Syftet med examensarbetet är att beskriva och kartlägga hur adoptionen av styrmodeller kan se ut i stora företag och utifrån detta identifiera vilken betydelse olika faktorer karaktäriserade av individuella-, organisationella- och omvärldsaspekter som påverkar adoptionen. Detta för att öka kunskapen om vilka faktorer som kan ligga bakom adoptionen av styrmodeller och hur dessa påverkar. Vidare är syftet att explorativt finna mönster mellan påverkande faktorer och företags strukturella attribut för att se hur möjliga kopplingar till företagens strukturer kan se ut. Studien bidrar därmed iutvecklingen av ett mer holistiskt synsätt. För att uppnå syftet utgår studien från sju faktorer; rationella och effektiva, psykodynamiska, retoriska och mode, politiska, kulturella, tvingande samt härmande och trender som på olika sätt påverkar adoptionen inom företag. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med tio stycken stora företag i Norrbotten med olika attribut inom ledartyp, ägarform och koncernförhållande. Företagens deltagare utgjordes av beslutsfattare med höga positioner inom företaget medinsikt i adoptionsprocessen som ingående kunde förklara händelser som påverkade adoptionen. Resultaten indikerar på att samtliga sju faktorer i olika grad påverkar företagens adoption av styrmodeller. Framförallt var de rationella och effektiva faktorerna klart framträdande som den faktor med högst påverkan inom samtliga företag eftersom att adoptionsbeslutet ofta grundade sig i någon form av problem eller kris. Resterande faktorer påverkade i olika utsträckning, där det fanns antydningar om mönster mellan faktorer och företagens strukturella attribut. Studien formulerade sex hypoteser kopplat till funna mönster mellan faktorer och företagens strukturella attribut. / The purpose of this thesis is to describe and map how the adoption of management practices works in large companies and to identify the importance of different factors characterized of individual, organizational and environmental aspects that can affect the adoption. This to increase knowledge about the underlying factors that might affect the adoption of management practices. Furthermore, the purpose is to exploratively find patterns between influencing factors and corporate structural attributes to identify how possible connections to corporate structures may exist. This study contributes to the development of a more holistic approach. To achieve the purpose, the study is based on seven different factors; Rational and effective, psychodynamic, rhetorical and fashion, political, cultural, forced-selection (coercive), and imitation (mimetic) and trends that affect business adoption in various ways. This study was conducted through qualitativeinterviews with ten large companies in Norrbotten with different attributes in the management type, ownership and corporate relationship. The companies’ participants consisted of high-level decision-makers within each company with insight into the adoption process, which could thus explain in detail the events that affected the adoption. The results indicate that all seven factors influence the companies’ adoption of management practices to a different extent. In particular, the rational and effective factors were clearly prominent as the factors with the highest impact within all companies, because the adoption decision was often based on some kind of problem or crisis. Remaining factors affected to varying degrees, where there were indications of patterns between factors and the company's structural attributes. The study formulated six hypotheses linked to found patterns between factors and the company's structural attributes.

Previous research has extensively studied growth and its effect on organizations. The general conception is that growth results in a need for professionalization within the organizations, in which the management processes are formalised. However, the growth’s and professionalization’s impact on organizational familiarity has not had significant research conducted. Previous research on the phenomenon has argued that professionalization has a negative effect on familiarity, and that the company loses its familiarity as a result. This study aims to explore and gain an understanding of this supposed relationship and how organizations can balance professionalism and familiarity. Additionally, it sets out to examine how organizations have managed their growth and how they have overcome the challenges which the growth has resulted in, with a particular focus on how the relationship between familiarity and professionalism has developed. The study has examined two companies which have experienced growth, and who were in two different phases of their professionalization process. Through interviews with relevant executives, in addition to their employees, the study examined how the growth had affected their business and its need for professionalization. Furthermore, the study has also explored the impact of growth and professionalization on the organizations’ familiarity, with the objective to understand what challenges the companies had faced due to these processes. The result of the study implies that the growth has a negative effect on the organizations’ familiarity, while the professionalization has positive effects with no apparent negative consequences. The professionalization has been a tool for organizations to keep their familiarity as well as to reinforce it. Furthermore the study’s results show that it is possible to formalize informal controls, and that this is an instrument which the organizations can use to strengthen their familiarity. The companies’ biggest challenge with growth and professionalization is the recruitment and socialization of new employees into the organizational culture, which has a clear effect on the organizations’ familiarity. / Tidigare litteratur har omfattat studerat tillväxten och dess inverkan på företag. Den generella uppfattningen är att tillväxten resulterar i ett behov av professionalisering inom företagen, i vilket styrningen formaliseras. Däremot har tillväxtens och professionaliseringens inverkan på familjariteten inom företag studerats i begränsad omfattning. Den tidigare litteratur som behandlat fenomenet har argumenterat för att professionaliseringen har en negativ inverkan på företags familjaritet, och att det resulterar i att organisationerna förlorar den familjaritet de tidigare präglats av. Studien syftar således till att undersöka och skapa förståelse för hur företag som växer kan balansera professionalism och familjaritet. Studien ämnar även undersöka hur organisationer hanterat tillväxten och hur de lyckats överkomma de problem som detta medfört, med särskilt fokus på hur relationen mellan familjaritet och professionalism utvecklats. Denna studie har undersökt två företag vilka båda upplevt tillväxt, och vilka befann sig i olika faser av deras professionaliseringsprocess. Genom intervjuer med organisationernas företagsledare såväl som anställda har studien undersökt hur tillväxten har påverkat företagen och vad den haft för inverkan på företagens behov av professionalisering. Studien har även behandlat tillväxtens och professionaliseringens inverkan på familjariteten inom företagen, samt vilka utmaningar som företagen upplevt till följd av denna process. Studiens resultat tyder på att tillväxten har en negativ inverkan på företagens familjaritet, men att professionaliseringen endast har positiva effekter. Professionaliseringen har varit ett verktyg för företagen att bevara familjariteten och även förstärka denna. Vidare visar studiens resultat att det är möjligt att formalisera den informella styrningen, och att detta är ett verktyg vilka företagen kan använda för att stärka familjariteten. Företagens största utmaning vid tillväxt och professionalisering är rekryteringen och socialiseringen av de nyanställda mot företagets kultur, vilket har en tydlig inverkan på företagets familjaritet.

Inledning: Revisionsbranschen kan ses som en del av en profession med en tanke om att bidra till samhällsmässigt intresse genom att objektivt och oberoende förmedla ekonomisk information. En profession är beroende av kompetent och kvalificerad personal för att kunna upprätthålla god revisionskvalitet. För att utföra deras jobb ges stort utrymme för att själva bestämma över tillvägagångssättet för arbetet. Å andra sidan kan revisionsföretagens intressen ses som kommersiella med en tanke om att alla företag är vinstdrivna och styr för att uppnå affärsmässiga mål. Dessa två perspektiv kan ses som motstridiga och står i konflikt till varandra, men som båda måste tas hänsyn till och är viktiga för byråns överlevnad. Syfte: Syftet med studien är att få en förståelse för hur revisionsbyråer använder incitament för att hantera problematiken kring kommersialism och professionalism. Metod: En kvalitativ studie har genomförts på tre företag i revisionsbranschen. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Studien visar att företagen fungerar som en hybrid och styr för både kommersialism och professionalism beroende på den givna situationen, genom både finansiella och icke-finansiella incitament. Vi kan även se att företagens starka socialiseringsprocess bidrar till ett community för att säkerställa att kommersialism och subjektiva intressen inte kan ta över. / Introduction: The auditing industry can be seen as part of a profession with the idea of contributing to societal interest by objectively and independently conveying financial information. A profession is dependent on competent and qualified employees in order to maintain good audit quality. In order to do their job, there is room for themselves to decide on the approach to the work. On the other hand, the interests of the audit firms can be seen as commercial, with the idea that all companies are profit-driven and govern to achieve business goals. These two perspectives can be seen as contrasts and in conflict with each other, but both must be taken into account and are important for the agency's survival. Purpose: The purpose of the study is to gain an understanding of how audit firms use incentives to handle the problems of commercialism and professionalism. Method: A qualitative study has been conducted on three companies in the auditing profession. The empirical data has been collected through semi structured interviews. Conclusions: The study shows that the companies work as a hybrid and control both commercialism and professionalism depending on the given situation, through both financial and non-financial incentives. We can also see that the companies' strong socialization process contributes to a society to ensure that commercialism and subjective interests cannot take over.

I en allt mer konkurrenskraftig och snabbt föränderlig miljö måste dagens organisationer identifiera sina befintliga positioner, klargöra sina mål samt fungera mer effektivt och ändamålsenligt. Dessa premisser gäller också för icke vinstdrivande organisationer som även de behöver anpassa sig efter denna nya verklighet för att överleva. Ett prestationsmätningssystem (PMS), som sammanfattningsvis är ett redskap för att säkerställa att organisationer uppfyller sina mål och sitt syfte, kan hjälpa till att klara av dessa utmaningar. Det finns dock studier som visar att chefer och uppdragsgivare i icke vinstdrivande organisationer är allt mer oroliga över att mäta och hantera organisatoriska prestationer. Studien syftar till att förklara och bidra till en större förståelse av användningsområden och syften med PMS i icke vinstdrivande organisationer. Således blir också syftet med studien att bidra till den befintliga kunskapsbasen inom PMS. Denna kvalitativa fallstudie är utförd på Systembolaget och har primärt samlat in empiriska data genom semistrukturerade intervjuer med sju chefer från tre hierarkiska nivåer i ett av organisationens försäljningsdistrikt, men även genom dokument. Genom analys och diskussion av det empiriska materialet i förhållande till den teoretiska referensramen har vi dragit slutsatserna att ändamålet med PMS är densamma för icke vinstdrivande organisationer som för vinstdrivande organisationer. Vi har identifierat PMS som ett managementverktyg för efterlevnad och utveckling av strategier samt nå mål och visioner. Studien visar även att ett strategiskt sammanpassat PMS med fokus på icke-finansiella mått tydligt kopplade till verksamheten, kan ha betydelse för översättningen av icke vinstdrivande organisationers strategi till ett önskvärt handlingssätt och resultat. / An increasingly competitive and quickly changing environment requires today’s organizations to clarify their goals, identify their existing positions, and function more efficiently and effectively. These premises also apply to nonprofit organizations that also need to adapt to this new reality to survive. A performance measurement system (PMS) that, in short terms, is a tool for ensuring that organizations meet their goals and purposes can help to cope with these challenges. However, studies shows that measuring and managing organizational performance is an increasing concern for managers and constituents in nonprofit organizations. The purpose of the study is to explain and contribute to a greater understanding of the use and purpose of PMS in nonprofit organizations. Thus, the purpose of the study will also be to contribute to the existing knowledge base within the field of performance measurement. This qualitative case study is conducted on Systembolaget and has collected empirical data primarily through semi-structured interviews with seven managers from three hierarchical levels in one of the organization's sales districts, but also through documents. Through an analysis and discussion of our empirical findings in relation to our theoretical framework, one of the conclusions is that the purpose of PMS is the same in nonprofit organizations as for profit-making organizations. We have identified PMS as a management tool for adherence and development of strategies as well as achieving goals and visions. The study also shows that a strategically aligned PMS focusing on nonfinancial measures clearly linked to operations can be important when it comes to translation of nonprofit organization's strategy into desirable actions and results.

Begreppet gaseller har fått en allt större betydelse sedan det introducerades av Birch år 1979. Gasellföretags utmaning är att de arbetar under en hög tillväxt. Att ständigt bibehålla en snabb tillväxt och hög prestanda blir allt svårare när det sker i en oförutsebar miljö. Beslut angående organisatoriska förändringar måste tas i en snabbare takt än i andra företag. Eftersom gasellföretag skiljer sig från andra företag innebär det även att organisationens hantering av styrsystem kan vara annorlunda. Syftet med uppsatsen är att studera gasellföretags användning av formella styrsystem. Med vår studie vill vi undersöka om gasellföretags styrsystem har en mer organisk eller mekanisk karaktär. Vi vill även belysa vilken typ av tillväxt som gasellföretag har.Vi har använt en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv forskningsansats. Specifika urval gjordes angående teori, företag samt intervjudeltagare. Primärdatan som användes var besöksintervjuer samt skypeintervjuer med gasellföretag, forskningsfrågorna operationaliserades. Uppsatsen är utformad så att kvalitetsmåttens validitet och reliabilitet är goda. Hänsyn till forskningsetik togs för att uppfylla etikkraven. Vårt utfall blev att majoriteten av studerade gasellföretag planerade sina strategier, vilket går emot en teori att företag i oförutsebara miljöer inte använder planerade strategier. Vi anser att det inte är företags handlingsplan som skapar tillväxt utan företags platta struktur med horisontell kommunikation och god företagskultur. Fem av sex gasellföretag använder budget samt alla använder rullande prognoser, vilket innebär att gasellföretag utformar formella styrsystem trots en hög tillväxt och oförutsebara miljöer. Karaktären av budgeten var skiljaktig, både organisk och mekanisk. Gasellföretag växer främst genom organisk tillväxt och inte genom en förvärvad tillväxt. Någon exakt slutsats angående var gasellföretag befinner sig i tillväxtens fem faser kan inte fastslås. Det vi fann var att ingen av de studerade gasellföretagen befann sig högre än tredje fasen. / The concept of gazelle has become increasingly important since it was introduced by Birch in 1979. The largest challenge for a gazelle company is that they are working under high growth. Constantly maintaining a rapid growth and high performance becomes increasingly difficult when it happens in an unforeseeable environment. Decisions regarding organizational changes must be taken at a faster pace than within other companies. Because gazelle-companies often varies from other companies, their organizational control systems may also differ. The purpose of the essay is to study the use of formal control systems by gazelle-companies. We want to investigate whether the gazelle-companies control systems have a more organic or mechanical character. We also want to highlight what kind of growth a gazelle-company has. We have used a qualitative research method with an abductive research approach. Specific selection was made regarding theory, company and interviewee. The primary data used was physical interviews and skype interviews with gazelle-companies, the research questions were operationalized. The essay is designed so that the quality measurements validity and reliability are correct. Consideration of research ethics was taken to fulfil the ethics requirement. The majority of our researched gazelle-companies plan their strategies, which is the opposite to the theory that companies in unforeseeable environments don’t use planned strategies. We believe that it’s not the companies action plan that creates growth, instead it is because these companies have a flat structure with horizontal communication and a good corporate culture. Five out of six gazelle-companies use a budget and all companies use rolling forecasts, which means that gazelle-companies design formal control systems despite high growth and unforeseeable environments. The character of the budget was both organic and mechanical. Gazelle-companies grow mainly through organic growth and not through acquired growth. The exact conclusion about where a gazellecompany is in the five phases of growth can’t be determined. We found that none of the gazelles where higher than the third phase.

Inledning: Teknologi har förändrat sättet som detaljhandlare gör affärer på ett fundamentalt plan. En av dessa förändringar är framväxten av multi- och omnikanalshandel. I strategiska förändringar sägs både information och verksamhetsstyrningen påverka vilka beslut som fattas. I en värld där produktionen av ny information ökar kraftigt finns svårigheter att veta vilken information som är relevant. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och analysera vilken information som används som beslutsunderlag och vilka "krafter" som drivit den strategiska förändring mot multikanalshandel i detaljhandelsbranschen. Vidare är syftet att undersöka hur verksamhetsstyrningen har använts och påverkat detaljhandelsföretag under den strategiska förändring. Metod: Utifrån studiens forskningsfrågor och syfte valdes en fallstudie som forskningsmetod. Efter genomförd fallstudie gjordes en kompletterande intervjustudie baserat på resultaten i fallstudien. Semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Slutsats: Många olika krafter och informationstyper har drivit förändringen till multikanalshandel. Företagskultur, en föränderlig omgivning och den stora tillgången av information påverkar detaljhandlare att fatta snabba beslut. Behovet av snabba beslut och en föränderlig omgivning påverkar utformningen av verksamhetsstyrningen som har en stor fokus information om kunder. / Introduction: Technology has changed the way retailers do business in a fundamental way. One of those changes is the emergence of multi- and omnichannel retailing. In strategic changes both information and management accounting are affecting the decisions. In a world where the production of new information is increasing rapidly it’s hard to know which information that are relevant. Purpose: The purpose of the study is to survey and analyse the information used as decision support and which forces that have driven the strategic change towards multichannel retailing in the retail industry. Furthermore the purpose is to examine how and why management accounting has affected retailers during the strategic change. Methodology: Based on the study’s research question and purpose a case study was chosen as research method. After completing the case study a complementary survey based on the results from the case study was conducted. Semi structured interviews were used as data collection method. Conclusion: Many different forces and information types have driven the change to multichannel retailing. Company culture, an changing environment and the vast access to information are affecting retailers to make fast decisions. The need for fast decisions and an changing environment affects the design of retailers management accounting, which has a focus towards customer information.

This paper dives into the world of business models where more precisely the business model called Freemium is inspected. The paper has multiple purposes where one is to examine why businesses decide to use a business model that is as volatile as Freemium. The other purpose of the paper is to examine what kind of management accounting is used within the business model. Reasoning behind that is to see if there are any specific traits that originates from the usage of the business model Freemium.   To fulfill this purpose the writers have decided to take a qualitative approach with the usage of interviews as the main instrument to gather data. The companies represented in the study are within different industries and are all considered to be SMEs. The chosen theoretical framework is built on previous research on business models and management accounting in SMEs and Start-ups.   The results of the study indicate that the business model originates from the changes in the market due to digitalization which allowed new ways for companies to present value to customers. Thanks to this, giving away part of the product for free became an acceptable way of conducting business as costs for distributing products were severely reduced. Once companies chose to adapt to this business model its competition were left with no choice but to adapt or get left behind. Nowadays most businesses choose the model thanks to its great benefits in advertising and the possibility to expand their business further beyond the business model. The role of management accounting within these companies has somewhat shifted to a greater emphasis on what the customer desires. Customers are the foundation for almost all decisions made within the companies. To leverage the customer for utmost efficiency companies collect user data and then use the information as foundation for its decisions. Due to this the business needs to adapt to quick changes and most of the tools used for management accounting have a controlling function along with the purpose of learning more about the user within the product. / Den här uppsatsen tar sitt avstamp i området affärsmodeller och mer specifikt den affärsmodell som kallas för Freemium. Uppsatsen har flera syften och ett av dem är att undersöka varför företag väljer att använda en affärsmodell som är så volatil som Freemium. Det andra syftet med uppsatsen är att undersöka vilken typ av ekonomistyrning som används inom affärsmodellen. Resonemanget bakom det är att se om det finns några specifika drag som kan kopplas till användningen av Freemium.   För att uppfylla detta syfte har författarna haft ett kvalitativt förhållningssätt med användning av intervjuer som huvudinstrument för insamlingen av data. De företag som representeras i studien finns inom olika branscher och anses alla vara små och medelstora företag. Det valda teoretiska ramverket bygger på tidigare forskning om affärsmodeller och ekonomistyrning i små och medelstora företag och nystartade företag.   Resultaten av studien indikerar att affärsmodellen uppstod efter förändringar som skett på marknaden till följd av digitaliseringen som möjliggjorde nya sätt för företag att presentera värde för kunderna. Tack vare detta blev att ge bort en del av produkten gratis ett acceptabelt sätt att bedriva verksamheter eftersom kostnaderna för distribution av produkter minskade kraftigt. När företagen väl valde att anpassa sig till denna affärsmodell fick konkurrenterna inget annat val än att anpassa sig eller bli kvarlämnade i det förflutna. Numera väljer de flesta företag affärsmodellen tack vare dess stora fördelar med reklam och möjligheten att expandera. Ekonomistyrningens roll hos företag som använder Freemium har ett större behov av att tillfredsställa kunden efter vad de önskar. Kunderna är grunden för nästan alla beslut som fattas inom företagen. För att utnyttja kunden för största möjliga effektivitet samlar företag in användardata och använder sedan informationen som grund för sina beslut. På grund av detta måste företaget anpassa sig till snabba förändringar och de flesta verktyg som används för ekonomistyrning har en kontrollfunktion tillsammans med syftet att lära sig mer om användaren i produkten.

Frågeställning: Hur kombinerar en komplex organisation formella och informella styrmedel för att samordna verksamheten i linje med dess grundläggande målsättning? Syfte: Vårt syfte med denna studie är att beskriva hur en organisation med en variation av verksamhetsområden kombinerar formella och informella styrmedel för att forma sin styrning. Metod: För att uppfylla studiens mål har vi använt oss av en abduktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer har till denna ansats genomförts och vi har samlat in empiri från åtta olika respondenter som är verksamma inom Länsförsäkringar Blekinge Slutsats: Slutsatsen som vi kommit fram till är att en komplex organisation använder sig av både formella och informella styrmedel för att styra hela verksamheten. De formella styrmedlen används mer för att styra företagets ekonomi och även ge indikation på hur de presterar. De informella styrmedlen används för att styra beteende och värdegrunder hos de anställda. Denna blandning av styrmedel och styrsätt bidrar med att Länsförsäkringar Blekinge kan hålla samman sina olika verksamhetsområden. / Research Question: How does a complex organization combine formal and informal instruments to coordinate activities in line with its basic objectives? Aim/Purpose: Our purpose with this study is to describe how an organization with a variety of areas of activity combines formal and informal instruments to shape its governance. Method: To meet the study's goals, we have used an abductive approach. Semi-structured interviews have been conducted for this approach and we have collected empirical data from eight different respondents who are active in Länsförsäkringar Blekinge. Conclusion: The conclusion we have reached is that a complex organization uses both formal and informal instruments to control the entire business. The formal instruments are used more to control the company's finances and also give an indication of how they are performing. The informal instruments are used to control the behavior and values ​​of the employees. This mix of control instruments and governance methods helps Länsförsäkringar Blekinge to keep its various business areas together.

Bakgrund: Hållbarhet har fått en ökad betydelse i dagens samhälle och det blir allt viktigare för organisationer tar beslut som bidrar till en ökad nytta för samhället, både socialt och miljömässigt. Den pågående Covid-19 pandemin har medfört nya förutsättningar för företag och många har behövt tillta åtgärder för att anpassa sig till denna mer ostabila omgivning. Ett sätt för företag att leda medarbetare i den riktning organisationen önskar gå är genom effektiva styrnings- och kontrollsystem. Tidigare forskning indikerar på att det finns en avsaknad av studier som fokuserar på integrationen av hållbarhet i ekonomistyrningen under en kris. Därmed är det av intresse att studera hur integrationen av social och miljömässig i ekonomistyrningen påverkas av en kris.  Syfte: Studien har för avsikt att öka förståelsen för hur integrationen av social och miljömässig hållbarhet i företags ekonomistyrning har påverkats av en kris. I denna studie utgörs krisen av den pågående covid-19 pandemin.  Metod: Denna studie är en kvalitativ tvärsnittsstudie med en realistisk inriktning och en abduktiv ansats. Studiens empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från företag i olika branscher samt genom dokumentstudier.  Resultat: Studien resultat påvisar att företag använder sig av både formella och informella styrmedel för att integrera social och miljömässig hållbarhet i ekonomistyrningen. Det empiriska materialet och analysen indikerar på att företagen inte har förändrat integrationen av social och miljömässig hållbarhet under denna kris. En redan starkt förankrad integrering och fortsatt lönsamhet är de mest framträdande anledningarna till att företagen har varit motståndskraftiga mot de eventuella förändringar som covid-19 pandemin hade kunnat resultera i. / Purpose: The study aims to contribute to a better understanding of how the integration of social and environmental sustainability in companies' management control is affected by a crisis. In this study, the crisis is the ongoing covid-19 pandemic.  Background: Sustainability has become increasingly important in today’s society and it is becoming more important for organizations to make decisions that contribute to increased benefits for the society, both socially and environmentally. The ongoing Covid-19 pandemic has created a new environment for companies, and they have needed to take measures to adapt to this more unstable environment. A way for companies to lead employees in the direction the organization wishes to go is through the use of effective management control systems. Previous research indicates that there is a lack of studies regarding integration of sustainability in management control systems during a crisis. Therefore, it is of interest to study how the integration of social and environmental sustainability in management control systems is affected by a crisis.  Methodology: This cross-sectional study has a qualitative approach based on a realistic perspective. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with six respondents from companies in different industries and as well by studying different documents.  Result: The result of the study show that companies use both formal and informal control to integrate social and environmental sustainability in their management control systems. The empirical material and the analysis indicate that companies have not changed their integration of social and environmental sustainability during this crisis. An already strong integration and continued profitability are the most prominent reasons as to why the covid- 19 pandemic has not affected the integration.

Inledning: Revision har en viktig samhällsfunktion i och med sitt syfte att oberoende granska finansiell information. Det kan i mångt och mycket härledas till professionell logik, med en utgångspunkt i hög kvalitet och expertis i det utförda arbetet. Detta ställer krav på att revisorn ska få agera under självstyrning, eftersom det är den professionella som bäst vet hur arbetet ska utföras. Åt det andra hållet, är revisionsbyråer vinstdrivande företag. Detta kan härledas till den kommersiella logiken med en utgångspunkt i vinstintresse och att uppnå effektivitet i organisationen. Hur dessa logiker existerar i relation till varandra är till viss del motsägelsefullt. Vissa menar att det finns en grundläggande konflikt på en organisatorisknivå mellan dessa logiker, och att vinstintresset går ut över kvaliteten på revisionen. Andra studier påvisar ett samspel genom att revisorn utvecklar en hybrididentitet och kombinerar de olika logikerna vid olika tillfällen.  Syfte: Syftet med studien är att bidra till tidigare forskning med en fördjupad förståelse för hur kommersiell och professionell logik synliggörs på en organisatorisk nivå och på individnivå. Syftet är även att förklara vilken roll styrningen har i att förmedla professionalismen och revisionsbyråns ekonomiska intresse. Detta för att få helhetsbild av hur kommersiell och professionell logik förhåller sig till varandra. Metod: En kvalitativ studie har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med sju yrkesverksamma revisorer. Empirin har även bestått av företagstexter i form av årsredovisningar, karriärsblogg och material publicerad på revisionsbyråers hemsidor.  Slutsats: Vi kan se att revisionsbyråerna och revisorerna både förmedlar en bild av sig som professionella men även kommersiella. Detta synliggörs även i hur revisorn pratar om sin roll och hur denne agerar. Utifrån detta bildas en hybridlogik där både affärsmässiga och professionella aspekter anses viktiga. Vi har även påvisat att professionell och kommersiell logik stärks och styrs mot genom både clan- och byråkratisk styrning. Revisorn går in i olika roller, med antingen den professionella eller kommersiella logiken i fokus, i olika situationer och sätter till viss del egna gränser utifrån detta. Det egna gränssättandet har i vissa situationer visat sig frångå den formella och byråkratiska styrningen. Genom insocialisering och en diskussionskultur bildas en norm om hur revisorn, i sin roll, ska agera i olika kontexter. / Introduction: Auditing has an important social function with the purpose of independently reviewing financial information. It can in many ways be derived from professional logic, based on high quality and expertise in the work performed. This requires that the auditor can act under self-control, since it is the professional who knows best how the work should be performed. On the other hand, auditing firms are profit-making companies. This can be derived from the commercial logic based on profit interest and achieving efficiency in the organization. How these logics exist in relation to each other is to some extent contradictory. Some argue that there is a fundamental conflict at an organizational level between these logics, and that the profit interest goes beyond the quality of the audit. Other studies show an interaction in that the auditor develops a hybrid identity and combines the different logics at different times. Purpose: The purpose of the study is to contribute to previous research with a deeper understanding of how commercial and professional logic is visible at an organizational level and at the individual level. The purpose is also to explain the role of the controlling and managing in maintaining professionalism and the financial interests of the auditing firm. Through this a complete picture is given of how commercial and professional logic relates to each other. Method: A qualitative study has been conducted through semi-structured interviews with seven professional auditors. The empirical data also consists of company texts in the form of annual reports, career blogs and materials published on the auditing agencies' websites.  Conclusions: We can see that the audit firms and the auditors both convey a picture of themselves as professional but also commercial, this also make visible in how the auditor talks about his role and how he acts. Based on this, a hybrid logic is formed in which both business and professional aspects are considered important. We have also shown that professional and commercial logic is strengthened and guided by both clan- and bureaucratic control. The auditor takes on different roles, with either the professional or commercial logic in focus, in different situations and to some extent set their own boundaries based on this. These own boundaries have in certain situations been shown to deviate from formal and bureaucratic governance. Through socialization and a discussion culture, a norm seems to be formed of how the auditor, in his role, should act in different contexts.