<p>”The language of management is money”, har någon sagt. I affärslivet gäller det att veta vilka åtgärder som lönar sig. Vi har i vår uppsats fokus på design som en strategisk resurs; skapande av mervärde. Kunskapsbaserade tillgångar, är mycket viktiga för företagens framgång i dagens hårda konkurrenssituation. Mer än 75% av det genomsnittliga företagets marknadsvärde kommer från immateriella tillgångar som traditionella redovisningssystem inte klarar av att värdera. Vilka resurser har företag i form av kapital, fysiska tillgångar, människor, teknik, varumärke och relationer?</p><p>Den ökade fokuseringen på immateriella tillgångar förändrar synen på ekonomi och utmanar inrotade lednings- och organisationssynsätt. Som en följd av globalisering och hårdare konkurrens blir det svårare för företag att differentiera sig. Nya mervärden måste adderas till produkten eller tjänsten för att locka kunden och möta förändrade behov som uppstår.</p><p>Att implementera design på en strategisk nivå handlar först om att fastställa ansvaret och ledarskapet som har hand om design. Därefter kommer sökandet efter det design kan göra för organisationskulturen; möjligheterna till nyskapade produkter och ökat identitetsskapande.</p><p>För att uppnå framgång i ett företag krävs det idag mer än att styra med ekonomiska mål och nyckeltal. Det behövs en balans mellan finansiella- och ickefinansiella mått. Vi vill ta reda på hur design och designers kunskap bidrar strategiskt och skapar konkurrensfördelar — designens förmåga att differentiera, anpassa sig, förändra och bidra till ett företags ”bottom-line”-resultat. Vi har fördjupat oss i detta och vill undersöka om det går att arbeta med något gemensamt konkret och visuellt verktyg för att förstärka designens roll som strategisk resurs. En hjälp att överbrygga klyftan mellan designers och företagsledares skilda världar.</p>

<p>This paper is a study of corporate governances in the municipal of Stockholm. The purpose of this paper is to enlighten the problems and opportunities for the corporate governances of the wards in the municipal of Stockholm. The municipal of Stockholm is made up of 18 relatively self-governing wards, whose activities bear a resemblance to one and other. Therefore we have specified our survey to corporate governances in the ward of Skarpnäck (Skarpnäcks stadsdel), to be able to use this ward as an example to corporate governances in the entire municipal of Stockholm. The essay emanates from the important management theories: Budget, Integrated Management system (ILS), Benchmarking and Balanced Scorecard.</p><p>The essay is based on interviews and a poll survey we conducted in the administration of the ward of Skarpnäck, and also based on interviews with Stockholm’s city hall. We have also studied organizational documents and made field observations. All of the survey data has been interweaved with the above mentioned theories to form a study of the corporate governance in the municipal of Stockholm.</p><p>In the papers first part we explain what a municipal and an administrative ward is, and how they are organized. This is followed by a theory section where we describe the theories behind Budget, Integrated Management system, Benchmarking and Balanced Scorecard. In the empirical section that follows, we examine how these different theories and models are used in the municipal of Stockholm. Furthermore we present the results of or poll survey in the empirical section. In the empirical section we also examine the effect of political management in the organization. After that follows an analysis and a discussion of each theory. In the discussion section we present our own opinion. The discussion is concluded with a summarization of our own proposals to improve the management of the municipal of Stockholm.</p><p>Our conclusion is that there’s a gap of knowledge in the organization, between those who outline the management and those who’s governed. The corporate governance is not communicatively adapted to bridge this gap. The gap of knowledge is mainly due to the lack of knowledge in economics and corporate governance with the lower-level managers. The lower-level managers are often internally recruited from their own accounting unit. The lower-level managers also get unreasonably large areas of responsibility. We would like to see one or more manager superior to the accounting unit managers (lower-level). The superior manager/s could then devote herself entirely to make the organization as effective as possible thru better corporate governance. An alternative measure would be to use the competence of the economic department to a greater extent when managing each accounting unit. The determining factor of today’s system is the budget. The corporate governance is primarily based on budget data, as these data are easiest to understand and evaluate.</p> / <p>Denna uppsats är en studie av verksamhetsstyrningen i Stockholms stad. Uppsatsens syfte är att belysa de problem och möjligheter som finns för verksamhetsstyrningen av stadsdelarna i Stockholms stad. Stockholm stad består av 18 relativt självstyrande stadsdelar, som verksamhetsmässigt påminner om varandra. Vi har därför specificerat undersökningen till verksamhetsstyrningen i Skarpnäcks stadsdel, för att kunna utgå från denna stadsdel som exempel för verksamhetsstyrningen i hela Stockholm. Uppsatsstudien utgår från de viktiga styrbegreppen; Budget, Integrerat Ledningssystem (ILS), Benchmarking och Balanced Scorecard.</p><p>Underlag för uppsatsen är intervjuer och en enkätundersökning som vi genomfört i Skarpnäcks stadsdelsförvaltning samt intervjuer i Stockholms stadshus. Dessutom har vi studerat verksamhetsdokument och gjort fältobservationer. Alla undersökningsdata har vävts samman med de ovan nämnda teorierna till en studie av styrningen i Stockholms stad.</p><p>I uppsatsens första del förklaras vad en kommun och stadsdel är, och hur de är organiserade. Därefter följer ett teoriavsnitt där vi i tur och ordning går igenom teorierna bakom Budget, Integrerat Ledningssystem, Benchmarking och Balanced Scorecard. I empiriavsnittet som följer därefter granskar vi hur dessa olika teorier och modeller används av Stockholms stad. Dessutom presenterar vi i empiriavsnittet resultatet av vår enkätundersökning. I empiriavsnittet granskar vi även den politiska styrningens effekt på organisationen. Därefter följer en analys och en diskussion av respektive teori. I diskussionsavsnittet presenterar vi våra egna åsikter. Diskussionen avslutas med en summering av de egna förslag vi har för att förbättra styrningen av Stockholms stad.</p><p>Vår slutsats är att det råder ett kunskapsgap i organisationen, mellan de som utformar styrningen, och de som ska styras. Verksamhetsstyrningen är inte kommunikativt anpassad för att överbygga detta kunskapsgap. Kunskapsgapet beror till stor del på bristande kunskap om ekonomi och verksamhetsstyrning hos enhetschefer, som ofta internrekryteras på respektive resultatenhet. Enhetscheferna får dessutom orimligt stora ansvarsområden. Vi skulle vilja se en eller flera chefer överställda enhetscheferna som kunde assistera enhetscheferna i styrningen, och därmed verka för en effektivare organisation. En alternativ metod vore att bättre ta vara på kompetensen hos ekonomiavdelningen i verksamhetsstyrningen på enhetsnivå. Kontentan av dagens system är att budgeten blir den avgörande faktorn för verksamhetsstyrningen och uppföljningen, eftersom den är lättast att förstå och följa upp.</p>

Abstract  Title: A messy story – a case study of Secorocs process flow of DTH-pipes  Presentation date: 2010-06-02  Course: Bachelor thesis in business Author: Kristoffer Forsman Advisor: Kjell Gustafsson Keywords: Management control, process control, lean production, process flow analysis Purpose: The purpose of this bachelor thesis is to develop an overview of the process flow for a specific product, and with the help of this mapping based on a lean production philosophy show possible improvement proposals and how these can lead to a more efficient process flow. Methodology: I have used a case study of Secorocs DTH-pipes and my primary data are gathered through interviews and observations. I have used theoretical framework to establish a process flow analysis. This is to obtain data on process activities and whether they are creating value or not. This leads to a current mapping of the situation in Secoroc on DTH-pipes and then analyzed and suggestions for improvement are developed. Conclusions: That by using the above mentioned mapping of process flow of DTH-pipes, problem areas could be illustrated. Subsequently proposals for improvement could be produced from a lean production philosophy. Process flow analysis showed the non-value-adding process activities as primarily transport and delay. These activities could be rationalized and eliminated from developed proposals for improvement which resulted in a layout flowchart (bilaga3) as a proposal on how a better flow might look for Secoroc.

”The language of management is money”, har någon sagt. I affärslivet gäller det att veta vilka åtgärder som lönar sig. Vi har i vår uppsats fokus på design som en strategisk resurs; skapande av mervärde. Kunskapsbaserade tillgångar, är mycket viktiga för företagens framgång i dagens hårda konkurrenssituation. Mer än 75% av det genomsnittliga företagets marknadsvärde kommer från immateriella tillgångar som traditionella redovisningssystem inte klarar av att värdera. Vilka resurser har företag i form av kapital, fysiska tillgångar, människor, teknik, varumärke och relationer? Den ökade fokuseringen på immateriella tillgångar förändrar synen på ekonomi och utmanar inrotade lednings- och organisationssynsätt. Som en följd av globalisering och hårdare konkurrens blir det svårare för företag att differentiera sig. Nya mervärden måste adderas till produkten eller tjänsten för att locka kunden och möta förändrade behov som uppstår. Att implementera design på en strategisk nivå handlar först om att fastställa ansvaret och ledarskapet som har hand om design. Därefter kommer sökandet efter det design kan göra för organisationskulturen; möjligheterna till nyskapade produkter och ökat identitetsskapande. För att uppnå framgång i ett företag krävs det idag mer än att styra med ekonomiska mål och nyckeltal. Det behövs en balans mellan finansiella- och ickefinansiella mått. Vi vill ta reda på hur design och designers kunskap bidrar strategiskt och skapar konkurrensfördelar — designens förmåga att differentiera, anpassa sig, förändra och bidra till ett företags ”bottom-line”-resultat. Vi har fördjupat oss i detta och vill undersöka om det går att arbeta med något gemensamt konkret och visuellt verktyg för att förstärka designens roll som strategisk resurs. En hjälp att överbrygga klyftan mellan designers och företagsledares skilda världar.

ABSTRACT      Titel: I vilken utsträckning används ekonomistyrning i praktiken?  - En studie av fyra företag   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi (15 hp)   Författare: Emma Roos och Fanny Wiklander   Handledare: Mats Ryding   Datum: 2009-05   Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en inblick i hur verkliga företag arbetar med ekonomisk styrning mot bakgrund av vår teoristudie och det vi lärt oss i vår utbildning. Vi har intervjuat fyra företag inom olika branscher för att ta reda på i vilken utsträckning de använder sig av ekonomisk redovisning. Vi har också undersökt om dessa företag använder affärssystem och vilken betydelse dessa har, samt om de påverkats av finanskrisen och därför blivit mer noggranna och försiktiga när de ska ta ekonomiska beslut.   Metod: Vi har använt oss av den kvalitativa metoden i denna uppsats. I den kvalitativa metoden finns det en fysisk närhet till det forskningsobjekt man studerar då man helst ska möta respondenten ansikte mot ansikte. Detta passar oss bra då vi har haft personliga intervjuer med samtliga respondenter. Vi har även använt oss av en fallstudie. Denna undersökningsmetod innebär att man undersöker "en liten del av ett stort förlopp och med hjälp av fallet beskriver man verkligheten och säger att fallet i fråga får representera verkligheten". Dock har vi varit försiktig i vår analys och inte dragit allt för generella och breda slutsatser, eftersom vi endast baserar vår studie på fyra företag.   Resultat &amp; slutsats: Det har varit intressant att se hur verkliga företag arbetar med ekonomistyrning. Majoriteten av företagen använder sig i relativt stor utsträckning av ekonomiska hjälpmedel, även om det varierar mellan vilka sorts verktyg som prioriteras. Framförallt ser vi att affärssystemen är ett viktigt hjälpmedel i företagen. Finess är undantaget i denna studie, de använder sig i väldigt lite utsträckning av intern redovisning och har inget ekonomisystem, men har ändå en väl fungerande verksamhet.   Förslag till fortsattforskning: Vi tycker att det skulle vara intressant att utgå från ett liknande ämne, men istället jämföra företag inom samma bransch. På detta sätt skulle man kunna dra mer generella slutsatser om just den branschen och eventuellt också se om vissa styrmedel är mer effektiva än andra. Ett annat alternativ är att man, för att få en ordentlig överblick i hur företag arbetar, också tittar på vilka organisatoriska och marknadsföringsmässiga styrmedel företag använder sig av.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen har bidragit till en ökad förståelse för hur faktiska företag använder ekonomiska verktyg för att styra sin verksamhet.     Nyckelord: Ekonomistyrning, intern redovisning, budgetering, kalkylering, nyckeltal

Swedish clubfootball of today involves more money than ever before. This development depends on the higher interest for football in Sweden which generates more revenues from audience and TV-contracts, which leads to more money from sponsors and an increasing market for selling souvenirs. Despite the fact that the increasing interest has generated more revenues, we can still see reports in the media about economic problems in some clubs. What is the reason for this? Do the clubs have the ability and knowledge about economic control that it takes to run such a business as the clubfootball in Sweden has become? Purpose: The purpose of this study is to examine the economic control in a number of clubs playing in the two Premier Divisons of the Swedish Football League. The purpose is also to get a better understanding of how and why such problems occur and how to possibly prevent them. Method: We have used a qualitative study based on five interviews with representatives from different football clubs in Sweden. The method has been chosen to give us a better understanding for how the economic control works in the different clubs. Theory: The theoretical framework of the study involves the context that non-profit organizations and stock companies act in. Furthermore the study describes different theories in the area of economic control with extra focus on budget. Empirical foundation: The five interviews with representatives from AIK, Djurgården, Hammarby, IFK Norrköping and Jönköping Södra IF constitutes the empirical foundation of the study. Conclusions: The study shows that all clubs use budget to control their economy. They all believe that they have good control over their financial situation, which can be explained partly by the introduction of the club license. The goals are still to reach good sport results and the economy is seen as means to reach these goals. The study also shows that more independence in the boards of the clubs could be something to strive for. / Svensk klubbfotboll är idag mer business än någonsin tidigare. Detta beror på det ökade fotbollsintresset i landet vilket lett till ökade publikintäkter, mer pengar från tv-avtal, som i sin tur leder till ökade pengar från sponsring och en ökad souvenirförsäljning. Samtidigt som det ökade intresset har genererat större intäkter nås vi titt som tätt av mediernas rapportering om att föreningar hamnat i olika typer av ekonomiska problem. Vad kan detta bero på? Har föreningarna verkligen de förutsättningar och den kunskap om ekonomisk styrning som krävs för att bedriva en så pass affärsmässig verksamhet som elitfotbollen i Sverige utvecklats till? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur ekonomistyrningen går till i ett antal elitsatsande svenska fotbollsföreningar, få en bättre förståelse för hur och varför ekonomiska problem kan uppstå i en fotbollsförening samt hur de kan förhindras. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av fem semistrukturerade intervjuer med representanter för olika elitsatsande fotbollsföreningar i Sverige. Metoden har valts för att ge en bättre förståelse för hur ekonomistyrningen fungerar i de valda föreningarna. Teori: Den teoretiska delen av uppsatsen består till en del av de förutsättningar som ideella föreningar och idrottsaktiebolag verkar inom. Dessutom beskrivs olika teorier inom området ekonomistyrning med fokus på budget. Empiri: Empirin består av fem intervjuer med representanter för de allsvenska föreningarna AIK, Djurgården och Hammarby samt IFK Norrköping och Jönköping Södra IF från Superettan. Resultat: Studien visar att budget är det ekonomiska styrverktyg som används. Föreningarna säger sig ha god kontroll över den ekonomiska situationen, vilket delvis kan förklaras av den så kallade elitlicensens införande. Dock är de primära målen sportsliga och ekonomin ses som ett medel att nå dessa mål. Studien visar även att fler oberoende ledamöter i föreningarnas styrelse skulle kunna vara något att sträva efter.

<p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 1996</p>

Uppsatsen, som tar avstamp i Ekonomistyrningsverkets kritik från 2008 och 2010, handlar om hur Försvarsmakten kan arbeta med processorientering för att möta Ekonomistyrningsverkets kritik avseende styrning och kontroll av organisationen. Intervjuer har genomförts med Högkvarterets analyschef på PlanEk och med kvaliteschefen på Södra Skånska Regementet P7 i Revingehed. Resultatet visar att det är stora skillnader mellan förbandet P7 och Högkvarterets syn på processorientering. Utbildning och en gemensam vision om processorienteringen kan vara nyckeln för att Försvarmakten ska vara en organisation som nyttjar processorienteringen på ett effektivt sätt / The essay, which have The Swedish National Financial Management Authority criticism from 2008 and 2010 as a starting- point, deals with the question how Swedish Armed Forces can adopt Business Process Orientation in order to respond to the criticism mentioned above. Interviews have been carried out at Armed Forces Headquarters (Head of Analysis at PlanEk) and South Skåne Regiment P7 (Quality Manager). The result of the study shows major differences between South Skåne Regiment and Armed Forces Headquarters referring to Business Process Orientation. Education and a common vision of what business process orientation is all about may be the key to how Swedish Armed Forces can use the Business Process Orientation to reach efficiency.

Bakgrund: Internprissättning är ett välkänt verktyg för att värdesätta transaktioner av varor och tjänster inom en organisation. Frekvent förekommande syften med internprissättning är att kunna möjliggöra rättvis resultatbedömning av enheter samt att bidra till kostnadsmedvetenhet hos personal. Många ekonomiska styrverktyg, däribland internprissättning, är från början framtagna för att passa privata organisationer men trots detta har offentlig sektor under de senaste decennierna i allt större utsträckning anammat styrverktygen i hopp om en effektivare verksamhet med högre kvalitet. Trots att internprissättningen är ett populärt styrmedel saknas det empiriska studier kring hur Sveriges kommuner använder och påverkas av den. Syfte: Att kartlägga och beskriva hur Sveriges kommuner utformar och använder internprissättning samt att utveckla en modell för framtagande av målkongruent internprissättning i kommunerna. Metod: Studien har huvudsakligen genomförts med en kvantitativ forskningsansats i form av en enkätstudie. Enkäten skickades ut till Sveriges samtliga 290 kommuner och en svarsfrekvens på 37 procent erhölls. Som komplement till enkätstudien, samt för att få en mer heltäckande bild och djupare förståelse för dess resultat, har även en kvalitativ fallstudie på Norrköpings kommun genomförts. Resultat och slutsatser: Kommunala enheter är ofta tilldelade ett resultatansvar där de tycks ha begränsade möjligheter att påverka intäktssidan. De syften kommunerna har med internprissättning är främst att öka kostnadsmedvetenheten hos personalen och kostnadseffektiviteten i verksamheten, vilka även är de vanligast identifierade effekterna. En klar majoritet av Sveriges kommuner använder självkostnad som metod för internprissättning och internprissättningens utformning sker högt upp i den kommunala hierarkin, vanligtvis på kommunfullmäktige- eller kommunstyrelsenivå. Internpriserna tas mestadels fram via uppgjorda prislistor och därefter sker internavräkning med hjälp av automatkontering. Huvudsakligen förekommer inga bestämda regler eller normer för den interna handeln. Ett flertal kommuner har upplevt att internprissättningen har bidragit till suboptimerande effekter och vi anser att den teoribildning som finns om internprissättning ofta inte är relevant för Sveriges kommuner. Vi har därför utvecklat en modell för framtagande av målkongruent internprissättning i Sveriges kommuner. / Background: Transfer pricing is a well-known and popular tool used to evaluate charges for goods and services traded within an organization. Frequently used motives for transfer pricing are to allow a fair assessment of the performance made by units within an organization as well as contribute to the cost-consciousness among employees. Most of today’s management control systems, such as transfer pricing, were originally designed to fit private organizations. Despite this, the public sector has increasingly adopted the systems in hope of developing more efficient operations with higher quality. Even though transfer pricing is a popular management tool, there is a lack of empirical studies concerning how it is used in Sweden’s municipalities and how they are affected by it. Aim: To identify and describe how Sweden’s municipalities manage and design transfer pricing, as well as to develop a model for goal congruent transfer pricing in the municipalities. Methodology: The study was primarily conducted by a quantitative research approach in which a survey was the basis. The survey was sent out to all of Sweden’s 290 municipalities, to which a response rate of 37 percent was obtained. To supplement the survey, and to get a more comprehensive picture and deeper understanding of its results, a qualitative case study was carried out in the municipality of Norrköping. Key findings and conclusions: Local government units often seem to be assigned the responsibility of a profit center, even though they have limited possibilities to influence revenues. The motives for transfer pricing in Sweden’s municipalities are mainly to increase cost-awareness among staff and cost efficiency in operations, and these are also the most commonly identified effects. A clear majority of Sweden’s municipalities use full cost as transfer pricing method and the compositional transfer price design is generally handled high up in the municipal hierarchy, usually by the municipal council or the municipal executive board. Transfer prices are usually presented in a fixed list containing agreed prices and the transactions are automatically booked. Generally, Sweden’s municipalities have no defined rules or standards for internal trade. A number of Swedish municipalities are experiencing that their transfer pricing system have contributed to sub-optimization. We also find that existing theory on the field is often lacking relevance for Swedish municipalities. Because of this we have developed a model for goal congruent transfer pricing which is adapted for use in Sweden’s municipalities.

This paper is a study of corporate governances in the municipal of Stockholm. The purpose of this paper is to enlighten the problems and opportunities for the corporate governances of the wards in the municipal of Stockholm. The municipal of Stockholm is made up of 18 relatively self-governing wards, whose activities bear a resemblance to one and other. Therefore we have specified our survey to corporate governances in the ward of Skarpnäck (Skarpnäcks stadsdel), to be able to use this ward as an example to corporate governances in the entire municipal of Stockholm. The essay emanates from the important management theories: Budget, Integrated Management system (ILS), Benchmarking and Balanced Scorecard. The essay is based on interviews and a poll survey we conducted in the administration of the ward of Skarpnäck, and also based on interviews with Stockholm’s city hall. We have also studied organizational documents and made field observations. All of the survey data has been interweaved with the above mentioned theories to form a study of the corporate governance in the municipal of Stockholm. In the papers first part we explain what a municipal and an administrative ward is, and how they are organized. This is followed by a theory section where we describe the theories behind Budget, Integrated Management system, Benchmarking and Balanced Scorecard. In the empirical section that follows, we examine how these different theories and models are used in the municipal of Stockholm. Furthermore we present the results of or poll survey in the empirical section. In the empirical section we also examine the effect of political management in the organization. After that follows an analysis and a discussion of each theory. In the discussion section we present our own opinion. The discussion is concluded with a summarization of our own proposals to improve the management of the municipal of Stockholm. Our conclusion is that there’s a gap of knowledge in the organization, between those who outline the management and those who’s governed. The corporate governance is not communicatively adapted to bridge this gap. The gap of knowledge is mainly due to the lack of knowledge in economics and corporate governance with the lower-level managers. The lower-level managers are often internally recruited from their own accounting unit. The lower-level managers also get unreasonably large areas of responsibility. We would like to see one or more manager superior to the accounting unit managers (lower-level). The superior manager/s could then devote herself entirely to make the organization as effective as possible thru better corporate governance. An alternative measure would be to use the competence of the economic department to a greater extent when managing each accounting unit. The determining factor of today’s system is the budget. The corporate governance is primarily based on budget data, as these data are easiest to understand and evaluate. / Denna uppsats är en studie av verksamhetsstyrningen i Stockholms stad. Uppsatsens syfte är att belysa de problem och möjligheter som finns för verksamhetsstyrningen av stadsdelarna i Stockholms stad. Stockholm stad består av 18 relativt självstyrande stadsdelar, som verksamhetsmässigt påminner om varandra. Vi har därför specificerat undersökningen till verksamhetsstyrningen i Skarpnäcks stadsdel, för att kunna utgå från denna stadsdel som exempel för verksamhetsstyrningen i hela Stockholm. Uppsatsstudien utgår från de viktiga styrbegreppen; Budget, Integrerat Ledningssystem (ILS), Benchmarking och Balanced Scorecard. Underlag för uppsatsen är intervjuer och en enkätundersökning som vi genomfört i Skarpnäcks stadsdelsförvaltning samt intervjuer i Stockholms stadshus. Dessutom har vi studerat verksamhetsdokument och gjort fältobservationer. Alla undersökningsdata har vävts samman med de ovan nämnda teorierna till en studie av styrningen i Stockholms stad. I uppsatsens första del förklaras vad en kommun och stadsdel är, och hur de är organiserade. Därefter följer ett teoriavsnitt där vi i tur och ordning går igenom teorierna bakom Budget, Integrerat Ledningssystem, Benchmarking och Balanced Scorecard. I empiriavsnittet som följer därefter granskar vi hur dessa olika teorier och modeller används av Stockholms stad. Dessutom presenterar vi i empiriavsnittet resultatet av vår enkätundersökning. I empiriavsnittet granskar vi även den politiska styrningens effekt på organisationen. Därefter följer en analys och en diskussion av respektive teori. I diskussionsavsnittet presenterar vi våra egna åsikter. Diskussionen avslutas med en summering av de egna förslag vi har för att förbättra styrningen av Stockholms stad. Vår slutsats är att det råder ett kunskapsgap i organisationen, mellan de som utformar styrningen, och de som ska styras. Verksamhetsstyrningen är inte kommunikativt anpassad för att överbygga detta kunskapsgap. Kunskapsgapet beror till stor del på bristande kunskap om ekonomi och verksamhetsstyrning hos enhetschefer, som ofta internrekryteras på respektive resultatenhet. Enhetscheferna får dessutom orimligt stora ansvarsområden. Vi skulle vilja se en eller flera chefer överställda enhetscheferna som kunde assistera enhetscheferna i styrningen, och därmed verka för en effektivare organisation. En alternativ metod vore att bättre ta vara på kompetensen hos ekonomiavdelningen i verksamhetsstyrningen på enhetsnivå. Kontentan av dagens system är att budgeten blir den avgörande faktorn för verksamhetsstyrningen och uppföljningen, eftersom den är lättast att förstå och följa upp.