Bakgrund och problem: Ekonomistyrning måste anpassas till respektive företags förutsättningar. Företag kan tillämpas olika strategier i syfte att uppnå deras vision varav en strategi är outsourcing. Outsourcing innebär att en extern part kontrakteras att utföra en viss aktivitet för en annan organisations räkning. Denna form av struktur får dock inverkan på verksamhetens förmåga att skapa målkongruens eftersom det innebär att även den externa partens målsättningar måste stämma överens med organisationens målsättningar. Ytterligare problematik uppstår när outsourcing tillämpas till flertalet externa organisationer i form av agenter. Problematik i förhållandet mellan agenten och den styrande verksamheten beskrivs i teorin av fenomenet agency theory och dess underliggande antagande om att respektive part kommer att agera utefter sina egna intressen och målsättningar. Att styra en verksamhet till målkongruens under dessa förutsättningar blir därmed komplext. Syfte: Studien ämnar förklara komplexiteten i styrning när outsourcing tillämpas på en avdelning som består av agenter. Utöver detta ska studien också beskriva hur styrning implementeras och vilka styrmedel som appliceras för de olika avdelningarna inom fallföretaget i jämförelse med den outsourcade avdelningen. Studien syftar därmed till att undersöka hur styrning kan utformas för att uppnå målkongruens i en verksamhet inom husbyggnadsbranschen som har valt att tillämpa outsourcing på försäljningsavdelningen.  Metod: Studien har tagit ansats i en kvalitativ forskningsmetod och tillämpat en enfallsstudie som forskningsdesign. Vidare har insamlingen av det empiriska materialet utgått från semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Styrning mot målkongruens när outsourcing tillämpas uppnås genom att respektive avdelnings samt individers målsättningar sammanlänkas med organisationens målsättningar, vilket också överensstämmer med vad teorin definierar som tillvägagångssätt för att uppnå målkongruens. I syfte att den externa organisationen ska tillta ett målkongruent beteende bör vinstmaximering ligga till grund för utformningen av eventuell budget och målsättning i den outsourcade verksamheten. / Background and problem: Management control must be adapted to the circumstances of each company. Companies can apply different strategies to achieve their vision, one being outsourcing. Outsourcing means that an external party is contracted to perform a certain activity on behalf of another organization. However, this form of structure has an impact on the business's ability to create target congruence because it means that the external party's objectives must be in line with the organisation's objectives. Further problems arise when outsourcing is applied to multiple external organizations in the form of agents. Problems within the relationship between the agent and the business that controls are described as the phenomenon of agency theory and its underlying assumption that each party will act according to its own interests and objectives. Controlling a business to target congruence under these conditions is thereby complex. Purpose: The study aims to explain the complexity of control when outsourcing is applied to a department that consists of agents. In addition to this, the study will also describe how control is implemented and how control mechanisms are applied to the various departments within the case company in comparison to the outsourced department. The aim of this study is thereby to investigate how control can be designed to achieve target congruence in an activity in the house construction industry that has chosen to apply outsourcing to the sales department. Method: The study has taken a qualitative research and applied a case study as a research design. Furthermore, the collection of the empirical material has been based on semi- structured interviews. Conclusion: Control towards goal congruence when outsourcing is applied is achieved by linking the objectives of each department and individuals with the goals of the organization. This is also in line with what the theory defines as the approach to achieving goal congruence. In order to achieve a goal-congruent behaviour, the external organization should use of profit maximization in every budget and objectives in the outsourced activity.

Internprissättning av koldioxid (ICP) är ett verktyg som företag frivilligt kan tillämpa för att sätta ett ekonomiskt värde på sina utsläpp. Det kan i sin tur underlätta företags styrning mot lägre koldioxidutsläpp. Flera organisationer rekommenderar företag att arbeta med ICP, däribland Finansinspektionen och EU-kommissionen. Det finns inget facit på hur företag bör arbeta med ICP och det finns lite forskning inom området, i synnerhet svensk forskning. Enligt den forskning som finns är det tre ICP-metoder som är vanligast förekommande; Intern koldioxidavgift, skuggprissättning och intern handel med utsläppsrätter. Utifrån detta är syftet med denna studie att öka förståelsen för arbetet med ICP och undersöka om ICP kan effektivisera företags hållbarhetsarbete. Studien har genomförts med hjälp av forskningsintervjuer, där respondenter från tre företag intervjuats. Intervjuerna har strävat efter att svara på frågorna var, när, hur och varför företag tillämpar ICP. Utgångsläget för studien har varit en kvalitativ forskningsmetod med teoretisk bas som ansats. Vidare har en tematisk analys genomförts utifrån den teoretiska basen som består av en redogörelse för ekonomistyrningslitteratur, kontextuella teorier, tidigare forskning om ICP samt en praktisk ICP-guide. Studien har påvisat att ICP används vid beslutsfattande och att det kan användas både på operativ och strategisk nivå. Vidare kan studien konstatera att skuggprissättning är den vanligaste metoden i de studerade företagen. Motivet till ICP-arbetet varierar men ett generellt motiv som studien identifierat är att ICP används för att styra beslut i rätt strategisk riktning. Även riskhantering är ett motiv som är ständigt återkommande i studiens empiri och ICP används då för att förbereda verksamheten mot framtida eventuella koldioxidregler. Slutligen konstaterar studien att ICP i viss utsträckning kan effektivisera företags hållbarhetsarbete. / Internal Carbon Pricing (ICP) is a self-regulation tool that companies voluntarily can apply to add an economic value on their GHG emissions. ICP can facilitate controlling and steering towards lower GHG emissions. Several organizations recommend companies to work with ICP, including the Swedish Financial Supervisory Authority and the European Commission. There is not one solution on how companies should work with ICP and there is little research in the area, especially Swedish research. According to the available research, however, three ICP methods are the most common; Internal carbon fee, shadow pricing and internal emissions trading. Based on this, this study aims to increase the understanding of the work with ICP and whether ICP can improve companies' sustainability work. The study was conducted with the help of research interviews, where respondents from three companies were interviewed. The interviews have sought to answer the questions of where, when, how and why companies apply ICP. The starting point for the study has been a qualitative research method with a theoretical base. A thematic analysis has been carried out on the basis of literature review, on the basis of previous research on ICP and on the basis of previous examples on how companies work with ICP. The study has concluded that ICP is used in decision-making and that it can be used in decisions made at both operational and strategic levels. Furthermore, the study can state that shadow pricing is the most common method in the cases studied. The motive behind the ICP work varies, but a general motive that the study has identified is that ICP is used to steer decisions in the right strategic direction. Risk management is also a motive that is constantly recurring in the study's empirical data, where ICP is used to prepare the business for future possible carbon regulations. Finally, the study states that ICP to a certain extent can improve companies' sustainability work.

Titel: Balanserade styrkort i små och medelstora företag - Styrkor, svagheter, fallgropar och framgångsfaktorer Forskningsfrågor:  - Hur kan balanserade styrkort tillämpas i små och medelstora företagi Sverige? - Vilka är det balanserade styrkortets främsta styrkor och svagheter i små och medelstora företag? - Vilka faktorer kan vara avgörande för det balanserade styrkortets framgång i små och medelstora företag? Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och förstå hur balanserade styrkort framgångsrikt kan tillämpas i små och medelstora företag i Sverige. Metod: Studien har genomförts med en abduktiv forskningsansats. Vidare har en kvalitativ och interpretativ studie genomförts genom djupgående intervjuer med konsulter, användare och forskare.  Slutsats: Resultatet av studien visar att det balanserade styrkortet är lämpligt för alla organisationer men att tolkning och tillämpning skiljer sig stort. Det balanserade styrkortet kan med fördel anpassas efter det enskilda företaget. Konceptets styrkor är att det stimulerar diskussion, enar ledningsgruppen och konkretiserar mål vilket kan skapa en större förståelse för verksamheten. Konceptets svagheter är att det kan upplevas som komplext och att det är tidskrävande. Avgörande för styrkortets framgång är att det finns en tydlig strategikoppling och att strategin följs upp och omprövas regelbundet. Förståelse, stöd och acceptans från både ledning och övriga anställda samt att inte inkludera för många nyckeltal är också viktiga framgångsfaktorer. / Title: Balanced scorecards in small and medium-sized enterprises – Strengths, weaknesses, pitfalls and success factors Research questions: - How can balanced scorecards be implemented in small and medium-sized enterprises? - What are the strenghts and weaknesses associated with the balanced scorecard in small and medium-sized enterprises? - Which factors could be critical for the success of the balanced scorecard in small and medium-sized enterprises? Purpose: The purpose of this study is to describe and understand how balanced scorecards can be successfully implemented in small and medium-sized businesses in Sweden. Method: The study has been performed using an abductive approach. Furthermore, a qualitative and interpretative study has been performed by in-depth interviews with consultants, users and a researcher. Conclusion: The results of the study shows that the balanced scorecard is suitable for all types of organisations but also that the interpretation and implementation can vary alot. The balanced scorecard can and should be adapted to the individual company. The strenghts of the concept includes that it can stimulate conversation, unite the management team and concretize the goals which in turn can create a better understanding of the business. The weaknesses of the concept is that it can be seen as complex and time consuming. A clear connection to the strategy and follow-up and reassesment of the strategy on a regular basis are important factors for the success of the balanced scorecard. Understandning, support and acceptance from both the management and other employees as well as a limited set of measures are also important for the success of the balanced scorecard in small and medium-sized enterprises.

Bakgrund och problem: I och med en ökad oro för miljöfrågor tvingas företag anpassa sig genom att försöka sänka sin negativa miljöpåverkan. Detta kan åstadkommas med hjälp av att företag tar fram och implementerar lämpliga hållbarhetsstrategier. Hållbarhetsarbetet har blivit ett allt viktigare strategiskt verktyg som kan resultera i en konkurrensfördel. Tidigare forskning belyser varför företag arbetar med hållbarhet, däremot finns det få genomförda studier som praktiskt undersöker hur företag tillämpar styrning av det miljömässiga hållbarhetsarbetet. Syfte: Studiens övergripande syfte är att bidra med en ökad förståelse för hur styrning av miljömässigt hållbarhetsarbete utformas och implementeras i praktiken. Detta görs med hjälp av att undersöka hur företag arbetar med miljömässiga hållbarhetsstrategier, mål och prestationsmått genom att fokusera på planering och uppföljning. Vidare ämnar studien analysera hur strategierna, målen och måtten kommuniceras inom företag för att undersöka hur väl dessa genomsyrar samtliga delar i verksamheten. Metod: Studien har tagit ansats i en kvalitativ forskningsmetod och applicerat en mini-flerfallstudie bestående av sex olika företag där den empiriska datainsamlingen utgjorts av semistrukturerade intervjuer. Forskningsansatsen är deduktiv med induktiva inslag. Vidare har intervjuerna genomförts i syfte att skapa en förståelse om hur företag styr sitt miljömässiga hållbarhetsarbete. Slutsats: Det kan konstateras att det inte finns någon tydlig lösning på hur företag ska arbeta med hållbarhetsfrågor. Vidare ses hållbarheten som en långsiktig process vilken blir alltmer integrerad i företagens mer traditionella ekonomistyrsystem snarare än att ses som ett enskilt styrsystem. Ledningens engagemang avgör huruvida de anställda inspireras samt involveras i hållbarhetsarbetet. Den högsta ledningens engagemang avspeglar således hur hållbarhetsarbetet implementeras och spelar därmed en betydande roll i styrningen mot miljömässig hållbarhet. / Background and problem: With an increased concern for environmental issues, companies are forced to adapt by trying to reduce their negative environmental impact. This can be achieved by developing and implementing appropriate sustainability strategies. Sustainability work has become an increasingly important strategic tool that can result in a competitive advantage. Previous research has examined why companies work with sustainability. However, there are few completed studies that practically consider how companies manage their environmental sustainability work. Purpose: The purpose of the study is to contribute with an understanding of how the management of environmental sustainability work is designed and implemented in practice. This is done by examining how companies work with environmental sustainability strategies, objectives and performance measures by focusing on planning and control. The study intends to analyze how the strategies, objectives and measures are communicated within all parts of the organization. Method: The qualitative study has been made by a smaller multiple case study represented by six different companies using semi-structured interviews. The research approach is deductive with inductive elements. Furthermore, the interviews were conducted in order to create an understanding of how companies manage their environmental sustainability work. Conclusion: It can be stated that there is no clear solution on how companies should work with sustainability issues. Furthermore, sustainability is seen as a long-term process which is becoming more integrated into companies' traditional financial management systems rather than being seen as an individual management system. The management's commitment determines whether the employees are inspired and involved in the sustainability work. The top management's commitment reflects how the sustainability work is implemented and plays a significant role in the management towards environmental sustainability.

En kris är vanligtvis förknippad med ett stort hot till företag och med en hög grad av osäkerhet. Varje krissituation är också unik vilket innebär att krishanteringen kommer att skilja sig åt beroende på den givna situationen. Coronavirusets utbrott utgör en global och unik kris som kommit att ställa restaurangbranschen inför en stor utmaning. Myndigheter har infört hårda restriktioner som har bidragit till ett minskat gästantal hos restaurangföretagen vilket resulterat i en minskad försäljning på kort tid. Med hänsyn till detta är syftet med denna studie att beskriva och förklara hur företag inom restaurangbranschen har hanterat rådande Coronakris. Syftet uppnås genom att jämföra restaurangföretagens strategier under Coronapandemin. Mer specifikt uppnås detta genom en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med elva restaurangföretag i Norrbotten. Restaurangföretagens sätt att hantera Coronapandemin har sedan analyserats utifrån Contingency Theory, Simons LOC med utgångspunkt i interaktiva- och diagnostiska styrsystem samt teorin om den ideala användningen av ekonomistyrning. Studiens slutsatser visar att det finns många likheter i hur restaurangföretagen har hanterat och fortfarande hanterar den rådande Coronakrisen. Nya intäktsställen, finansiella åtgärder för att minska kostnader och förändring i planeringen har varit återkommande strategier för att överleva krisen. Resultatet visar att dessa strategier indikerar på ett möjlighetssökande beteende som stimulerar lärande, idéskapande och kreativitet samt uppmuntrar till dialog och debatt vilket tyder på att interaktiva styrsystem har en betydelsefull roll för att anpassa sig till rådande situation och bemöta de osäkerheter som uppstår under en krissituation. Studiens resultat visar även att många av restaurangföretagen upplever ett ökat behov av kontroll under osäkra perioder och nämner budget som en relevant kontrollmekanism, vilket tyder på ett diagnostiskt arbetssätt. Huvudslutsatsen blir därför att restaurangföretagen främst arbetar interaktivt men till viss del även diagnostiskt i sitt sätt att hantera Coronakrisen, vilket tyder på en viss balans mellan dessa styrsystem. / A crisis is usually associated with high uncertainity and with a major threat to companies. Each crisis is also unique, which means that every situation will be handled differently. The Coronavirus outbreak is a global and unique crisis that has posed a major challenge to the restaurant industry. Authorities have introduced restrictions that have limited the amount of guests at restaurants, which has in a short time frame resulted in reduced sales. With this in mind, the purpose of this study is to describe and explain how companies in the restaurant industry have managed the current Coronacrisis. The purpose is achieved by comparing the restaurants´ strategies during the Coronapandemic. More specifically, this is achieved through a qualitative study through semi-structured interviews with eleven restaurants in Norrbotten. The restaurants´ way of manage the Coronacrisis has then been analyzed from Contingency Theory, Simon´s LOC based on interactive- and diagnostic control systems and the theory of the ideal use of management control systems. The conclusion of the study show that there are many similarities in how restaurants have managed and still manage the current Coronacrisis. New revenue streams, financial measures to reduce costs and changes in planning have been recurring strategies for surviving the crisis. The results show that these strategies indicate on an opportunity-seeking behaviour that stimulates learning, creativity and encourages dialouge and debate. This, in turn, shows that interactive control systems play a significant role in adapting to the current situation and responding to the uncertainties that arise during a situation of crisis. The results of the study also show that many of the restaurants experience an increased need of control during uncertain times and mention budget as a relevant control mechanism, which indicates on a diagnostic approach. The main conclusion is therefore that the restaurants mainly work interactively but to some extent also diagnostically in their way of managing the Coronacrisis, which indicates on a certain balance between these control systems.

Inledning: Traditionell budget har fått mycket kritik under åren vilket har resulterat i att nya alternativa metoder har växt fram. Ett alternativ till den traditionella budgeten är rullande prognoser, vilket också har erhållit en del kritik. Det är vanligt att kombinera dessa metoder men däremot finns det inte mycket forskning om hur detta gör samt varför företag väljer att kombinera dessa styrmedel. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur och varför ett företag styr sin verksamhet genom att använda en kombination av en traditionell budget och rullande prognoser. Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod med ett abduktivt angreppssätt. Den empiriska datan har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med respondenter med olika befattningar på företaget. Intervjuerna har även kompletterats med internt material som har tillhandahållits från fallföretaget. Slutsats: Fallföretaget använder sig av en traditionell budget och rullande prognoser som ett komplement till varandra. Företaget har synkat processerna vilket har gjort att två processer blir en. De använder styrmedlena till störst del till samma syften, däremot används de för olika tidsaspekter. Att kombinera dessa styrmedel har inte visat sig vara tidskrävande för företaget, vilket kan vara till följd av att de har en gemensam process för båda styrmedlena och för att de används för liknande syften. De orsaker som identifierades till att företaget använde sig av en kombination av styrmedlena är för att styrelsen vill det, de är vana vid det och för att de ska kunna erhålla en bättre kontroll över verksamheten. / Introduction: Traditional budgeting has received much criticism over the years, which has resulted in the emergence of new alternative methods. An alternative to the traditional budget is rolling forecasts, which have also received some criticism. It is common to combine these methods, but there is not much research on how this is done and why companies choose to combine these instruments. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how and why a company manages its business by using a combination of a traditional budget and rolling forecasts. Method: The study is based on a qualitative method with an abductive approach. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with respondents with different positions at the company The interviews have also been supplemented with internal material provided by the case company. Conclusion: The case company uses a traditional budget and rolling forecasts as a complement to each other. The company has synchronized the processes, which has made two processes one. They mostly use the instruments for the same purposes, however, they are used for different time aspects. Combining these instruments has not proved to be time consuming for the company, which may be because they have a common process for both instruments and because they are used for similar purposes. The company uses a combination of the instruments because the board wants it, they are used to it and because they want to obtain better control over the business.

Bakgrund: Ett kooperativ är inte en företagsform vars syfte är likt de vanligast förekommande företagsformerna. Poängen med att starta ett kooperativ är däremot att sammansluta en grupp människor eller företag vars intressen i något hänseende går att förena. Kooperativ ägs således av individer i olika kombinationer som strävar efter en och samma sak. Ordet ”kooperation” härstammar ifrån det latinska uttrycket ”arbeta tillsammans” vilket är precis det man gör inom en kooperation. Det första konsumentkooperativt i Sverige uppkom redan under 1850 talet i Uppsala. Birchall (2014) tar upp nyckelfråga vars både praktiker och teoretiker är fundersamma kring: Kan ett kooperativ ömsesidigt ta hänsyn till medlemmarnas åsikter och därmed förbli trogna de principer som kooperativet och den ekonomiska föreningen i sig grundades på? När ett kooperativ växer sig tillräckligt stort, är det genomförbart, och ens rimligt att kooperativet tar hänsyn till medlemmarna, om inte, på vilket sätt hanterar företrädarna denna problematik? Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur målstrukturen ser ut inom Coop Syd. Vidare syftar studien till att kartlägga hur ledningen hanterar problematiken samt tar hänsyn till att medlemmarna både är ägare och konsumenter till föreningen vid utformningen av organisationens målstruktur.iiMetod: Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie på Coop Syd. Empirin utgörs av intervjuer med respondenter på ledningspositioner ifrån kooperativet och ekonomiska föreningen Coop Syd. Det empiriska materialet har även kompletterats med skriftliga svar via mailkontakt. Det insamlade materialet har sedan analyserats samt ställts i jämförelse mot den valda teoretiska referensramen för att kunna besvara uppsatsens frågeställning och uppfylla syftet. Slutsats: Coop Syds utformning av målstrukturen är följaktligen en aning komplicerad process. Den består av två delar, en icke-finansiell och en finansiell del. Målstrukturen är påverkad ifrån flertalet olika håll där ledningen måste handskas med att integrera medlemmarnas dubbla roller, CSAB och den operativa verksamheten inom målstrukturen. Styrningen präglas av en långsiktighet med medlemsnytta i fokus inom målstrukturen. Coop Syd hanterar problematiken med att medlemmarna är både konsumenter och ägare främst genom ägarombuden. Ägarombuden spelar en viktig roll tillsammans med andra faktorer för att hantera medlemmarnas dubbla roller vid utformning av organisationens målstruktur. Nyckelord: Målstruktur, ekonomistyrning, konsumentkooperativ, kooperation, ekonomisk förening, målkongruens, medlemmar, långsiktighet, finansiell styrning, icke-finansiell styrning, ägarombud. / Background: A cooperative is not a form of business whose purpose is similar to the forms of business we most often come into contact with. The point of starting a cooperative, on the other hand, is to bring together a group of people or companies whose interests in some respect can be reconciled. Cooperatives are thus owned by individuals in various combinations who strive for one and the same thing. The word "cooperation" comes from the Latin expression "work together", which is exactly what you do within a cooperation. The first consumer cooperative in Sweden arose already in the 1850s in Uppsala. Birchall (2014) addresses a key question that both practitioners and theorists are pondering: Can a cooperative mutually consider the views of its members and thereby remain true to the principles on which the cooperative and the economic association itself were founded? When a cooperative grows large enough, is it feasible, and even reasonable, for the cooperative to consider the members, if not, how do the representatives deal with this problem? Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze what the target structure looks like within Coop Syd. Furthermore, the study aims to map how the management handles the problem and considers that the members are both owners and consumers of the association when designing the organization's target structure. Methodology: The essay is a qualitative case study at Coop Syd. The experience consists of interviews with respondents in management positions from the cooperative and economic association Coop Syd. The empirical material has also been supplemented with written responses via email contact. The collected material has then been analyzed and compared to the chosen theoretical frame of reference to be able to answer the essay's question and fulfill the purpose. Conclusion: Coop Syd's design of the target structure is therefore a somewhat complicated process. It consists of two parts, a non-financial part, and a financial part. The target structure is influenced from several different directions where the management must deal with integrating the dual roles of the members, CSAB and the operational activities within the target structure. Governance is characterized by a longterm approach with member benefits in focus within the target structure. Coop Syd deals with the problem of the members being both consumers and owners, primarily through owner representatives. The ownership representatives play an important role along with other factors in managing the members' dual roles in shaping the organization's goal structure.

Sammanfattning Syfte: Med fokus på medelstora och stora svenska företags budgetanvändning syftar denna studie att kartlägga budgetens roll och framtidsutsikter. Detta genom att ta reda på i vilken omfattning budgeten används samt budgetansvarigas uppfattning samt nytta av styrverktyget. Studien syftar även efter att jämföra budgetansvarigas svar mot kritiken för att undersöka hur budgeten eventuellt kan utformas för att hantera den. Metod: En kvantitativ enkätstudie med 226 medelstora och stora svenska företag har genomförts. Studien har använt sig av olika univariata och bivariata metoder för att analysera variabler. Det empiriska resultatet har ställts mot forskares kritik av budgeten, den institutionella teorin samt tidigare resultat från Libby och Lindsays (2010) studie i Nordamerika. Slutsats: Budgetens kritik som studien studerat var från bland annat Wallander (1999), Neely et al. (2003), Hansen et al. (2003), Hope och Fraser (2003a; 2003b) samt Norton och Kaplan (2001). Studiens slutsats visar att kritiken i flera fall var överdriven, med exempel som att budgeten varken för företaget eller chefer tog i närheten av tiden som kritikerna uppgav. Även kritiken om användningen av budgeten som prestationskontrakt och att den skulle vara utbredd var överdriven där endast ett fåtal procent använde budgeten på detta vis. I andra fall används olika lösningar för att hantera kritiken med budgeten, med exempel som att en stor del av svenska företag tillåter revideringar i någon form under budgetåret samt har påskyndandeprocesser på plats för att hantera kritiken om att budgeten hindrar anpassning och är inflexibel.  Den jämförande delen av studien visade på flera skillnader mellan de svenska och nordamerikanska företagen. Mindre tid spenderas av svenska företag samt chefer i budgeten samtidigt som graden av detaljrikhet var mindre. Vidare är det enklare för svenska företag att få tillgång till resurser utanför budgeten samtidigt som budgeten i större utsträckning revideras. Slutligen används budgetar som fastställda prestationskontrakt i mindre utsträckning bland svenska företag. Dessa skillnader skulle kunna förklaras av Ekholm och Wallin (2000) samt Neely et al. (2003) som tar upp att Sverige länge har varit ledande inom alternativa lösningar till den traditionella budgeten. Vidare kan skillnaderna även bero på institutionella påtryckningar då de institutionella faktorerna generellt är starkare för den svenska populationen än den amerikanska (Honig och Karlsson 2013). Institutionell isomorfism kan även förklara skillnaderna mellan länderna (Dacin 1997). Slutligen hittades flera samband mellan enkätens variabler. En statistiskt signifikant positiv hittades mellan budgetens värde och graden av detaljrikhet. De nordamerikanska företagen hade dock nästan samma värde av budgeten som de svenska, samtidigt som de hade en högre detaljrikhet vilket leder till frågan när det extra värdet av en ökad detaljrikhet avtar. En signifikant korrelation hittades vidare mellan värde och budgetens koppling till strategi vilket bekräftar att budgetprocessen bör vara kopplad till strategiimplementering som Norton och Kaplan (2001) rekommenderat. Resultatet visade även en statistiskt signifikant korrelation mellan företagets storlek och företagets veckor till budget, men inte mellan företagets storlek och värde. Detta säger delvis emot Vaznonienė (2012) som menar på att större företag har bättre möjligheter att investera i budgeten vilket resultatet bekräftar, däremot förkastas det att mer resurser i form av tid bland de stora företagen bidrar till att budgeten blir mer relevant efter företagets behov då ingen signifikant korrelation mellan storlek och värde hittades. Större företag bör därför se över hur budgetprocessen kan effektiviseras, då den extra spenderade tiden inte adderar värde till budgeten. Det gick inte att hitta en statistiskt signifikant korrelation mellan värdet av budgeten och grad av förutsägbarhet. Att ingen signifikant korrelation hittades kan bero på att kritiken angående anpassning som hypotesen om korrelationen var baserad på inte var rättfärdigad bland de svenska företagen vilket var en av våra slutsatser under hypotes 3. / Abstract Purpose: With focus on the budget utilization of medium- and large-sized Swedish companies, this study aims to map out the role and future prospects of the budget. This by determining the extent to which the budget is used together with the perceptions and usefulness of the tool among responsible managers of the budget. The aim is also to compare the manager's responses with criticism to investigate how the budget can be designed to address these.  Method: A quantitative survey was conducted with 226 medium- and large sized Swedish companies. The study used both univariate and bivariate methods to analyze the variables. The empirical results were put against researchers' criticism of the budget, the institutional theory, and previous findings from Libby and Lindsays (2010) study in North America. Conclusion: The budget criticisms that were studied were from Wallander (1999), Neely et al. (2003), Hansen et al. (2003), Hope and Fraser (2003a; 2003b) and Norton and Kaplan (2001). The study's conclusion shows that the criticism in several cases was exaggerated, with examples such as that the time to budget for neither the company nor managers took close to the time stated by the critics. The criticism about the use of the budget as a performance contract and that the use is widespread was exaggerated, as only a few percent used the budget in this way. In other cases, different solutions are used to handle the criticism with the budget, with examples such as a large part of Swedish companies allowing revisions in some form during the budget year and having “fast-track” approval processes in place to deal with the criticism that the budget impedes adjustment and is inflexible. The comparative part of the study showed several differences between the Swedish and North American companies. Less time was spent on the budget by Swedish companies and managers while the degree of detail was smaller. Furthermore, it is easier for Swedish companies to access resources outside the budget at the same time as the budget is revised to a greater extent. Finally, budgets as established performance contracts are used to a lesser extent among Swedish companies. These differences could be explained by Ekholm and Wallin (2000) and Neely et al. (2003) who point out that Sweden has long been a leader in alternative solutions to the traditional budget. Furthermore, the differences may also be due to institutional pressures as the institutional factors are generally stronger for the Swedish population than the American (Honig & Karlsson 2013). Institutional isomorphism may also explain differences between countries (Dacin 1997). Finally, several correlations were found between the variables of the survey. A statistically significant positive correlation was found between the value of the budget and the degree of detail. However, the North American companies had almost the same value of the budget as the Swedish ones, while at the same time having a higher level of detail, which leads to the question when the extra value of increased detail decreases. A significant correlation was further found between value and the budget's association with strategy, confirming that the budget process should be linked to strategy implementation as recommended by Norton and Kaplan (2001). The results also showed a statistically significant correlation between the size of the company and the company's weeks to budget, but not between company size and value. This partly contradicts Vaznonienė (2012) who argues that larger companies have better opportunities to invest in the budget, which the result confirms, but it is rejected that more resources in the form of time among the large companies contribute to the budget becoming more relevant to the company's needs as no significant correlation between size and value was found. Larger companies should therefore review how the budgeting process can be streamlined, as the extra time spent does not add value to the budget. It was not possible to find a statistically significant correlation between the value of the budget and the degree of predictability. The fact that no significant correlation was found may be due to the fact that the criticism regarding adaptation on which the hypothesis of the correlation was based was not justified among the Swedish companies, which was one of our conclusions under hypothesis 3.

SAMMANFATTNING Datum:2023-05-31 Nivå:Kandidatuppsats Företagsekonomi, 15 hp Akademi: Akademi för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare:Earl Jerwin Sarte Alizah Malik                  (93/12/19) (00/09/17) Titel: Att navigera i det nya normala – En undersökning av Covid-19:s påverkan på arbetssättet och digital transformation inom redovisning. Handledare: Leanne Johnstone Nyckelord: Covid-19, arbetsförhållande, arbetssätt, Ekonomistyrning, Contingency theory, redovisningsekonom Forskningsfråga: På vilket sätt har arbetet för redovisningsekonomer anpassats till de förändrade omständigheterna som följt av covid-19-pandemin? Vidare, vilka av dessa anpassningar kan anses vara fördelaktiga och bör övervägas att bibehålla efter att pandemin har passerat? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur pandemin har påverkat redovisningsekonomens arbetsmetoder och att identifiera vilka av dessa nya metoder som kan bli permanenta och fortsätta att användas efter pandeminär över. Genom en omfattande empirisk undersökning med hjälp av kvalitativ metod är målet att kunna dra slutsatser om hur pandemin har påverkat redovisningsekonomens arbetsmetoder. Resultaten från studien kan användas för att hjälpa ledningen att bestämma vilka arbetsmetoder som ska genomföras i framtiden.  Metod: Studien tillämpar kvalitativ metod samt semistrukturerade intervjuer med fem redovisningsekonomer har genomförts. Slutsats: Studien har belyst konsekvenserna av covid-19 för redovisningsekonomensarbete. Resultaten visar att övergången till distansarbete och ökadanvändning av digitala verktyg har varit betydande förändringar.Vidare har lednings implementering av action controls som respons påpandemin påverkade arbetsmiljön för redovisningsekonomer.Denna forsknings bidrar till en ökad förståelse för hur pandemin harpåverkat redovisningsekonomens arbetsförhållande och identifierar möjligaarbetsprocesser som kan behållas på längre sikt. / ABSTRACT Date: 2023-05-31 Level: Bachelors Thesis in Business Administration, 15 hp Institution: School of Business, Mälardalens University Author: Earl Jerwin Sarte Alizah Malik              (93/12/19) (00/09/17) Titel: Navigating the new normal – An examination of the impact of Covid-19 on the way of working and digital transformation in accounting. Supervisor: Leanne Johnstone Keywords: Covid-19, work conditions, work method, management control, contingency theory, management accountant, Research question: How has the work of accountants been adjusted to the changing circumstances brought by the COVID-19 pandemic? Additionally,which of these adjustments can be seen as beneficial and should be considered for continuation after the pandemic is over?  Purpose:The purpose of this study is to examine how the pandemic has impacted theworking methods of professional accountants and to identify which of thesenew methods may become permanent and continue to be used after the pandemic.Through a comprehensive empirical investigation utilizing qualitativemethodology, the aim is to draw conclusions about how the pandemic hasinfluenced the working methods of professional accountants. The findingsfrom the study can be used to assist management in determining whichworking methods should be implemented in the future. Method: The study uses a qualitative method and semi-structured interviews have been conducted with five accountants. Conclusion: The study has examined the impact of COVID-19 on the work of accountants.The results show that there have been significant changes, such as transitioningto remote work and increased use of digital tools. Additionally, the management'simplementation of action controls in response to the pandemic has affectedthe work environment for accountants. This research contributes to a betterunderstanding of how the pandemic has influenced accountants' work conditionsand identifies potential work processes that can be maintained in the long run.

Bakgrund: Behovet av en fungerande välfärd har tydliggjorts till följd av Covid-19. Välfärd är ett samlingsbegrepp och förses via offentlig sektor. De statliga myndigheternas uppdrag är att upprätthålla välfärden genom att arbeta kvalitetssäkert och kostnadseffektivt. Controllerns uppgift är vidare att analysera, styra och stötta verksamheten. Problematiskt är emellertid hur controllern genomför sina arbetsuppgifter genom att kombinera kostnadseffektivitet och kvalitetssäkring, samt huruvida den innehar förståelse för innebörden av att skapa välfärd. Vidare anges det vara mer komplicerat för en individ som kan ekonomi att därefter lära sig verksamheten, än vice versa. Av intresse är därför betydelsen av erfarenhet respektive utbildning för controllerns utförande av dess arbetsuppgifter.   Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur en controller inom offentlig sektor bidrar till upprätthållande av välfärd, samt att studera betydelsen av erfarenhet respektive utbildning för arbetet. Metod: Uppsatsen tillämpar en kvalitativ forskningsmetod med ett tolkande synsätt där empiri samlas in genom semistrukturerade intervjuer. Myndigheter som inkluderas i studien är Kronofogden, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, E-hälsomyndigheten samt Arbetsförmedlingen.  Slutsats: Controllern bidrar indirekt med att upprätthålla välfärd genom att bryta ner myndighetens övergripande mål, förhålla sig och arbeta utifrån aktuella lagar och riktlinjer som sätts av respektive departement, utforma beslutsunderlag samt kombinera kostnadseffektivitet och arbete med kvalitetssäkring. Vidare anses erfarenhet och utbildning utgöra en betydande del vad gäller controllerns utförande av arbetsuppgifterna som i sin tur leder till att upprätthålla välfärd. / Background: The need for a functioning welfare has been clarified as a result of Covid-19. Welfare is a collective concept, provided by the public sector. The task of government agencies is to maintain welfare by working quality-assuredly and cost-effectively. The controller's task is to analyze, control and support the business. Problematic however, is how the controller performs its tasks by combining cost-effectiveness and quality assurance, and whether they have an understanding of the meaning of creating welfare. Furthermore, it is stated to be more complicated for an individual who knows finances to subsequently learn the business, than vice versa. Of interest is therefore the importance of experience and education for the controller's performance of its tasks. Purpose: The purpose of the study is to bestow knowledge regarding how a controller in the public sector contributes to the maintenance of welfare, and to study the importance of experience and education. Method: The study applies a qualitative research method with an interpretive approach, where empirical data is collected through semi-structured interviews. Authorities included in the study are Kronofogden, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, E-hälsomyndigheten samt Arbetsförmedlingen.  Conclusions: The controller contributes indirectly to maintaining welfare by breaking down the authority's overall goals, relating to and working on the basis of current laws and guidelines set by each ministry, designing a decision basis and combining cost efficiency with quality assurance. Furthermore, experience and education are considered to be a significant part of the controller's performance of the tasks, which indirectly leads to maintaining welfare.