Municipalities must establish budget annually but they are free to decide how the governance should be designed, this can lead to lack of consistency and measurability within and between municipalities. The purpose of this thesis was to present a proposal for a unified and more measurable financial structure of a municipality where this was lacking.   In our theory we describe the issues of traditional management control and we introduce an alternative control with non-financial ratios included, called the Balanced Scorecard. In the empirical data it is investigated how the governance of a municipality could be designed, according to the respondents. In the analysis the information gathered to reach the answers to what are considered to be useful governance in municipality, are examined.   In the conclusion, we design Balanced Scorecards with both financial and non-financial ratios to the councils of the municipality. / I kommunallagen preciseras inte hur styrningen i kommuner skall ske, bara att förvaltning skall ske. Det finns lagstadgat att kommuner årligen skall upprätta budget men de får själva bestämma hur styrningen skall utformas, vilket kan leda till avsaknad av enhetlighet och mätbarhet inom och mellan kommuner. Syftet med uppsatsen var att finna ett förslag till en enhetlig och mer mätbar ekonomistyrningsstruktur i en kommun där detta saknades. En kvalitativ fallstudie valdes för att få svar på problemformuleringen. Informationen insamlades via litteratur, kommuners dokument och genom intervjuer med utvalda respondenter. Fokus har även lagts på organisationen Rådet för främjande av kommunala analyser. I teorin beskrivs den traditionella ekonomistyrningen och problematiken med denna. Den kan i många fall leda till kortsiktighet då lite fokus läggs på icke-finansiella mått, vilka främjar långsiktig styrning. En alternativ styrning med även icke-finansiella nyckeltal, benämnt Balanced Scorecard, introduceras där utformning samt användning av detta verktyg beskrivs. Genom att se verksamheten utifrån olika perspektiv och finna nyckeltal till dessa kan styrningen blir mer långsiktig och även innefatta de icke-finansiella aspekterna av verksamheten. Kommuner är komplexa organisationer och för att illustrera problematiken kommer även detta tas upp i teorin. I och med att kommuner till skillnad från företag inte drivs i primärt vinstsyfte måste styrningen anpassas till detta faktum. I empirin undersöks olika kommuner och deras styrning samt Rådet för främjande av kommunala analyser parallellt med den kommun som i dagsläget saknar struktur i sin ekonomistyrning. Det utreds hur styrningen för denna kommun, enligt respondenterna, skulle kunna utformas. Det framhävs att det är viktigt att kommuner inte bara styrs utifrån finansiella termer och de studerade kommunerna använder alla någon form av Balanced Scorecard. Även Rådet för främjande av kommunala analyser framhäver vikten av att styrningen sker utifrån en kombination av icke-finansiella och finansiella nyckeltal. I analysen studeras insamlad information för att nå svar på vad som är att betrakta som bra styrning i en kommun. Kortsiktigheten vid traditionell ekonomistyrning åskådliggörs och Balanced Scorecard rekommenderas som komplement. Det är viktigt att utgå från kommunens vision, strategi och framgångsfaktorer när nyckeltal till verksamheten tas fram. För att alla viktiga delar skall kunna mätas måste kommunens verksamhet ses utifrån ett antal perspektiv. Dessutom skall nyckeltalen vara få men mätbara. I slutsatsen tas ställning till vad vi anser skulle fungera i utvald kommun. För att få en mer mätbar och enhetlig struktur på kommunens ekonomistyrning anser vi att Balanced Scorecard skall användas. Utifrån vision, strategi och framgångsfaktorer utformas balanserade styrkort med både finansiella och icke-finansiella nyckeltal till kommunens nämnder.

A more complex and turbulent world market puts pressure on flexibility and the ability to adjust its business to the market changes. The rapid and unpredictable change is hade to analyze and forecast which demands more short-term forecasting. The issue for this dissertation is based upon the demand of more flexible ways of doing business in the bank sector in Sweden, which is a turbulent and unpredictable market. Handelsbanken is a company that uses the so called Beyond budgeting concept and the dissertation is about this company’s ability to solve the economic governance without the traditional budgeting process. The purpose of the study is to compare this organisation with another bank, Swedbank, who also operates on the Swedish market. The study aims to point at differences and similarities between the bank with the Beyond budgeting concept and the other who still is holding on to the traditional budgeting process. Important concepts within the study are; rolling forecasts, KPI and benchmarking. The data was gathered through telephone interviews and secondary data. The authors have been in contact with one regional control in each of the banks to get an understanding about the economic governance in the banks. The findings are that both of the banks are widely decentralised even though Swedbank still holds on to the fact that the traditional budgeting process is important for the company. Both of the companies are using a similar company structure, where local decision power is emphasised and the internal competition is crucial to be able to create motivated employees to be competitive on the market. The banks are also both very interested in not just the financial results but the non-financial, such as customers. / I en allt mer komplicerad och turbulent värld, ställs nya krav på företags flexibilitet och förmåga att ändra sig efter marknaden. Eftersom marknaden ändrar sig väldigt snabbt och ofta, är det svårt att förutse vad som kommer hända i framtiden, och därför behövs mer kortsiktiga framtidsprognoser. Uppsatsens problemformulering grundar sig i kravet på allt mer flexibla styrinstrument i denna globaliserade värld. Handelsbanken är ett företag som använder sig av så kallad budgetlös styrning och uppsatsens problematisering berör bankens sätt att lösa den ekonomiska styrningen med avsaknad av budget. Syftet med studien är att jämföra Handelsbankens ekonomistyrning med Swedbanks, en bank som fortfarande använder sig av traditionell budgetering. I studien beskrivs skillnaderna mellan en bank som har budgetlös styrning och en som är mer budgetstyrd, vad som behövs för att skapa en fungerande budgetlös styrning och vilka fördelar respektive nackdelar det finns med dessa styrningar. Viktiga begrepp inom budgetlös styrning är rullande prognoser, nyckeltal och benchmarking. Insamling av data har skett genom telefonintervjuer och insamling av sekundär data. Man har vart i kontakt med en controller på regionnivå i respektive bank för att få en förståelse för hur det ekonomiska arbetet fungerar i bankerna. Vad som är framgår i studien är att båda företagen är decentraliserade men Swedbank använder en traditionell budget för hela företag dock främst fokuserad till kostnadssidan. Båda företagen har liknande struktur, med en decentraliserad organisation och där de lokala kontoren har stor beslutskraft dessutom använder båda bankerna intern konkurrens för att motivera sina anställda och för att kunna övervaka resultatet. De förlitar sig inte bara på finansiella resultat utan de icke-finansiella resultaten har en väldigt viktigt roll i båda företagen.

I början av 2000-talet finansierade regeringen ett projekt, det kommunala hälsobokslutsprojektet, som primärt syftade till att ge erfarenheter och kunskap om olika verksamhetsstyrningsmodellers användbarhet som underlag för det som kallades hälsobokslut. Vidare förväntades projektet ge erfarenheter och kunskap om vilka stödprocesser som var väsentliga för en lyckosam användning av de valda verksamhetsstyrningsmodellerna. Från Näringsdepartementet, som var uppdragsgivare, fanns det även en förväntan att projektet skulle leda till att en gemensam hälsobokslutsmodell skulle kunna användas inom den kommunala sektorn. Underlaget för denna avhandling utgörs av en longitudinell fallstudie där arbetet med hälsobokslutsprojektet har studerats i tre av de kommuner som deltog i projektet. Undersökningen har gjort det möjligt att få fyra forskningsfrågor besvarade: Hur förändrades verksamhetsstyrningen av införandet av hälsobokslut i respektive kommun? Vad initierade denna förändring? Hur genomfördes förändringen av verksamhetsstyrningen? Vad fick förändringen av verksamhetsstyrningen för resultat i de tre kommunerna? Genom att få dessa forskningsfrågor besvarade har det varit möjligt att få kunskap om hur verksamhetsstyrningsmodeller påverkats under en förändringsprocess. Empirin består i huvudsak av fokusgruppsintervjuer vilka har kompletterats med personliga intervjuer och sekundärdata från tre av de kommuner som deltog i hälsobokslutsprojektet. Avhandlingens resultat kan noteras inom fler områden. En organisations syn på sig själv i förhållande till liknande organisationer kan avgöra om ett förändringsarbete kan initieras.  Individuella drivkrafter, och speciellt stabiliserande drivkrafter, är viktiga att beakta, och påverka, om ett förändringsarbete ska genomföras. Vidare noteras att institutionella drivkrafter inte enbart kan knytas till existerande strukturer och att individuella drivkrafter inte enbart kan knytas till individers handlingar. Båda typerna av drivkrafter påverkas av och påverka de modaliteter som existerar som förbindelselänk mellan strukturer och handlingar enligt struktureringsteorin. Stödprocesser är viktiga att beakta i anslutning till organisatoriskt lärande och individers handlingar. Särskilt mobiliserande stödprocesser har varit de kommunikations- och motivationsprocesser som synliggjorts med hjälp av de analyser som genomförts. / In the early 2000s the Swedish government financed a health statement project. This project aimed primarily to provide experience and knowledge of the usability of various management control models to function as health statement models. Furthermore, the project was expected to provide experience and knowledge of the supporting processes that was essential for the successful use of the selected management control models. The Ministry of Enterprise, Energy and Communications, which was the principal of the project, expected that the project would lead to the presentation of a common health statement model that could be used within the municipal sector. The basis for this thesis consists of a longitudinal case study in which the health statement project has been studied in three of the municipalities involved in the project. The investigation has made it possible to get four research questions answered: How were the management control systems within the municipalities changed by the introduction of health statements in each municipality? What initiated this change? How was the change in the management control systems achieved? What was the result of the changes of the management control systems within the three municipalities? By answering these research questions it has been possible to gain insight into how management control models have been affected in a change process. The empirical material consists mainly of focus group interviews which have been supplemented by personal interviews and secondary data from three of the municipalities that participated in health statement project. The findings from the research can be observed in several areas. An organization's vision of itself in relation to similar organizations can determine whether a change process can be initiated. Individual forces, and especially stabilizing forces, are important to consider, and influence, if a change program shall be implemented. Institutional forces are linked not only to existing structures and individual drivers are not only linked to individuals' actions. Both types of forces are affected by and affect modalities that exist as interfaces between structures and actions according to the structuring theory. Supporting processes are important to consider in relation to organizational learning and individuals' actions. The communication and motivational processes has been important as mobilizing supporting processes.

Problem- formulering: Hur fungerar ekonomi- och verksamhetsstyrningen inom den kommunala verksamheten? Hur sätter kommuner mål och hur följs de upp? Är sättet att fastställa mål och mätmetoder likartade eller finns det skillnader? Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur kommunerna Gnesta, Nykvarn och Salem styr sina verksamheter via uppsatta mål och hur de följer upp dem ur ett ekonomiskt- och verksamhetsperspektiv. Metod: En fallstudie har gjorts vid tre kommuner. Primärdata samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen baseras på olika formella och informella styrmedel. Som formellt styrmedel behandlas budget medan de informella styrmedel som tas upp är organisationsstruktur, målstyrning, balanserade styrkort, nyckeltal och benchmarking. Empiri: Kapitlet inleds med en presentation av kommunallagen. Vidare presenteras de undersökta kommunernas sätt att styra sina verksamheter. Slutsats: Kommuner uppvisar både likheter och skillnader i sina sätt att fastställa mål och mätmetoder. Den största skillnaden är att kommuner använder olika styrmodeller och därmed mäter, följer upp och analyserar sina uppsatta mål och styrkort på olika sätt. / The main issues: How does the financial and management control work in the actual municipalities? How does the municipalities define their objectives and follow them up? Are there similarities in the way the municipalities define and adopt their objectives? Purpose: The purpose of this paper is to look upon how the municipalities of Gnesta, Nykvarn and Salem control their management by adopted objectives and how they audit them from an economic- and operational perspective. Method: A case study has been implemented at the three municipalities. Primary data was collected via semi-structured interviews. Theoretical: The theoretical frame of reference is based upon various formal and informal means of control. Budget is handled as a formal topic while presented organizational structure, management by objectives, balanced scorecard, business ratio and benchmarking are treated as informal. Empiricism: The chapter begins with a presentation of municipal laws. Furthermore a presentation of the three municipalities way of handling their operations is described. Conclusion: The municipalities show similarities as well as differences in their way to adopt objectives and methods for auditing. The largest divergence is that the actual municipalities uses different methods of control and thus assess, audit and analyse adopted objectives and score cards in different ways.

As a consumer, you can use cards for payment more or less everywhere you go, however, it is not certain that the card can be used for all purchases. When a customer pays with card there arises a card transaction fee charged to the merchant. This is a big problem for businesses where transactions with small amounts are a large portion of sales. An observation at the beginning of this study showed that seemingly similar merchants have chosen to solve this problem in different ways. Some merchant’s refuses card purchases below a certain amount, while others accept card with any purchase. This study aims to create understanding why there is a difference between these merchants. Fifteen different merchants in kiosks, shops, cafes and convenience stores were interviewed. To analyze the collected data the investigator’s used “The Balanced Scorecard”. The model’s purpose is to illustrate a way of thinking of performance management and which factors are of importance. The responses from the interviews were categorized into “The Balanced Scorecards” four perspectives in order to see differences, similarities and patterns. The survey shows two distinct patterns. The six merchants who chosen not to have a threshold for card payments says that service towards the customers is the most important factor behind the decision. These merchants are aware that some purchases are unprofitable but they see a better financial result in future if their customers are satisfied. All of the other nine merchants who have a threshold indicate financial motives as a basis for their decisions. These merchants are more likely to see the effect to the individual transaction in which the nonprofitability of each purchase gives an inferior total result and therefore should be avoided.

The usage of visions and strategies is something that helps an organisation to create an imaginary scenario and guide them of how to realize these goals. During the years of 2006-2008 Region Gotland presented a document that was supposed to show the region's visions. The theoretical framework of this thesis is based on the stakeholder theory, Balanced Scorecard (BSC) and Management Control Systems Package (MCS). Personal interviews were conducted within the organisation Region Gotland, with individuals whom are directly linked to the visions and strategies of the organisation. The purpose of this study is to clarify the concepts of vision and strategy, and what their impact is on the organisation's work on the operation level. The results show the importance of how the organisation alters its visions and strategies. As well how this is directly linked to the stakeholders changing their requirements on the organisation. Further explanation of why it is difficult to create successful strategies, is that it can be difficult to build a natural link between strategy, goals and vision. The study has shown that participation and communication is a key factor to succeed with visions and strategies within the organisation.

Med en ökad äldre befolkning förväntas åldersstrukturen i det svenska samhället förändras. Som en följd därav ökar behovet av service, vård och omsorg varpå kommuner ställs inför utmaningen att tillhandahålla de äldres behov utifrån ett bättre resursutnyttjande. Till det kommer att den nya lagen om valfrihetssystem (LOV) möjliggör och förtydligar konkurrensutsättning av hemtjänst. Kan konkurrens enligt LOV leda till ett ökat resursutnyttjande och ökad effektivitet i den kommunala hemtjänstverksamheten? Syftet med denna uppsats är således att förklara hur konkurrensutsättning av hemtjänstverksamhet enligt valfrihetssystem påverkar kommuners effektivitet. Vi vill även förklara hur ekonomi- och verksamhetsstyrning i kommunen påverkar effektivitet vid ett införande av valfrihetssystem.I fråga om metod har vi utgått från en positivistisk forskningsfilosofi, en deduktiv forskningsansats, ett förklarande syfte och ett kvantitativt metodval. Då valfrihetssystem är ett relativt outforskat område har vår utformning av hypoteser utgått från tidigare forskning om konkurrensförhållanden inom primärvård. Grundstommen för vår uppsats är två teoretiska modeller som vi väljer att utgå ifrån för att påvisa olika samband. Den konstruktion av hypoteser vi valt att göra har vi därmed baserat på den befintliga forskning som finns om effekterna av att konkurrensutsätta verksamhet inom offentlig sektor.Vår empiriska undersökning bygger på en enkätstudie där vi gjort en totalundersökning på de 82 kommuner som har valfrihetssystem i drift. Slutsats därav blir således att konkurrensutsättning av hemtjänstverksamhet enligt LOV leder till ökad effektivitet. På samma sätt drar vi slutsatsen att en prestationsbaserad ersättning leder till att effektiviteten ökar. Likaså drar vi slutsatsen att en förtydligad och framgångsrik styrning leder till ökad effektivitet vid ett införande av valfrihetssystem. / With a growing elderly population the age structure of the Swedish society is expected to change. Consequently, the need for service and elderly care has increased and municipalities are faced with the challenge with providing for the needs of elderly people based on better utilization of resources. The new law about freedom of choice system (LOV) allows for competition in the home help sector. Can competition according to LOV lead to an increased utilization of resources and greater efficiency in the municipal home care business? The aim of this paper is, therefore, to explain how the competition in the home care sector, according to freedom of choice, affects municipal efficiency. We also aim to explain how management control in the municipality affects the efficiency of the introduction of the choice system.This study has a positivist research philosophy, a deductive research approach, an explanatory purpose and a quantitative method. Although the freedom of choice system is a relatively unexplored area, the hypotheses are based on previous research on competitive conditions in primary care. The foundation of the study is two theoretical models used to demonstrate different contexts. Therefore, the construction of the hypotheses was based on the existing research on the effects of exposure the business in public sector to competition.The empirical study is based on a comprehensive survey made on the 82 municipalities with freedom of choice system running. The conclusion is that competition of home care activities according to LOV leads to increased efficiency. In the same way performance-based compensation leads to increased efficiency. In addition a clearer and more successful management control leads to increased efficiency when introducing the freedom of choice system.

Region Gotland har under en längre tid privatiserat tjänster som tidigare utfördes av Region Gotland själva. Hur går det till när en privat aktör tar över eller startar en verksamhet och hur ser kraven på verksamheten ut? Idag använder Region Gotland Balanserade styrkort i sin styrning och hur påverkar denna typ av styrning privata aktörer? Denna uppsats fokuserar på vilken effekt Socialnämndens styrning har på upphandling, kommunikation och uppföljning. Problemformuleringen i denna uppsats lyder: På vilket sätt styr Socialnämnden privata och offentliga aktörer inom särskilt boend epå Gotland. Syftet med denna rapport är att undersöka hurvida Region Gotlands styrmodell påverkar upphandling, kommunikation och uppföljning mellan Region Gotland och aktörer inom särskilt boende på Gotland. Intervjuer har gjorts med personer i nyckelpositioner inom Region Gotland. Fördjupade intervjuer har gjorts med verksamhetschefer på två olika boenden. Ett boende i privat regi och ett boende i offentlig regi. Vi presenterar även information om Regionens Balanserade styrkort med fördjupning på Socialnämndens styrkort. / The municipality of Gotland has for some time now privatized social services traditionally performed by the municipality of Gotland themselves. How does it work when a private corporation starts to run such services and what are the requirements for the new organization? The municipality of Gotland uses Balanced Scorecard in its management control. How does this kind of governance affect private companies? This paper focuses on the affects of the municipality´s Management control regarding procurement, communication and monitoring. In what way does the management control of the social welfare affect the private and public actors in special housing in Gotland? The purpose of this study is to investigate whether the Balanced scorecard has affected procurement, communication and follow-up between the municipality of Gotland and organizations in special housing in Gotland. Interviews were conducted with persons in key positions within the Region Gotland. In-depth interviews were made with managers in two specific places. In one special housing in the private sector and another in the public sector. We also present information about the region's Balanced scorecard with focus on the social welfare scorecard.

<p>Municipalities must establish budget annually but they are free to decide how the governance should be designed, this can lead to lack of consistency and measurability within and between municipalities. The purpose of this thesis was to present a proposal for a unified and more measurable financial structure of a municipality where this was lacking.</p><p> </p><p>In our theory we describe the issues of traditional management control and we introduce an alternative control with non-financial ratios included, called the Balanced Scorecard. In the empirical data it is investigated how the governance of a municipality could be designed, according to the respondents. In the analysis the information gathered to reach the answers to what are considered to be useful governance in municipality, are examined.</p><p> </p><p>In the conclusion, we design Balanced Scorecards with both financial and non-financial ratios to the councils of the municipality.</p> / <p>I kommunallagen preciseras inte hur styrningen i kommuner skall ske, bara att förvaltning skall ske. Det finns lagstadgat att kommuner årligen skall upprätta budget men de får själva bestämma hur styrningen skall utformas, vilket kan leda till avsaknad av enhetlighet och mätbarhet inom och mellan kommuner. Syftet med uppsatsen var att finna ett förslag till en enhetlig och mer mätbar ekonomistyrningsstruktur i en kommun där detta saknades. En kvalitativ fallstudie valdes för att få svar på problemformuleringen. Informationen insamlades via litteratur, kommuners dokument och genom intervjuer med utvalda respondenter. Fokus har även lagts på organisationen Rådet för främjande av kommunala analyser. I teorin beskrivs den traditionella ekonomistyrningen och problematiken med denna. Den kan i många fall leda till kortsiktighet då lite fokus läggs på icke-finansiella mått, vilka främjar långsiktig styrning. En alternativ styrning med även icke-finansiella nyckeltal, benämnt Balanced Scorecard, introduceras där utformning samt användning av detta verktyg beskrivs. Genom att se verksamheten utifrån olika perspektiv och finna nyckeltal till dessa kan styrningen blir mer långsiktig och även innefatta de icke-finansiella aspekterna av verksamheten. Kommuner är komplexa organisationer och för att illustrera problematiken kommer även detta tas upp i teorin. I och med att kommuner till skillnad från företag inte drivs i primärt vinstsyfte måste styrningen anpassas till detta faktum. I empirin undersöks olika kommuner och deras styrning samt Rådet för främjande av kommunala analyser parallellt med den kommun som i dagsläget saknar struktur i sin ekonomistyrning. Det utreds hur styrningen för denna kommun, enligt respondenterna, skulle kunna utformas. Det framhävs att det är viktigt att kommuner inte bara styrs utifrån finansiella termer och de studerade kommunerna använder alla någon form av Balanced Scorecard. Även Rådet för främjande av kommunala analyser framhäver vikten av att styrningen sker utifrån en kombination av icke-finansiella och finansiella nyckeltal. I analysen studeras insamlad information för att nå svar på vad som är att betrakta som bra styrning i en kommun. Kortsiktigheten vid traditionell ekonomistyrning åskådliggörs och Balanced Scorecard rekommenderas som komplement. Det är viktigt att utgå från kommunens vision, strategi och framgångsfaktorer när nyckeltal till verksamheten tas fram. För att alla viktiga delar skall kunna mätas måste kommunens verksamhet ses utifrån ett antal perspektiv. Dessutom skall nyckeltalen vara få men mätbara. I slutsatsen tas ställning till vad vi anser skulle fungera i utvald kommun. För att få en mer mätbar och enhetlig struktur på kommunens ekonomistyrning anser vi att Balanced Scorecard skall användas. Utifrån vision, strategi och framgångsfaktorer utformas balanserade styrkort med både finansiella och icke-finansiella nyckeltal till kommunens nämnder.</p>

Bakgrund: Sjukvården beskrivs som oerhört komplex och genom bland annat utveckling av ny och dyr teknik, som i sin tur genererar bättre vård, gör det svårt för sjukhus att hålla sin budget. En controller har en fundamental roll i en organisations ekonomistyrning och ska med hjälp av diverse styrmedel styra och kontrollera så att verksamheten drivs mot ekonomiska mål. Syfte: Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur en controller inom sjukvården använder ekonomiska styrmedel för att nå ekonomisk måluppfyllelse samt skapa en förståelse för hur en controller hanterar balansgången mellan ekonomisk måluppfyllelse och vårdkvalité. Metod: Uppsatsen är formad med en kvalitativ forskningsdesign. En flerfallstudie har använts som forskningsstrategi där den empiriska datan är insamlad genom ostrukturerade intervjuer med anställda vid två sjukhus i Småland, länssjukhuset i Kalmar och centrallasarettet i Växjö. Det teoretiska avsnittet är byggt med data som insamlats från litteratur och vetenskapliga artiklar som varit tillgängliga via Linnéuniversitetets bibliotekskatalog. Slutsats: De resultat som framkommer av studien påvisar att en controllerns användning av styrmedel tenderar att fokusera på ekonomisk måluppfyllelse. Genom användning i större utsträckning av de styrmedel som är under utveckling finns möjligheter för controllern att även påverka vårdkvalité. / Background: Health care organisations are seen as complex due to the all time ongoing development of new and expensive technology. Which in other hand generates better quality but makes it hard for these organisations to keep within their budget. A controller has an fundamental role in the work with managing accounting within organisations. With the help of a setup of control instruments the controller are to manage and control so that operations helps the organisation to reach its economic targets. Purpose: Our purpose with this thesis were to study a selection of health care organisation. Through explaining and analyzing the controllers usage of control instruments to reach economic targets and develop an understandning for how a controller are handling priority between economic targets and care quality. Method: The thesis were formed with a qualtivive research design. With a strategy of studying multiple cases were the empirical data gathered from interviews with employees at two hospitals in Småland. Our theoretical chapter is built on information collected from litterature and scientific articles that were available through the library catalogue at Linnaeus University. Conclusion: The results of this thesis shows that a controllers usage of control instruments focus on economic targets rather then care quality. With an greater use of the control instruments that are under development the controller has an opportunity to influence on care quality.