning påverka inre motivation hos medarbetare inom socialförvaltningen i en svensk kommun? För att genomföra studien har en teoretisk referensram skapats som kan förklara organisatoriska hinder och inre motivation i samspel med användandet av tillit som styrmedel. Fallstudien genomfördes via en kvalitativ studie hos en hemtjänstenhet. I studiens analyskapitel framgick att det finns resultat som kan förklaras med hjälp av studiens teoretiska referensram. Författarna fann även paradoxala resultat. Den upptäckta paradoxen var att ett verktyg för tillitsbaserad styrning sänkte den inre motivationen och att ett annat verktyg som inte var avsedd att tillge tillit upplevdes som tillitsfullt och motiverande. Författarna upptäckte även ett nytt organisatoriskt hinder vilket är att bristen på tillitsfulla relationer kan försvåra införandet av tillitsbaserad styrning.