Titel: En studie om mindre företags användande av ekonomistyrning inom klädbranschen Författare: Ida Nilsson Handledare: Klas Sundberg Nivå: Ekonomi kandidatexamen, företagsekonomi Nyckelord: Nyckeltal, Styrmedel, Mindre företag, Ekonomistyrning Syfte: Syftet är att förklara varför ekonomistyrning används i mindre utsträckning i mindre företag än i större företag och ge konkreta exempel på förklaringar enligt frågeställningarna nedan. Bakgrunden till detta syftet är att de mindre företagen enligt tidigare forskningen inte använder sig av ekonomistyrning i lika stor utsträckning som större företag gör. Frågeställningar:- Vad vet företagare om ekonomistyrning?– Har forskningen inom ekonomistyrningen förändrats?– Vem sköter ekonomistyrningen?– Är det stor skillnad på hur företag som ingår i samma bransch använder sig av styrmedel och nyckeltal? Metod: Studien består av en kvalitativ metod som innehåller fyra stycken semistrukturerade intervjuer med respondenter från mindre företag inom klädbranschen. Bakomliggande teori har hämtats från vetenskapliga artiklar samt facklitteratur i form av böcker. Slutsats: Studiens insamlade empiri kan tillsammans med litteraturgenomgången bekräfta att det stämmer att mindre företag använder sig av ekonomistyrning i mindre utsträckning eller åtminstone på andra sätt. / Title: A study of smaller companies use of management accounting in the clothing industry Authors: Ida Nilsson Tutor: Klas Sundberg Level: Bachelor of Science in Business and Economics Key Words: Key figures, Instruments, Small business, Management accounting Purpose: The purpose is to explain why management accounting is used in lesser extent in smaller companies than in larger companies and give concrete examples on explanations according to questions as follows. The background for this purpose is that the smaller companies, according to previous research, do not use management accounting as much as large companies do. Research questions:- What does business owners know about financial management?- Has research in financial management changed?- Who manages the financial management?- Is there a big difference in how companies in the same industry use instruments and key figures? Method: The study consists of a qualitative method containing four semi structured interviews with respondents from small companies in the clothing industry. Theory is based on scientific articles and literature. Conclusions: The study’s collected empirical evidence can together with the literature confirm that smaller companies use financial management to a lesser extent or at least in other ways.

Syfte och forskningsfrågor Syftet med denna uppsats är att kartlägga de finansiella instrument som ligger till grund förlångsiktiga incitamentsprogram samt undersöka hur företag använder dessa somstyrinstrument i sin organisationen. Detta mynnar ut i problemformuleringen:- På vilket sätt kan organisationer använda sig av långsiktiga incitamentsprogram avfinansiell karaktär i sin styrning? Metod Studien har en abduktiv ansats vilket innebär att under arbetets gång har vi har hoppat framoch tillbaka mellan teori och empiri. Vi har använt oss av en kvalitativ datainsamling i formav semistrukturerade intervjuer med personer som har direkt anknytning till ämnet inom sinorganisation. Slutsats Studien kommer fram till att det finns olika anledningar för att använda sig av långsiktigaincitamentsprogram. Vi har kommit fram till att programmen kan användas för att säkerställakompetens över tid. Engagera och motivera medarbetare samt bidra till målkongruens för demedverkande och organisationen. De olika finansiella instrumenten har olika egenskaper sompassar bra i olika situationer beroende på motiv med incitamentsprogrammet och företagetssituation.

Business Intelligence har under de senaste åren vuxit starkare fram och innefattar nu en hel yrkesroll i gränslandet mellan teknik och företagsekonomi. Detta syns framförallt inom det företagsekonomiska området och särskilt inom ekonomistyrningen. Denna uppsats försöker besvara frågorna ”Hur har utveckling upp till idag av Business Intelligence sett ut?” och ”Vilka trender finns idag inom Business Intelligence ur ett företagsekonomiskt perspektiv?”. Uppsatsen behandlar inte något specifikt verktyg eller systemleverantör utan har som utgångspunkt att undersöka trender inom floran av systemverktyg utan att för den sakens skull gå in på någon specifik lösning. Business Intelligence historia summeras upp utifrån 60-talet fram till idag och ett antal trender presenteras i punktform. Därefter presenteras åtta trender inom Business Intelligence idag: Paketering av lösningar, integration med befintliga applikationer, ökad användarupplevelse, systemen blir verksamhetsövergripande, ökad priskonkurrens, kraftig konsolidering av marknaden, introduktion av realtidslösningar, organisering av BICC. Dessa trender förklaras och på detta sätt ges läsaren en uppfattning om vart utvecklingen av Business Intelligence-verktygen är på väg samt vad som kan förväntas av framtiden de närmaste åren för dessa.

Att förstå orsaken till långsiktiga konkurrensfördelar har länge varit en intressant forskningsansats. Trots att tidigare forskning påvisat att såväl strategisk kongruens som integrerad styrning påverkar företags konkurrenskraft positivt finns det få studier som behandlar båda dessa områden tillsammans. I denna avhandling beskrivs och analyseras strategisk kongruens och integrerad styrning på Scania. Anledningen till att Scania valts som fallföretag är att det är ett framgångsrikt företag med en avancerad tillverkningsprocess. Inom dessa företag är ofta samordningen av verksamheten komplicerad, vilket innebär att högra krav ställs på såväl strategi som styrsystem. Studien har genomförts i form av en longitudinell fallstudie och täcker studieperioden 1992 till 2006. Information har inhämtats genom intervjuer, som har genomförts med ledande befattningshavare på såväl koncernsom funktionsnivå. Vidare har internt och externt material studerats. Den teoretiska ansatsen baseras på den av Nilsson och Rapp (2005) utvecklade tentativa modellen som beskriver hur företag kan skapa strategisk kongruens och integrerad styrning på ett framgångsrikt sätt. Studiens resultat visar att den tentativa modellen var väl lämpad som analysverktyg för att ta reda på huruvida Scania har uppnått strategisk kongruens och integrerad styrning. Scania bedriver en koncernstrategi som fokuserar på företagets kärnverksamhet - tillverkning av tunga lastbilar med hjälp av företagets modulsystem. Utifrån den väl utvecklade koncernstrategin har företaget lyckats skapa såväl en affärs- som produktionsstrategi som är anpassade till varandra samt till den omgivning som företaget är verksamt inom. Scania har dessutom genom en stark företagskultur, som karaktäriseras av att en stor del av planeringen och uppföljningen sker vid tvärfunktionella möten, lyckats skapa en integrerad styrning. Företags styrsystem hänger dessutom ihop mellan de olika organisatoriska nivåerna vilket stöder implementeringen av Scanias strategier. Företagets strategier och styrsystem har förändrats under studieperioden och anpassats till förändrade förutsättningar i omgivningen. Scania har lyckats genomföra dessa förändringar på ett sådant sätt att varken den strategiska kongruensen eller den integrerade styrningen äventyrats.

Detta arbete går ut på att undersöka om det är möjligt att förbättra strategisk och taktisk styrning genom systemstöd som använder datalager och möjliggör analys av nyckeltal och simulering i du Pont scheman. Systemet skall presentera BAS-nyckeltal grafiskt och i du Pont scheman och skall möjliggöra avvikelseanalys i nyckeltal. Data skall extraheras från affärssystem periodiskt, t.ex. månadsvis, och tillsammans med alla BAS-nyckeltal lagras i ett datalager. Det skall också vara möjligt att lagra budgeterade nyckeltal. Syftet är att möjliggöra analyser av hur nyckeltal avviker från budgeterade och trendanalys av nyckeltal. Målgrupp för verktyget är ledningspersonal i små och medelstora företag.

Frågeställning: Vad motiverar ICA Gruppen respektive MAXI-butikerna till hållbarhetsarbete och hur skiljer sig deras hållbarhetsmål åt? Hur integreras ICA Gruppens hållbarhetsarbete i de olika MAXI-butikerna? Vilka strategier kännetecknar ICA Gruppens och MAXI-butikernas hållbarhetsarbete? Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva samverkan mellan ICA Gruppens och mellansveriges handlarägda MAXI-butikers hållbarhetsarbete. Metod: Denna kvalitativa uppsats med en abduktiv ansats, baseras på primärdata från fem separata intervjuer med chefer från fyra olika MAXI-butiker och en hållbarhetsansvarig på ICA:s huvudkontor. Förutom intervjuer har vetenskapliga artiklar med relevanta teorier, forskningsrapporter inom hållbarhetsarbete och adekvat litteratur studerats. För att utvärdera resultatet, har det empiriska materialet analyserats genom kodning. Slutsats: Både ICA Gruppen och MAXI-butikerna har ekonomiska såväl som filantropiska incitament för hållbarhetsarbetet. Det som skiljer dem åt är att butikernas hållbarhetsarbete främst sker i dess närmiljö med konsumenten i åtanke medan ICA Gruppen vill göra en insats för världen. Genom dialog och demokratiska processer sätts gemensamma mål upp. Det finns riktlinjer och olika digitala verktyg samt coacher för att hjälpa butikerna i arbetet. I butikerna sker hållbarhetsinitiativen mer spontant än hos ICA Gruppen. Där är arbetet mer långsiktigt och strategiskt med en tanke på hur varumärket kan stärkas. / Research questions: What motivates ICA Gruppen and the MAXI stores for their sustainability efforts and how do their sustainability goals differ? How do the sustainability efforts of ICA Gruppen integrate throughout the Maxi stores? What strategies characterize the sustainability efforts of ICA Gruppen and the MAXI stores? Purpose: The purpose of this paper is to describe the interaction between ICA Gruppen and the independent MAXI stores of central Sweden, concerning their sustainability efforts. Method: This qualitative study with an abductive approach is based on primary data from five separate interviews with corporate managers of four MAXI stores and one of the CSR managers at the head office of the organisation. In addition to the interviews, scientific articles on relevant theories, research reports on sustainability efforts, and adequate literature have been studied. In order to evaluate the results, the empirical data has been analysed by coding. Conclusion: Both ICA Gruppen and the MAXI stores have financial as well as philanthropic incentives for their sustainability efforts. What differs is that the CSR efforts of the stores take place in the immediate vicinity of the customer, while ICA Gruppen wants to make an effort for the world. Through dialogue and democratic processes, common goals are set. There are guidelines and various digital tools as well as coaches to assist the stores. The stores’ CSR initiatives take place more spontaneously than at ICA Gruppen, where the work is more long-term and strategic, with a view on how the brand can be strengthened.

Bakgrund: Enligt en studie av Svensk Handel (2015) ökar konsumenters krav på företagens hållbarhetsarbete. Första december 2016 trädde en ny lag om hållbarhetsrapportering i kraft (Årsredovisningslagen, SFS 1995:1554). Den innebär att stora bolag blir tvungna att upprätta en hållbarhetsrapport för att redovisa vad företaget gör för social och miljömässig hållbarhet. Syfte: Syftet med studien är att bidra till förståelse för hur företag kan använda sin hållbarhetsrapport som ett strategiskt styrmedel för att motivera medarbetare att arbeta mot en mer miljömässigt hållbar organisation. Metod: Studien utgår ifrån ett hermeneutiskt perspektiv och en abduktiv ansats. En kvalitativ metod har använts med fallstudie på IKEA Linköping och nio semistrukturerade intervjuer med chefer på varuhuset, hållbarhetskoordinator och medarbetare på operativ nivå. Slutsats: Hållbarhetsrapporten kan användas som informationsdokument för att göra medarbetarna medvetna om vad företaget gör för miljömässig hållbarhet och för att göra hållbarhet till ett kärnvärde inom organisationen genom kultur, produkter och arbetsrutiner. Stolthet om företagets insatser gör dem motiverade att arbeta mer mot miljömässig hållbarhet. Använd hållbarhetsrapporten som huvudkälla för information och gör informationen relevant för medarbetarna för att undvika informationsöverflöd. Involvera medarbetarna och utforma lokalt relevanta mål utifrån hållbarhetsrapportens globala mål. / Background: According to a report from Svensk Handel (2015) consumers requirements on swedish companies’ sustainability work increases. The first of December 2016 a new law about sustainability reporting came into force (Årsredovisningslagen, SFS 1995:1554). The law requires big companies to execute a sustainability report to show what the company does for social and environmental sustainability. Purpose: The purpose with this study is to contribute with understanding about how companies can use their sustainability report as a strategic management control tool to motivate co-workers to work for a more sustainable organisation. Research method: The study is based on a hermeneutical perspective and an abductive approach. A qualitative method has been used together with a case-study at IKEA Linköping and nine semistructured interviews with managers at the store, the sustainability coordinator and co-workers at the operating level. Conclusion: The sustainability report can be used as a document for information to make the co-workers aware of the environmental sustainability work the company does, but also to make environmental sustainability to a core value within the organisation. Pride of the company’s work makes the co-workers motivated to work more with environmental sustainability. Use the sustainability report as a main source for information and make the information relevant for the co-workers to avoid information overload. Involve the coworkers and use the global goals in the sustainability report to set targets that are relevant for the local business.

Ekonomin har blivit viktigare för idrottsföreningar där omsättningen ökar samtidigt som samhället och förbund ställer högre krav på föreningarna än tidigare. Idrottsföreningar är i grunden ideella verksamheter, men precis som företag behöver de generera intäkter för att fortleva. Det har lett till att forskare har framhävt idrottsföreningar som en ny företagsform då föreningar och företag idag är isomorfiska på många sätt. I Sverige är strukturen inom idrottsföreningar något unikt där de ideella aspekterna möter de kommersiella. Det leder till att ledningar i föreningarna bör besitta en stor ekonomisk kunskap för att bedriva verksamheterna på ett framgångsrikt sätt. Studiens syfte är att förklara hur idrottsföreningar bedriver sina verksamheter ekonomiskt. Syftet besvaras genom en empirisk studie som undersöker idrottsföreningarnas arbete med visioner och mål, strategiska planering, budgetering, benchmarking och affärsmodeller. Studien har använt en kvalitativ strategi, där åtta idrottsföreningar i Värmland undersöktes via intervjuer. Studien har utvecklat en verksamhetsmodell som förklarar hur idrottsföreningar bedriver sina verksamheter ekonomiskt. Den visar på att föreningarna styr verksamheterna utifrån sina visioner och mål, strategiska planering och budgetering men inte konceptet av affärsmodeller. De använder benchmarking för att utveckla verksamheterna genom att ta inspiration från och samarbeta med andra idrottsföreningar men också företag. Verksamheterna påverkas även av externa faktorer som krav från förbund, sponsorer och samhället. Det gör att föreningarna behöver ett företagslikt arbetssätt där en kombination av ideellt engagemang, legitimitetsvinnande i samhället och tillfredsställande av intressenter allierar. / The economy has become more important for sports associations where turnover is increasing at the same time as society and federations place higher demands on the associations than before. Sports associations are in essence non-profit organizations, but just like companies, they need to generate revenue to survive. This has led researchers to emphasize sports associations as a new form of business, as sports associations and companies today are isomorphic in many ways. In Sweden, the structure of sports associations is something unique where the non-profit aspects meet the commercial. This means that management in the associations should possess a great deal of financial knowledge to run the business successfully. The purpose of the study is to explain how sports associations conduct their business financially. The purpose is answered through an empirical study that examines the sports associations' work with visions and goals, strategic planning, budgeting, benchmarking, and business models. The study has used a qualitative strategy, where eight sports associations in Värmland were investigated through interviews. The study has developed a model that explains how sports associations conduct their operations financially. It shows that the associations control the operations based on their visions and goals, strategic planning, and budgeting, but not the concept of business models. They use benchmarking to develop their businesses by taking inspiration from and collaborating with other sports associations but also companies. Operations are also affected by external factors such as demands from federations, sponsors, and society. This means that the associations need a corporate-like approach in which a combination of non- profit involvement, legitimacy in the community, and the satisfaction of stakeholders allies.

Företag inom detaljhandeln behöver ständigt utvecklas för att bemöta kunders behov. I samband med digitaliseringen har omniverksamheter utvecklats, där främst e-handel och butiker integreras för att erbjuda kunder en sömlös shoppingupplevelse. Med omnikanalens tidigare utforskade fördelar, kommer även nackdelar som kanalkonflikter. Hur hanterar och motarbetar omniverksamheter kanalkonflikter proaktivt? Frågan har studerats utifrån ett nyintroducerat chefsperspektiv, som har stor påverkan på utformningen av en omnikanal. För att besvara frågan har även orsakerna till kanalkonflikter studerats för en mer omfattande och djupgående studie. Därav har studien och analysverktyget formats utefter tre huvudteman; målsättningar, intern koordination och intern kommunikation, tre områden som frekvent återkommer inom tidigare forskning om kanalkonflikter och kanalkonfliktshantering. Vidare är studien av kvalitativ karaktär, där studiens empiri är baserad på semistrukturerade intervjuer med chefer inom omniverksamheter. Studiens resultat visar att kanalkonflikter proaktivt motarbetas på flera sätt. Överordnade gemensamma målsättningar har haft stor betydelse för företagens proaktiva arbete mot kanalkonflikter. Segmentering och integrering är två strategier som företagen har använt sig av främst för att effektivisera den interna koordinationen. Digitala kommunikationsplattformar för respektive berörd kanal inom omnikanalen, har visats effektivisera den interna kommunikationen. Studien bidrar såväl teoretiskt som praktiskt genom att bekräfta och komplettera tidigare forskning, samt bidra med ny kunskap kring ämnet för så väl omniverksamheter i detaljhandeln som för övriga företag och organisationer i olika branscher. / Retail companies constantly needs to evolve to meet customer needs. In conjunction with the digitalization omni operations have been developed where mainly e-commerce and stores are integrated to offer the customers a seamless shopping experience. With the omnichannel's previously explored advantages, there are also disadvantages such as channel conflicts. How do omni operations proactively manage and counter channel conflicts? The issue has been studied from a newly introduced managerial perspective, which has a major impact on the design of an omnichannel. To answer the question, the causes of channel conflicts have also been studied for a more comprehensive and in-depth study. Hence, our study and our analysis tool have been formed after three main themes; goals, internal coordination and internal communication, three areas that frequently recur in previous research on channel conflicts and channel conflict management. Furthermore, the study is of a qualitative nature, where the study's empirical data is based on semi-structured interviews with managers in omni operations. The study's results show that channel conflicts are proactively countered in several ways. Overall overarching goals have been of great importance for companies' proactive work on channel conflicts. Segmentation and integration are two strategies that companies have used primarily to streamline internal coordination. Digital communication platforms for each affected channel within the omnichannel have been shown to streamline internal communication. The study contributes both theoretically and practically by confirming and supplementing previous research, as well as contributing new knowledge on the subject to both retail operations and other companies and organizations in various industries.

Delningsekonomi som företagsform har ökat de senaste åren. Delningsekonomi definieras som en digital plattform vilket kan användas privat eller av företag för att dela varor eller tjänster. I definitionen ingår att ingen överlåtelse av äganderätt sker, med andra ord, den som hyr ut har fortfarande kvar ägandet. Tidigare forskning inom ämnet delningsekonomi har målat upp det som en lovande affärsstrategi som lyfter fram ekonomiska aspekter. Dessa visas i termer av positiv koppling till bekvämlighet, bättre service och lägre kostnader. Potentiella fördelar och nackdelar med delningsekonomin har det forskats en del inom, men dock saknas studier som jämför svenska delningsekonomiska företag med svenska traditionella företag ur ett nyckeltalsperspektiv. Syftet med studien är att analysera och jämföra svenska företag inom delningsekonomiska sektorn med traditionella företag med utgångspunkt från nyckeltal för företagen. Strategin som användes i studien är flermetodsforskning. Först gjordes komparativ forskningsdesign med en kvantitativ metod. Tio nyckeltal användes för att kunna påvisa eventuella likheter och skillnader mellan företagen. Sedan gjordes systematisk innehållsanalys av årsredovisning för att förstå mer av företagens ekonomiska situation. Resultatet i denna studie visar på att det finns skillnader mellan delningsekonomiska företag och traditionella företag. Delningsekonomiska företag har generellt sämre nyckeltal; jämförelse med traditionella företag. Delningsekonomiska företag har högrekostnader än traditionella företag. Denna slutsats att delningsekonomiska företag har högre kostnader än traditionella företag går emot tidigare forskning inom ämnet. Grundtanken med delningsekonomiska företag är att kostnaderna ska vara lägre än traditionella företag men i denna studie visas att svenska företag har högre kostnader. Studien ger som resultat att i delningsekonomiska företag är nio av tio nyckeltal är lägre för delningsekonomiska än traditionella företag. De studien har kommit fram till tyder på att delningsekonomiska företag har en sämre ekonomisk ställning än traditionella företag. / Sharing economy is defined as a digital platform which can be used privately or by companies to share goods or services. The definition includes that no transfer of ownership takes place, in other words, the lessor still has the ownership. Previous research in the subject of sharing economy has painted it as a promising business strategy that highlights economic aspects. These are displayed in terms of positive connection to convenience, better service, and lower costs. There has been some research into potential advantages and disadvantages of the sharing economy, but there are no studies that compare Swedish sharing economy companies with Swedish traditional companies from a key figure perspective. The purpose of the study is to analyze key figures and compare Swedish companies in the sharing economy sector and Swedish traditional companies. This study found that nine out of ten key figures had a lower value for sharing economy than traditional companies. The observations the study has shown indicate that sharing economy companies have a worse financial situation than traditional companies.