<p>Swedish clubfootball of today involves more money than ever before. This development</p><p>depends on the higher interest for football in Sweden which generates more revenues from</p><p>audience and TV-contracts, which leads to more money from sponsors and an increasing</p><p>market for selling souvenirs. Despite the fact that the increasing interest has generated more</p><p>revenues, we can still see reports in the media about economic problems in some clubs. What</p><p>is the reason for this? Do the clubs have the ability and knowledge about economic control</p><p>that it takes to run such a business as the clubfootball in Sweden has become?</p><p>Purpose: The purpose of this study is to examine the economic control in a number of clubs</p><p>playing in the two Premier Divisons of the Swedish Football League. The purpose is also to</p><p>get a better understanding of how and why such problems occur and how to possibly prevent</p><p>them.</p><p>Method: We have used a qualitative study based on five interviews with representatives from</p><p>different football clubs in Sweden. The method has been chosen to give us a better</p><p>understanding for how the economic control works in the different clubs.</p><p>Theory: The theoretical framework of the study involves the context that non-profit</p><p>organizations and stock companies act in. Furthermore the study describes different theories</p><p>in the area of economic control with extra focus on budget.</p><p>Empirical foundation: The five interviews with representatives from AIK, Djurgården,</p><p>Hammarby, IFK Norrköping and Jönköping Södra IF constitutes the empirical foundation of</p><p>the study.</p><p>Conclusions: The study shows that all clubs use budget to control their economy. They all</p><p>believe that they have good control over their financial situation, which can be explained</p><p>partly by the introduction of the club license. The goals are still to reach good sport results</p><p>and the economy is seen as means to reach these goals. The study also shows that more</p><p>independence in the boards of the clubs could be something to strive for.</p> / <p>Svensk klubbfotboll är idag mer business än någonsin tidigare. Detta beror på det ökade fotbollsintresset i landet vilket lett till ökade publikintäkter, mer pengar från tv-avtal, som i sin tur leder till ökade pengar från sponsring och en ökad souvenirförsäljning. Samtidigt som det ökade intresset har genererat större intäkter nås vi titt som tätt av mediernas rapportering om att föreningar hamnat i olika typer av ekonomiska problem. Vad kan detta bero på? Har föreningarna verkligen de förutsättningar och den kunskap om ekonomisk styrning som krävs för att bedriva en så pass affärsmässig verksamhet som elitfotbollen i Sverige utvecklats till? </p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur ekonomistyrningen går till i ett antal elitsatsande svenska fotbollsföreningar, få en bättre förståelse för hur och varför ekonomiska problem kan uppstå i en fotbollsförening samt hur de kan förhindras. </p><p>Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av fem semistrukturerade intervjuer med representanter för olika elitsatsande fotbollsföreningar i Sverige. Metoden har valts för att ge en bättre förståelse för hur ekonomistyrningen fungerar i de valda föreningarna. Teori: Den teoretiska delen av uppsatsen består till en del av de förutsättningar som ideella föreningar och idrottsaktiebolag verkar inom. Dessutom beskrivs olika teorier inom området ekonomistyrning med fokus på budget. </p><p>Empiri: Empirin består av fem intervjuer med representanter för de allsvenska föreningarna AIK, Djurgården och Hammarby samt IFK Norrköping och Jönköping Södra IF från Superettan. </p><p>Resultat: Studien visar att budget är det ekonomiska styrverktyg som används. Föreningarna säger sig ha god kontroll över den ekonomiska situationen, vilket delvis kan förklaras av den så kallade elitlicensens införande. Dock är de primära målen sportsliga och ekonomin ses som ett medel att nå dessa mål. Studien visar även att fler oberoende ledamöter i föreningarnas styrelse skulle kunna vara något att sträva efter.</p>

Bakgrund: Ekonomistyrning inkluderar alla verktyg, system, regler, praxis, värderingar och övriga aktiviteter som chefer använder för att försäkra sig om att de anställdas beteenden och beslut är förenliga med organisationens mål och strategier. En typ av styrsystem som har använts länge är målstyrning, där mål används som ett medel för att förbättra prestationen. Målstyrning kan användas på alla nivåer i en organisation, en viktig nivå är första linjens chefer eftersom de är en kritisk länk mellan högre chefer och de anställda. Trots detta är det relativt okänt hur första linjens chefer uppfattar målstyrning som styrmedel. Syfte: Syftet med vår studie är att beskriva och förklara relationen mellan första linjens chefers uppfattning av målstyrning och deras prestation. Avsikten är även att skapa en modell som visar parametrar som påverkar första linjens chefers uppfattning av målstyrningen. Tillvägagångssätt: Denna studie har genomförts genom en fallstudie av ett enda fall. Som empiriinsamlingsmetod har halvstrukturerade intervjuer genomförts med femton första linjens chefer inom inköp på Saab AB. Resultat: Denna studie har visat att det är viktigt för första linjens chefers uppfattning av målstyrningen att följande fyra faser finns med i målstyrningsprocessen: målformulering, handlingsplaner, regelbunden översyn samt prestationsbedömning. Inom dessa faser har även tio viktiga parametrar som påverkar linjechefernas uppfattning av målstyrningen identifierats: delaktig i stor utsträckning i målformuleringen, SMART:a mål, lagom många mål, högt målengagemang, att planer finns, tillräckligt med löpande feedback, lärandefeedback i någon utsträckning, att en årlig utvärdering finns, att hänsyn tas till feedbacken vid den årliga utvärderingen till nästa år samt att det finns konsekvenser av att nå målen respektive inte nå målen. I studien har även konstaterats att det finns ett positivt samband mellan första linjens chefers uppfattning av målstyrningen och deras måluppfyllelse. / Background: Management control includes all the tools, systems, rules, practices, values, and other activities that managers use to ensure that the employees' behavior and decisions are consistent with organizational goals and strategies. A type of control system that has been used during a long time is performance management, where goals are used as a means to improve performance. Performance management can be used at all levels of an organization; an important organizational level is that of the first-line managers as they are a critical link between senior managers and employees. Nevertheless, it is relatively unknown how first-line managers perceive performance management as a management tool. Aim: The aim of our study is to describe and explain the relationship between first-line managers' perception of performance management and their goal achievement. The aim is also to create a model that shows the parameters that influence the first line managers' perceptions of performance management. Completion: This study has been carried out through a single case study. Data has been collected through semi-structured interviews that were conducted with fifteen first-line managers in the purchasing department at Saab AB. Conclusions and results: This study has shown that it is important for first-line managers' perceptions of performance management to have the following four phases included in the performance management process: goal setting, action plans, regular reviews and performance appraisal. Within these phases ten key parameters that influence line managers' perceptions of performance management were also identified: involved extensively in formulating goals, SMART goals, a suitable number of goals, high goal commitment, existence of plans, sufficient regular feedback, inclusion of learning feedback to some extent, existence of a yearly performance evaluation, taking feedback from the yearly performance evaluation into account to next year’s performance management process and existence of consequences of achieving or not achieving the goals. The study also found that there is a positive correlation between first-line managers' perception of performance management and their goal achievement.

Bakgrund och problem: Definitionen av en controllers roll och arbetsuppgifter är mycket diffus till följd av dess relativitet samt ständigt genomgående utveckling. Än idag är det svårt att generalisera en controllers arbetsuppgifter då det rör sig om en flukturerande yrkesroll. Tidigare forskning som addresserar bakomliggande faktorer i en controllers roll, redogör till stor del för rollens förändring över tid. Vi finner en kunskapslucka i komparativ forskning av controllerns roll och arbetsuppgifter inom offentlig respektive privat sektor. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och förstå hur controllerns roll och arbetsuppgifter ser ut inom offentlig och privat sektor, vilka relevanta likheter och skillnader som går att urskilja samt vilka de bakomliggande förklaringarna till dessa är. Detta för att bidra med en komparativ förståelse för controllers roll som komplement till redan befintlig forskning och som referens till vidare studier inom ämnet. Metod: Uppsatsen omfattas av en kvalitativ forskningsdesign med en komparativ undersökningsdesign. Den empiriska studien grundas huvudsakligen i semistrukturerade intervjuer med controllers inom offentlig respektive privat sektor. Slutsats: De stora likheterna gällande controllerns roll och arbetsuppgifter inom offentlig och privat verksamhet kretsar kring dess stödjande och framåtblickande karaktär, analysarbetet samt dess medverkan till att på olika sätt skapa mervärde i beslutsprocesserna. De stora skillnaderna gällande controllerns arbetsuppgifter inom offentlig och privat verksamhet berör framför allt utveckling, implementering och uppföljning av ekonomistyrningssystem samt användningen av finansiell och icke-finansiell information. Controllerrollerna analytiker och coach visas framträdande hos controllers inom den offentliga sektorn och controllerrollerna kamrer och pedagog visas framträdande hos controllers inom den privata sektorn. De bakomliggande förklaringarna kan finna grund i organisationens typ, det vill säga de karaktäristiska dragen för offentlig och privat verksamhet, men där finns även många fler bakomliggande faktorer och dimensioner att ha i åtanke. / Background: The definition of a controller's role and work assignements are very diffuse due to its relativity and continuous development. Even today, it is difficult to generalize a controller's work assignements as it is a fluctuating professional role. Previous research addressing underlying factors in a controller's role primarily accounts for the trasformation of the role over time. We find a gap of knowledge in comparative research of the controller's role and work assignements in the public and private sectors. Purpose: The purpose of this paper is to describe and understand how the role and work assignements of a controller appear in the public and private sector, to identify relevant similarities and differences that can be distinguished and what the underlying explanations of these are. This, in order to contribute with a comparative understanding of the role of controllers as a complement to existing research and as a reference in further studies within the subject. Method: The paper is subject to a qualitative research design with a comparative survey design. The empirical material is mainly based on semistructured interviews with controllers within the public and private sector. Conclusions: The main similarities regarding the role and work assignements of a controller in the public and private sector revolve around its supportive and forward-looking character, the analysis work and its contribution to add value in the decision-making process. The main differences regarding the controller's work assignements in public and private sector concerns, in particular, the development, implementation and monitoring of management systems and the use of financial and non-financial information. The controller roles analytiker and coach appear prominent by public sector controllers and the controller roles kamrer and pedagog appear prominent by privat sector controllers. The underlying explanations can be found in the type of organization, that is, the characteristic features of public and private sector organizations, but there are also many more underlying factors and dimensions to keep in mind.

Verksamheters ekonomi styrs genom ekonomistyrning, vilken även kan ske utifrån medarbetarskap. Ledares beslut påverkar dagligen hur immateriellt kapital såsom exempelvis personalens motivation samt yrkeskunskap utvecklas. Långsiktig hållbarhet är ett aktuellt ämne, samt kan gynna en verksamhet. Begreppet hållbarhet innefattar att exempelvis långsiktigt tillvarata alla personalresurser, även ledare. Ny lagstiftning har utökat arbetsgivares ansvar för psykosocial arbetsmiljö, och härigenom har framkommit att ledares medarbetarskap samt egna psykosociala arbetsmiljö är mindre belyst. En kvalitativ studie med djupintervjuer genomfördes i syfte att bidra till ökad kunskap i ämnet humankapital samt immateriellt kapital, utifrån hållbart ledarskap. Forskningsfråga var: Kan verksamheters immateriella kapital samt humankapital stärkas utifrån ledares psykosociala arbetsmiljö, och i så fall hur? Respondentgrupp var fjorton högre skolledare, vilka i empiriskt material gav personlig upplevelse av egen arbetsmiljö samt självskattad psykosocial hälsa. Studiens empiri, teori samt analys har belyst fyra teman: ledarskap, strategi och struktur, ledarskap och förändring, ledarskap och ekonomisk styrning utifrån medarbetarskap, samt ledarskapets organisatoriska hållbarhet. Resultatet visade att verksamheten genom påverkan av kultur kan ges ökad möjlighet till information och kunskap. Även stöd i olika former sågs kunna stärka, exempelvis i form av självreflektion över egen psykosocial arbetsmiljö, samt utökade verktyg att hantera vardag. Mentorskap, handledning i grupp, samt samverkande ledarskap sågs även det kunna stärka immateriellt kapital samt motivation. Ändrad administration, kommunikationsvägar samt mötesstruktur, menades kunna frigöra tid och resurser att arbeta med kommunikation och samverkan för kunskapsutbyte. Detta ansågs gynna motivation och produktivitet, samt förstärka kunskap. Studien visade att immateriellt kapital kunde stärkas utifrån ledares psykosociala hälsa. Fynd sågs även överförbara på andra verksamhetsområden. / Operations are controlled by financials, which also may be based on coworkers. Leader's decisions daily affect intangible assets such as staff motivation and professional skills development. Long-term sustainability is a hot topic, and can benefit a business. The concept of sustainability includes, for example, long-term safeguarding of human resources, also leaders. New legislation has expanded employer's responsibility for psychosocial work environment, and thus has emerged that the leader's empowerment and own psychosocial work is less illuminated. A qualitative study using in-depth interviews was conducted in order to contribute to increased knowledge of the subject human capital and intellectual capital, on basis of sustainable leadership. Research question was: Can operations intellectual and human capital be strengthened based on leaders psychosocial work environment, and if so, how? Respondents were fourteen high school principals, which in empirical material gave personal experience of own work and self-rated psychosocial health. The study's empirical data, theory and analysis has highlighted four themes: leadership, strategy and structure, leadership and change, leadership and economic governance on the basis of teamwork, leadership, and organizational sustainability. Result showed that activity by influencing culture can be given greater access to information and knowledge. Also various forms of support were seen to strengthen, for example in form of self-reflection about psychosocial work environment, as well as enhanced tools to manage everyday life. Mentoring, tutoring in groups, and collaborative leadership were also seen strengthen intangible assets, and motivation. Changed management, communication channels and meeting structure, could free up time and resources to work with communication and collaboration for knowledge sharing. This was considered promote motivation and productivity, and strengthen knowledge. The study showed that intangible assets and goodwill could be strengthened on basis of leaders' psychosocial health. The findings were also seen transferable to other areas of activity.

Incentives are a well-known concept which primarily are used to motivate, recruit and keep employees within the organization. Financial incentives are associated with monetary reward in exchange for an achieved goal or performance. Non-financial incentives are on the other hand associated with non-monetary rewards such as appreciation, to praise, responsibility, education and evolvement. This essay aims to create an understanding for how the start-up companies are using financial and non-financial incentives. We base our results from an owners perspective and are using five interviews with the CEO of each company. The questions had a focus within incentives as well as recruitment and to keep key competence. The result showed that the start-up companies are mainly using non-financial incentives and that they generally experience themselves to be competitive on the labour market. Though there is a lack of competence within programming in their trade and all respondents agree that the start-up companies is an underdog among the large and more established companies, in the competition of key competence. Since the previous studies within this subject is lacking, we hope to contribute with increased understanding of how start-up companies are using financial and non-financial incentives.

Bakgrund: Majoriteten av landets golfklubbar drivs som ideella föreningar där syftet är att främja medlemmarnas gemensamma intresse. Ekonomin kan trots det ideella syftet ses som en viktig beståndsdel för ideella föreningar. Där regelbundna uppföljningar är att föredra för att undvika en sämre ekonomisk situation. Då ekonomistyrningens syfte ämnar till att uppnå ekonomiska mål kan det fordras anpassning av styrningsverktygen för att kunna applicera dem på den ideella verksamheten. Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur ekonomiska styrningsverktyg anpassas till ideella föreningar som har medlemmarnas intresse i fokus. Metod: Tillvägagångssättet utgår från en kvalitativ metod, där studien genomförts på ideella golfklubbar. Det empiriska materialet har inhämtats från fyra semi-strukturerade intervjuer, med klubbchef från respektive golfklubb. Materialet har därefter analyserats utifrån en komparativ metod för att upptäcka skillnader och likheter mellan respondenterna. Slutsats: Studien visar att ekonomiska styrningsverktyg till viss del måste anpassas till den ideella verksamheten, där anpassningen sker efter medlemmarnas intresse. Anpassning görs till budgetarbetet, möjligheten till att öka rörliga intäkter, att investeringsbedömning görs utan möjlighet till intäktsberäkning, samt ideella föreningars olika finansieringsmöjligheter. / Background: The majority of swedish golf clubs are run as non-profit organizations where the purpose is to work for the members' common interest. Despite the non-profit purpose, the economy can be seen as an important element for non-profit organizations where regular follow up is preferable to avoid a bad economic situation. Since the purpose of management control is to achieve financial goals, adaptation may be required to apply the control tools to non-profit organizations. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of how management control tools are adapted to non-profit organizations that have the members' interest in focus. Method: The approach is based on a qualitative method and the study was conducted at non-profit golf clubs. The empirical material has been collected from four semi- structured interviews with the club manager from each golf club. The material has then been analyzed on the basis of a comparative method for detecting differences and similarities between the respondents. Conclusion: This study shows that management control tools in some parts have to be adapted to non-profit organizations and is adapted after the members' interest. Adaptation is made to the budget process, the possibility to increase variable income, that the investment analysis is made without the possibility of revenue calculation and to the different financing possibilities for non-profit organizations.

Sammanfattning Titel: Utmaningar vid ekonomistyrning för att uppnå hållbara mål-En fallstudie av Hyresbostäder i Norrköping AB Författare: Romina Chanko och Marsel El-Bazi Handledare: Robert Jonsson Nyckelord: Ekonomistyrning, kommunala bolag, Hyresbostäder, utmaningar, hållbarhet Bakgrund: Hållbarhetsaspekterna har blivit allt mer omdiskuterade i dagens samhälle. Därför är det viktigt för företag att visa sitt engagemang i dessa frågor. Användningen av ekonomistyrning möjliggör att verksamheter mer framgångsrikt uppnår hållbara mål. Tidigare studier har däremot visat att det finns en brist på mätsystem och praktiska exempel av verksamheters användning av ekonomistyrning för att uppnå hållbara mål. Syftet: Syftet med studien är att öka förståelse för hur ekonomistyrning används för att kunna identifiera utmaningar för kommunala bolag vid ekonomistyrning för att uppnå hållbara mål. Metod: Denna kvalitativa studie utgår från det hermeneutistiskt tolkningsperspektiv med en abduktiv ansats. En fallstudie har genomförts på Hyresbostäder i Norrköping AB genom dokumentstudier och semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Studien visar att direktiven från Norrköpings kommun är otydliga och misslyckas att förklara hur, varför och vem som ska uppnå målen. En utmaning för Hyresbostäder är att bidra till allmännytta och agera på affärsmässig grund, vilket kan leda till motsägelsefulla målsättningar. Det finns även begränsade resurser och en intressekonflikt som leder till en obalans mellan hållbarhetsaspekterna. / Abstract Title: Challenges in financial control to achieve sustainable goals - A case study by Hyresbostäder in Norrköping AB Authors: Romina Chanko and Marsel El-Bazi Supervisor: Robert Jonsson Keywords: Financial management, municipal companies, rental housing, challenges, sustainability Background: Sustainability aspects have become increasingly debated in today's society, so it is also important for companies to show their commitment to these issues. The use of financial management enables businesses to more successfully achieve sustainable goals. Previous studies have, however, shown that there is a lack of measurement systems and practical examples of municipal companies use of financial control to achieve sustainable goals. Purpose: The purpose of the study is to increase understanding of how financial control is used to identify challenges for municipal companies in financial control to achieve sustainable goals. Method: This qualitative study is based on a hermeneutical perspective with an abductive approach. A case study has been carried out at Hyresbostäder in Norrköping AB through document studies and semi-structured interviews. Conclusion: The study shows that the directives from the municipality of Norrköping are unclear and fail to explain how, why and who should achieve the goals. A challenge for Hyresbostäder is to contribute to public benefit and act on a commercial basis, which can lead to contradictory objectives. There is as well limited resources and a conflict of interest that leads to an imbalance between the sustainability aspects.

Syftet med denna studie är att undersöka till vilken utsträckning som företag inomSveriges företagsvärld inser nyttan och användbarheten med att använda sig utav ettaffärssystem vid beslut gällande verksamheten styrning. Uppsatsen avser även attundersöka sambandet mellan affärssystem och beslutstöd genom att undersökakopplingen mellan tydligt ställda mål på affärssystemet och sedermera användandet utavdet som beslutstöd. Studien är genomförd med en positivistisk ansats av kvantitativ art,då vi genom en enkätundersökning har undersökt hur 34 stycken företag ser på planeringoch det dagliga användandet av affärssystem. Empirin har sedan analyserats utifrån redantidigare befintliga teorier som vi även utgått ifrån vid framställningen av enkäten.Affärssystemen har i allt snabbare takt börjat utvecklas och dessutom blivit en allt mercentral del utav den ekonomiska styrningen för verksamheten. Målen för användare avaffärssystem inriktas dock främst mot att förbättra hanteringen utav transaktioner genomen standardisering utav affärsprocesser och integration mellan verksamhet och data(Holsapple &amp; Sena, 2003). Men Davenport (1998) menar att behovet av att göra sundaaffärsbeslut är en utav de främsta anledningarna för att anskaffa ett affärssystem. Enstudie av Löfgren och Ericsson (2004) påvisar att svenska företag har svårt att få framinformation genom sitt affärssystem alternativt inte vet hur man skall användainformationen som erbjuds. Dem menar också att målen med systemlösning inomekonomifunktionen måste överensstämma med den övergripande styrfilosofin för attaffärssystemet ska kunna maximeras. Ytterligare en studie gjord av Holsapple &amp; Sena(2005) visar på att det finns en viss, men tydlig, användning av affärssystem sombeslutstöd i den amerikanska företagsvärlden. Men vad skulle en liknande undersökning,utförd i Sveriges företagsvärld, ge för resultat? Kommer resultatet i så fall stärka det somLöfgren &amp; Ericsson (2004) påstår gällande sambandet mellan mål med affärssystemetoch användandet av det som beslutsstöd?Med studien har vi kommit fram till följande slutsats. Företag i Sverige inser till viss delnyttan med att använda affärssystem som beslutsstöd, de lägger en betydlig vikt vid attplanera affärssystem både vad gäller beslutsstöd men främst i övriga frågor gällande attintegrera och standardisera verksamheten. Även i det dagliga användandet avaffärssystemet påträffas situationer, gällande beslutstöd, av betydelse, även om företagenlångt ifrån använder systemet till fullo. Vid jämförelsen med amerikanska företag ser viatt även de lägger stor vikt vid att planera affärssystem men att de desto oftare använderaffärssystemet för olika situationer i den dagliga verksamheten, vilket är en markantskillnad mot de svenska företagen.

<p><strong>Abstract</strong></p><p><strong> </strong><strong>Title: </strong>A messy story – a case study of Secorocs process flow of DTH-pipes</p><p><strong> </strong><strong>Presentation date: </strong>2010-06-02<strong> </strong></p><p><strong></strong><strong>Course: </strong>Bachelor thesis in business</p><p><strong></strong><strong>Author: </strong>Kristoffer Forsman</p><p><strong></strong><strong>Advisor: </strong>Kjell Gustafsson</p><p><strong></strong><strong>Keywords:</strong> Management control, process control, lean production, process flow analysis</p><p><strong></strong></p><p><strong>Purpose: </strong>The purpose of this bachelor thesis is to develop an overview of the process flow for a specific product, and with the help of this mapping based on a lean production philosophy show possible improvement proposals and how these can lead to a more efficient process flow.</p><p><strong></strong></p><p><strong>Methodology: </strong>I have used a case study of Secorocs DTH-pipes and my primary data are gathered through interviews and observations. I have used theoretical framework to establish a process flow analysis. This is to obtain data on process activities and whether they are creating value or not. This leads to a current mapping of the situation in Secoroc on DTH-pipes and then analyzed and suggestions for improvement are developed.</p><p><strong></strong></p><p><strong>Conclusions: </strong>That by using the above mentioned mapping of process flow of DTH-pipes, problem areas could be illustrated. Subsequently proposals for improvement could be produced from a lean production philosophy. Process flow analysis showed the non-value-adding process activities as primarily transport and delay. These activities could be rationalized and eliminated from developed proposals for improvement which resulted in a layout flowchart (bilaga3) as a proposal on how a better flow might look for Secoroc.</p>

<p> </p><p><strong>ABSTRACT</strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>   Titel:</strong> I vilken utsträckning används ekonomistyrning i praktiken?</p><p> - En studie av fyra företag</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Nivå:</strong> C-uppsats i ämnet företagsekonomi (15 hp)</p><p> </p><p><strong>Författare:</strong> Emma Roos och Fanny Wiklander</p><p> </p><p><strong>Handledare:</strong> Mats Ryding</p><p> </p><p><strong>Datum: </strong>2009-05<strong></strong></p><p> </p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna uppsats är att få en inblick i hur verkliga företag arbetar med ekonomisk styrning mot bakgrund av vår teoristudie och det vi lärt oss i vår utbildning. Vi har intervjuat fyra företag inom olika branscher för att ta reda på i vilken utsträckning de använder sig av ekonomisk redovisning. Vi har också undersökt om dessa företag använder affärssystem och vilken betydelse dessa har, samt om de påverkats av finanskrisen och därför blivit mer noggranna och försiktiga när de ska ta ekonomiska beslut.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Vi har använt oss av den kvalitativa metoden i denna uppsats. I den kvalitativa metoden finns det en fysisk närhet till det forskningsobjekt man studerar då man helst ska möta respondenten ansikte mot ansikte. Detta passar oss bra då vi har haft personliga intervjuer med samtliga respondenter. Vi har även använt oss av en fallstudie. Denna undersökningsmetod innebär att man undersöker "en liten del av ett stort förlopp och med hjälp av fallet beskriver man verkligheten och säger att fallet i fråga får representera verkligheten". Dock har vi varit försiktig i vår analys och inte dragit allt för generella och breda slutsatser, eftersom vi endast baserar vår studie på fyra företag.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Det har varit intressant att se hur verkliga företag arbetar med ekonomistyrning. Majoriteten av företagen använder sig i relativt stor utsträckning av ekonomiska hjälpmedel, även om det varierar mellan vilka sorts verktyg som prioriteras. Framförallt ser vi att affärssystemen är ett viktigt hjälpmedel i företagen. Finess är undantaget i denna studie, de använder sig i väldigt lite utsträckning av intern redovisning och har inget ekonomisystem, men har ändå en väl fungerande verksamhet.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsattforskning:</strong> Vi tycker att det skulle vara intressant att utgå från ett liknande ämne, men istället jämföra företag inom samma bransch. På detta sätt skulle man kunna dra mer generella slutsatser om just den branschen och eventuellt också se om vissa styrmedel är mer effektiva än andra. Ett annat alternativ är att man, för att få en ordentlig överblick i hur företag arbetar, också tittar på vilka organisatoriska och marknadsföringsmässiga styrmedel företag använder sig av.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Uppsatsen har bidragit till en ökad förståelse för hur faktiska företag använder ekonomiska verktyg för att styra sin verksamhet.  </p><p> </p><p><strong>Nyckelord: </strong>Ekonomistyrning, intern redovisning, budgetering, kalkylering, nyckeltal</p>