Bakgrund: Globalisering har skapat ett ökat behov för företag att förbli konkurrenskraftiga. Att hantera kostnader effektivt blir allt viktigare i organisationer. Medutgångspunkt i ett fallföretag så har problem kring mätning och jämförbarhetmellan hanteringen av lagerkostnader i geografiskt spridda lager identifierats. I nuläget finns det ingen metod som jämför hur väl hanteringen av lagerkostnader görs i olika länder. De landspecifika egenskaperna skapar olikheter och för att åstadkomma en jämförbarhet så krävs anpassad ekonomistyrning. Syfte: Syftet är att utveckla en kalkylmodell som möjliggör en homogen mätning för olika länders hantering av lagerkostnader. Detta ska kunna skapa en jämförbarhet mellan geografiskt spridda lager. Studien ska utveckla ett komplement till rådande beslutsunderlag som avser stödja en organisations beslutsprocess för lageroptimering. Metod: Här motiveras vilka metodologiska val som gjorts under studiens gång. För att studien ska uppnå sitt syfte så har vi först utvärderat det befintliga styrmedlet för att sen genomföra modellutvecklingen i förhållande till uppställda kriterier för innehålls- och processegenskaper. Materialet för studien har samlats in via det multinationella företaget och genom semistrukturerade intervjuer med tre respondenter inom företaget. Avsnittet motiverar valet av teori och empiri som används och huruvida utvecklingen av modellen i analysdelen ska leda till studiens slutsats. Slutsats: Organisationer har sedan tidigare använt prestationsmätningar för att genom ekonomistyrning kontrollera sina lagerkostnader. Den ökade globalisering har försvårat jämförbarheten givet landsspecifika variabler som påverkar kostnaderna. Genom en kalkylmodellering har ett lagerkostnadsindex utvecklats vilket representerar en standardiserad varukorg. Kapitalstrukturerna neutraliseras och en intern benchmarking möjliggör på så vis att samtliga lagerlokaler kan introduceras att hantera sina lagerkostnader på bästa sätt. / Background: Globalization has created a growing need for companies to remain competitive. It’s becoming more important to manage costs effectively in organizations. Based on a case company problems regarding measurement and comparability of management in warehouse costs between geographically dispersed countries has been identified. Currently there’s no method available for comparison of cost-efficiency of warehouse costs in different countries. The country-specific characteristics create differences. In order to achieve comparability adapted financial control is needed. Purpose: The purpose is to develop a model that enables a homogeneous measurement for management of warehouse costs in different countries. With the intention to make possible comparability between geographically dispersed warehouses. The case study will develop a complement to the existing decision-making. With the aim to support the organization’s decision-making process for warehouse optimization. Method: A motivation for methodological choices made during the study will be presented here. We have first evaluated the existing instrument and then implemented the model in relation to criteria for content- and process characteristics, in order to achieve the aims of the study. Material for the study was collected through the multinational company and by semi-structured interviews with three employees from the company. The section justifies the choice of theory and empirical content used. In the analysis a justification for whether the development of the model leads to the study’s conclusion. Conclusion: Organizations have previously used performance measurements for their financial control of warehouse costs. The increased globalization has complicated the comparability due to country-specific variables that affect costs. Warehouse cost indexes have been developed through a model that takes into account a standardized basket of goods that are relatable to warehouse costs. The capital structure becomes neutralized and internal benchmarking enables such that all warehouse costs can be compared in order to how cost-efficient each and every are.

Grunden till den här studien ligger i det problem som uppmärksammats i tidigare forskning angående offentliga organisationers informationsspridning i sitt kvalitetsarbete. Det påträffade problemet rör sig om att information mellan beslutande politiker och verkställande tjänstemän brister, vilket gör att det inte finns en röd tråd genom hela arbetsprocessen. Då kommunikationen mellan dessa nivåer inte fungerar på ett tillfredsställande sätt finns det risk att kvaliteten på de tjänster som kommunerna tillhandahåller, försämras. Detta var något som vi ansåg var intressant att undersöka närmare för att se om det är ett allmänt problem och om det finns ett arbetssätt som förbättrar den röda tråden mellan politikers beslut och tjänstemäns verkställande. För att genomföra den här studien använde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod där vi samlade in empiri genom besöks- och telefonintervjuer. Vi började med att genomföra en förstudie på Halmstads kommun där vi undersökte om problemet som uppmärksammats i tidigare forskning även fanns där. Valet av kommun grundades i att vi som gjort studien är bosatta i Halmstad och därför var det intressant att fördjupa oss i hur deras arbete ser ut. Resultatet av förstudien visade att det fanns en grund för fortsatt forskning samt att det fanns ett jämförande nätverk, innefattande fem kommuner som kallas 3KVH. Det möjliggjorde en bra grund för att genomföra studien. Resultatet av studien visar att varje kommun inom vårt undersökningsområde har olika arbetssätt för att sprida information men samtliga kommuner var dock eniga om att de inte har en röd tråd i arbetet och att det ligger i ledningens ansvar att tydliggöra mål. Efter den kunskap vi skapat genom studien har vi med hjälp av de fem kommunernas arbetssätt samlat ett antal höjdpunkter som vi vill lyfta fram. Dessa är: Det är viktigt att alla i organisationen kommunicerar så att de tänker likadant. Ett beslutsstöd eller ledningssystem kan underlätta för organisationer att samla all information och arbeta enhetligt. Kopplingen mellan ekonomistyrning och kvalitet är viktig då de tillsammans utgör hela verksamheten både intern och externt.

SAMMANFATTNING   Titel: Konvergensen av externredovisningens och ekonomistyrningens tidsperioder – med fokus på budget.   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi.   Författare: Jessica Gustafsson och Gustav Sandkvist.   Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist.   Datum: 2014 - Juni   Bakgrund: Sedan länge har en diskussion förts gällande relationen mellan externredovisningen och ekonomi- och verksamhetsstyrning. En del forskare menar att det råder en konvergens mellan dessa system. Studier som gjorts inom detta område har varit inriktade på olika fördjupningar. Det är bristen på forskning inom fördjupningen om de båda systemens tidsperioder som väckt vårt intresse att utforska detta närmare.   Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur externredovisningens tidsperiod kan påverka företags ekonomistyrning och interna styrmedel, med fokus på budgetering.   Metod: Studien har genomförts via en kvalitativ design med en abduktiv ansats. Data samlades in genom intervjuer gjorda via telefon och mejl. För att analysera och redovisa resultaten användes well grounded theory.   Resultat: Resultaten visade att de flesta företag, med några enstaka undantag, samkörde externredovisningens tidsperiod med budgetens. Anledningen till detta var för att kunna jämföra och hitta avvikelser. Även koncernkrav, lagar och regler låg till grund för denna samkörning.   Slutsats: Ett genomgående mönster var att en samkörning av externredovisningens tidsperiod gjordes med budgetens. Orsaken till en samkörning är budgetens behov av att jämföras mot något, vilket innebär en sammanstrålning mellan externredovisningen och budgeten. Resultaten genererade bevis för att externredovisningen dominerar den interna ekonomistyrningen vad gäller dess tidsperioder.   Förslag till fortsatt forskning: Förslag till fortsatt forskning är andra fördjupningar inom konvergensen eller andra styrmedel. Vidare är chefers tankesätt, ”mind-set”, kring budgetens planering ytterligare ett förslag eller en fördjupning kring börsnoterade företag.   Uppsatsens bidrag: Då detta är ett relativt outforskat ämne har studien bidragit till ny kunskap genom dess empiriska resultat, som även genererat egna observationer. Resultaten bidrar till att skapa förståelse och visa hur externredovisningens tidsperiod kan påverka budgeten och budgetens tidsperiod.   Nyckelord: Externredovisning, extern rapportering, ekonomistyrning, budgetering, konvergens, tidsperiod / ABSTRACT   Title:  The convergence of the time periods of financial accounting and management accounting – focusing on budget.   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration.   Author: Jessica Gustafsson and Gustav Sandkvist.   Supervisor: Stig Sörling and Tomas Källquist.   Date: 2014 - June   Background: There has been a long-lasting discussion regarding the relationship between financial accounting and management accounting. Some researchers argue that there is a convergence between these systems. Studies in this area have focused on different depressions. It is through lack of research on the depression focusing on the time periods of these systems that aroused our interest to explore this further.   Aim: The purpose of this study is to create an understanding of how the time period of the financial accounting can affect a company’s management accounting and internal control mechanisms, with a focus on budgeting.   Method: The study was conducted using a qualitative design with an abductive orientation. Data were collected through interviews made with telephone and email. To analyze and report the results the well grounded theory was used.   Result: The results showed that most of the companies, with a few exceptions, used the time period of the financial accounting parallel to the budget. The reason for this was to compare and find deviations. Also claims from the Group, laws and regulations formed the basis for this co-processing.   Conclusion: A consistent pattern was that an interconnection of the time period of the financial accounting was made with the budget. The reason for the co-processing is the budget’s need to be compared with something, which means a convergence between financial accounting and the budget. The results generated evidence that the financial accounting dominates the internal management accounting in terms of its time periods.   Suggestions for future research: Suggestions for future research is other depressions within the convergence or other steering instruments. Further, managers way of thinking, ”mind-set”, about budget planning is another proposal or a depression within listed companies.   Contribution of the thesis: As this is a relatively unexplored topic the study has contributed to new knowledge through its empirical results, which also generated own observations. The results help to create understanding and show how the time period of financial accounting may affect the budget and the budget’s time period.   Key words: Financial accounting, external accounting, management accounting, budgeting, convergence, time period

Sammanfattning – “Ekonomistyrning i skolsektorn” Datum:               2014-01-08 Nivå:                   Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hp             Institution:          Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST Författare:          Robert Ericson                    Thomas Ericson                                     15 juni 1985                        23 mars 1988 Rubrik:                     En studie om likheter och skillnader i styrning av två kommunala och två fristående gymnasieskolor i Västerås              Handledare:           Mona Andersson                Nyckelord:          Ekonomistyrning, kommunal och fristående gymnasieskola, balanserat styrkort, benchmarking, styrning, ansvarsfördelning            Frågeställning:     Vilka styrmedel använder sig gymnasieskolorna av?                          Vad finns det för likheter och skillnader i användningen av styrmedel mellan kommunala och fristående gymnasieskolor? Syfte:                     Syftet med studien är att kartlägga vilka likheter och skillnader det finns mellan två kommunala och två fristående gymnasieskolor i Västerås gäller styrning och uppföljning av verksamheten. Det vi avser att fokusera på är ansvarsfördelning, styrformer och budgetprocessen samt undersöka om balanserat styrkort och benchmarking används av skolorna. Metod:               En kvalitativ metod där intervjuer gjordes med två rektorer på kommunala och två rektorer på fristående gymnasieskolor samt en controller på Barn- och            utbildningsförvaltningen i Västerås. Den teoretiska referensramen baseras på vetenskapliga artiklar, böcker om ekonomistyrning och två statliga utredningar.            Slutsats:            Studiens jämförelse mellan kommunala och fristående gymnasieskolor visar att de olika aktörernas verksamhet och styrmedel till stor del liknar varandra. Samtliga skolor har resultatansvar, resultatstyrning, målstyrning och budgetstyrning. Den största skillnaden är att de fristående skolornas rektorer har ett större eget bestämmande över resursförbrukningen.

Background - Swedish trade and industry primarily involves small corporations, including small manufacturing corporations. Currently, most costing models that are used are based on studies accomplished at large corporations. This conveys to the fact that product costing that occurs at small manufacturing corporations is based on all complexities that large corporations bring, which rarely match with small corporations. It occurs that small manufacturing corporations unconsciously rely on incorrect information that has been calculated based on great corporations’ product costing. Product costing is an important part in finance control and is used in order to determine costs that are allocated to the products of the corporation. Purpose - This study investigates how product costing can be adjusted to small manufacturing corporations and how this adjustment can help these corporations to achieve increased cost awareness, which is also the aim of this study. Methodology - In order to achieve the aim a case study has taken place at Diac Metal AB. The approach to this has been abductive. Main focus has been on the varnish process at Diac and its product costing. Findings - By identifying material and information flow a profound understanding of the process activities and its potential cost driver has been achieved. The identification of material and information flow combined with the costing model that has been created on the basis of the facts; competition situation, need for information and experience have made it possible to answer the aim of this study. Conclusion - The conclusion is that visualization of material and information flow enables identification of potential cost drivers that are used when establishing an utter cost allocation. An utter cost allocation is the reason to the fact that increased cost awareness can be achieved, which is a crucial fact in order to achieve growth and profitability.

Bakgrund: Kaplan och Nortons modell Balanced Scorecard (BSC) introducerades i början av 1990-talet och är ett populärt resultatmätningssystem och strategiskt managementsystem inom ekonomi- och verksamhetsstyrning. BSC exemplifierar det Røvik (2008) kallar ett organisationsrecept och Abrahamson (1996) ett organisationsmode som spridits på en marknad för ekonomistyrningsmodeller. För att underlätta spridning av BSC samt minska motståndet på lokala marknader kan komponenter inkluderas, till exempel som Ax och Bjørnenak (2005) exemplifierar i Sverige avseende BSC och medarbetarperspektivet, ett budgetlöst företagande och det intellektuella kapitalet. Utöver modellens grundare, forskare, konsulter och massme-dia utgör studenter en aktörsroll som både är mottagare av BSC under utbildningen och spridningsagenter i samband med uppsatsarbeten och sedermera i yrkesutövningen. Det är kategorin studenter som är huvudfokus i denna uppsats om BSC popularitet och livscykel. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för om och på vilket sätt BSC kan uppfattas som ett populärt organisationsrecept. Detta genom att kartlägga förekomst och beskriva vad som studerats och hur det har presenterats i uppsatser relaterade till BSC tidsperioden 1997 till 2013, med tyngdpunkt på åren 2000-2012. Jämförelsen mellan den empiriska och teoretiska referensramen ska leda till att belysa BSC livscykel. Metod: En dokumentstudie har genomförts där det empiriska materialet är avgränsat till uppsatser vilka producerats vid svenska universitet och högskolor och publicerats i endera eller bägge dataarkiven DiVA och Uppsök vilka finns tillgängliga via Internet. Uppsatser som där-utöver kan återfinnas i lokala arkiv via lärosätenas bibliotek och hemsidor ingår inte i studien. Resultat, Slutsatser: Resultaten i denna undersökning som omfattar information om cirka 500 uppsatser visar att antalet uppsatser som relaterats till BSC ökat till år 2006 för att därefter uppvisa en avtagande trend. Det är dock en skillnad mellan studier inriktade mot offentlig eller privat verksamhet, där det de senaste tre åren finns indikationer på ett stigande intresse för BSC inom privat verksamhet. Det går att spåra avtryck av BSC innehåll och utveckling i uppsatserna, till exempel studier om budget och BSC och studerade organisationer som omnämns i den svenska BSC litteraturen. Ett tydligt avtryck är studerande som spridningsagenter för BSC och en länk mellan akademi och praktik på en marknad för ekonomistyrningsmodeller. Baserat på en beräkning med mycket förenklade antaganden har studerande gemensamt ägnat nästan två sekel till att genomföra undersökningar som är mer eller mindre inriktade mot BSC. / Background: Kaplan and Norton’s Balanced Scorecard (BSC) was introduced in the beginning of the 1990s and is a popular performance management system and strategic management system. BSC is also an example of a management idea (Røvik 2008) and management fashion (Abrahamson 1996) disseminated in a management fashion market. To facilitate the dissemination process and to minimize the resistance on local markets several components may be included. In Sweden for example described components are a human perspective, intellectual capital and abandoning of budget (Ax & Bjørnenak 2005). Kaplan and Norton - the founders of the concept together with researchers, consultants and mass media are members of a management-fashion-setting community. Students are also an actor in a management fashion market and they are recipients of BSC in training and in professional occupations. Therefore the student category is the main focus in this study. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding whether and in what way BSC may be perceived as a popular management idea. This by first identifying the presence of BSC and then describe what has been studied and how it has been presented in essays during the period 1997 to 2013, with emphasis on the period 2000 to 2012. The comparison between the empirical and theoretical frame of reference will illustrate BSC life cycle. Method: A document study has been performed and the empirical sample is delimited to essays produced at universities in Sweden and published in one or both of the data archives named DiVA and Uppsök. The archives are available on Internet. Essays which additionally may be found at university libraries and their websites are not included in the study. Results, Conclusions: The empirical sample comprises information of about 500 essays and there are a growing number of studies about BSC until the year 2006. Thereafter a tendency for a decline in popularity exists. There is a difference between studies about public and private organizations where there are indications for a growing interest of BSC in private organizations during the last three years of the time period 2000 to 2012. One can find imprints of BSC components and development in the essays. For example BSC and budget and Swedish organizations that are exemplified in the Swedish BSC literature. A strong impression is that students as an actor on a management fashion market, with simplified assumptions have collectively spent almost two centuries to investigate topics which are more or less dedicated to BSC.

Bakgrund: Allt fler företag kompletterar sitt produktutbud med tillhörande tjänster. Detta skapar utmaningar gällande ekonomistyrningen då tjänster och kvaliteten av den erbjudna tjänsten är svårare att kvantifiera och därmed mäta. Hur angriper företag detta problem och hur anpassar de sin ekonomistyrning för att hantera detta? Tidigare forskning har belyst problematik i området men mer forskning behövs då relativt lite har skrivits om tjänstefierade företags styrning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur inkluderandet av tjänsteerbjudanden påverkar hur företag sätter mål, mäter prestationer, belönar samt motiverar deras anställda. Genomförande: Uppsatsen är en kvalitativ studie med en ansats som utgår från ett teoretiskt ramverk. För att samla in empiri genomförde vi intervjuer med fem stycken person från fem internationella företag, studien är därför en flerfallsstudie. Slutsats: Vid tjänstefiering är det främst målsättning och prestationsmätning som påverkas direkt. Belöningssystem och motivation påverkas indirekt via målsättning och prestationsmätning, men någon signifikant direkt ändring kunde inte påvisas. Tjänstefierade företag löser problematiken med kvantifiering genom att sätta öppna så kallade lärande- och processmål, istället för strikta prestationsmål. / Background: More and more companies are complementing their product range with related services. This creates challenges in management control, since the services and quality of the offered service are more difficult to quantify and thus measure. How do companies approach this issue and how do they adjust their management control to handle this? Earlier research has highlighted challenges in the area, but more research is required as relatively little has been written about the management of companies that complement their products with services. Aim: The purpose of the study is to find out how the inclusion of service offerings affects how companies set their employee goals, measure employee performance, motivate, and reward employees. Completion: The essay is a qualitative study with an onset from a theoretical framework. To collect empirical data, we conducted interviews with five people from five different international companies. This means that the study is a multi-case study. Conclusion: In the event of added service offering, it is primarily goal setting and performance measurement that are directly affected. Reward systems and motivation are indirectly affected through goal setting and performance measurement, but no significant direct change could be detected. Serviced companies solve the problem of quantification by setting so-called learning and process goals, rather than strict performance goals.

Syfte: Denna studie ämnar undersöka hur kultur kan användas som styrverktyg och hur en grundares kulturella intentioner återspeglas i organisationen. Studien undersöker ett mikroföretag där grundaren är aktivt närvarande i den dagliga verksamheten. Vi har analyserat hur styrverktygen formats av kulturella aspekter genom att studera hur kultur implementerats som styrverktyg. Metod: Metoden utgörs av en flervalsmetod och genomför i form av en enkel fallstudie. Empirin som presenteras är insamlad genom intervjuer, enkät och observation. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen innehåller teorier kring kulturens uppbyggnad, grundarens roll i kulturstyrningen samt teorier kring ekonomistyrning. Malmi och Browns paket (2008) kommer att användas tillsammans med Andersson och Funcks (2017) styrprocess för att förklara hur de olika kontrollerna kan användas och hur alla dessa påverkas av organisationskulturen. Slutsats: Resultatet av denna studie visar hur och att grundaren har använt sig av kultur som styrverktyg. Det framkommer även att grundarens värderingar påverkar hur styrverktygen utformas och används samt att detta resulterat i att styrverktygen är informella. Resultatet visar även på att grundarens intentioner återspeglas till viss del i organisationen. / Purpose: This study aims to investigate how culture can be used as a control tool and how a founder's cultural intentions are reflected in the organization. The study investigates a micro company where the founder is present in the daily business. We have analyzed how the control tools are shaped by cultural aspects by studying how culture has been implemented as a control tool. Method: The method consists of a multiple-choice method and takes the form of a simple case study. The empirical findings presented is collected through interviews, surveys and observation. Theoretical framework: The theoretical framework contains of theories about the structure of culture, the role of the founder in cultural control and theories of management control systems. Malmi and Brown's package (2008) will be used in conjunction with Andersson and Funcks (2017) control process to explain how the different controls can be used and how all of these are affected by organizational culture. Conclusion: The finding of this study shows how and that the founder has used culture as a control tool. It also appears that the values of the founder affect how the control tools are designed and used, and that the control tools are informal. The conclusion also shows that the founder's intentions are reflected to some extent in the organization.

Kandidatuppsats (2FE24E),​ ​Civilekonomprogrammet inriktning controller Titel: ​Styrning i all ära - ​En studie om strategi och ekonomistyrning i snabbväxande tjänsteföretag Författare:​ Ida Aggerstam & Josefin Johansson Examinator:​ Elin Funck ​Handledare:​ Lise-Lotte Kans Institution: ​Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö Bakgrund och problem: ​Snabbväxande företag står för en stor del av den totala tillväxten i ekonomin och har stor betydelse för landets ekonomi. När tillväxten ökar i företag krävs en mer formaliserad ekonomistyrning. Vissa företag har en uttalad strategi medan andras strategi framgår i organisationens handlingar. Vissa forskare menar att snabbväxande företag bör använda sig av formell ekonomistyrning medan andra forskare menar att de bör använda sig av informell styrning. Syfte: ​Syftet med studien är att få en djupare förståelse för strategi och ekonomistyrning i snabbväxande tjänsteföretag. Uppsatsen bidrar till att belysa likheter och skillnader i snabbväxande företags strategi och ekonomistyrning. Fokus i ekonomistyrningen ligger på formell- och informell styrning. Metod: ​En kvalitativ komparativ flerfallsstudie med semistrukturerade intervjuer ligger till grund för det empiriska materialet. I studien har tre företag intervjuats vilka uppfyller kriterier för att vara snabbväxande tjänsteföretag. Slutsats: ​Ett snabbväxande tjänsteföretags strategi kan vara uttalad och utformad av ledningen tillsammans med de anställda eller kan den framgå genom organisationens handlingar. Snabbväxande tjänsteföretags formella styrning är viktig för organisationens struktur, ansvarsfördelning, planering och kontroll medans deras informella styrning är viktig för de anställdas motivation, tillfredsställande arbetsuppgifter och organisationens personliga ledningsstil. / Bachelor thesis (2FE24E), Civilekonomprogrammet, controller Title:​ Control in all respects - ​A study of strategy and management control in fast-growing service companies Authors:​ Ida Aggerstam & Josefin Johansson Examiner:​ Elin Funck Supervisor:​ Lise-Lotte Kans Institution:​ School of Business and Economics at Linnaeus University in Växjö Background and problem:​ Fast-growing companies account for a large part of the overall growth in the economy and are of major importance for the country's economy. As growth increases in companies, a more formalized management control is required. Some companies have a pronounced strategy while others' strategies are reflected in the organization's actions. Some researchers argue that fast-growing companies should use formal management control while other researchers argue that they should use informal management control. Purpose: ​The purpose of the study is to gain a deeper understanding of strategy and management control in fast-growing service companies. The essay contributes to highlight similarities and differences in fast-growing companies strategy and management control. Focus in management control is on formal- and informal management control. Method:​ A qualitative comparative multivariate study with semi-structured interviews forms the basis for empirical material. In the study, three companies have been interviewed that meet criteria for being fast-growing service companies. Conclusion: ​A fast-growing service company's strategy may be pronounced and designed by management along with employees or may be reflected by the organization's actions. The formal management of fast-growing service companies is important for the organization's structure, division of responsibilities, planning and control while their informal management is important for employee motivation, satisfaction with duties and the organization's personal leadership style.

Föreliggande studie har med stöd av åtta bakgrundsvariabler utrett om det föreligger signifikanta skillnader i hur anställda inom revisionsområdet i Sverige rangordnar motivationsfaktorer. Vidare har meningen varit att applicera den teoretiska referensramen på undersökningens resultat för att kartlägga skillnader i hur respondenterna rangordnat motivationsfaktorer samt analysera hur det kommer sig att olika demografiska variabler värderar motivationsfaktorerna olika. Studien genomfördes med hjälp av en kvantitativ undersökning i form av enkäter som skickades ut till sex revisionsbyråer. Samtliga svar från enkäterna kodades i sin helhet och presenterades därefter under åtta olika bakgrundsvariabler. Studiens resultat, det vill säga de statistiskt signifikanta skillnader som har uppstått har förklarats utifrån innehållsbaserade motivationsteorier såsom ERG-teorin och Herzbergs tvåfaktorsteori. Resultatet visade att merparten av motivationsfaktorerna i relation till bakgrundsvariablerna icke var statistiskt signifikanta.