I dagens klimatkris anses ohållbara livsmedelsystem i livsmedelsbranschen stå för en fjärdedel av den mänskliga klimatpåverkningen. Det kräver att företagen i branschen ställer om till ett hållbart företagande för att minska sin klimatpåverkan men även för att skapa en starkare organisation. Intresset för det hållbara företagandet ökar, dock kan företag bemöta svårigheter i hur de ska arbeta internt. Framför allt när det hållbara interna perspektivet efterfrågar att företagen behöver anpassa och expandera sin ekonomistyrning. Idag ses däremot den traditionella ekonomistyrningen som begränsad i att kunna involvera ett bredare perspektiv än enbart ekonomiska mål. För att genomföra sina hållbarhetsmål med hjälp av ekonomistyrningen krävs det att företaget planerar, genomför och följer upp sitt arbete. För att precisera processen har en management control systems modell (MCS-modell) med fem styrmedel av Malmi och Brown (2008) använts som utgångspunkt. Syfte och Frågeställning: Uppsatsen syftar till att beskriva hur livsmedelsföretag styr sitt hållbarhetsarbete utifrån användningen av ekonomistyrningen. Avsikten är att ge en förståelse för hur företagen kan tillämpa styrmedlen från MCS-modellen av Malmi och Brown (2008) för att styra sitt hållbarhetsarbete. Studiens frågeställning är därmed: Hur används ekonomistyrningen för att styra hållbarhetsarbetet i livsmedelsbranschen? Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod som baseras på semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från fyra olika företag som verkar inom livsmedelsbranschen. Intervjuade individer ansvarar för hållbarhetsarbetet på respektive företag. Slutsats: Studien anger vilka styrmedel som tillämpas och hur de används. Studiens resultat visar att vanligt förekommande är användandet av fyra av fem styrmedel för att skapa en hållbar ekonomistyrning i organisationen. I studien framkommer det även att användandet av styrmedel kan differentiera sig mellan företagen där värderingar och tillgång till mänskliga resurser indikeras ha en påverkan. / Background: In today's climate crisis, unsustainable food systems in the food sector are thought to account for a quarter of the human climate impact. This requires companies in the sector to shift to sustainable business practices in order to reduce their carbon footprint but also to create a stronger organization. Interest in sustainable business is growing, but companies may face difficulties in how to work internally. Especially when the sustainable internal perspective calls for companies to adapt and expand their management control. Today, however, traditional management is seen as limited in its ability to involve a broader perspective than just financial targets. To implement their sustainability objectives through management control systems, companies need to plan, implement and monitor their work. In order to specify the process, a management control systems (MCS) model with five management tools by Malmi and Brown (2008) has been used as a starting point. Purpose and Question:The paper aims to describe how food companies manage their sustainability work based on the use of management control systems. The intention is to provide an understanding of how companies can apply the control systems from the MCS-model of Malmi and Brown (2008) to manage their sustainability performance. The research question is thus: How is management control systems used to manage sustainability in the food industry? Methodology: The study uses a qualitative method based on semi-structured interviews with six respondents from four different companies operating in the food industry. The individuals interviewed are responsible for the sustainability work of the respective companies. ConclusionThe study specifies which control systems are applied and how they are used. The results of the study show that four out of five control systems are commonly used to achieve sustainable management control in the organization. The study also shows that the use of control systems can differ between companies, with values and access to human resources being indicated as having an impact.

How do management control systems function when under pressure to mainstream gender equality into a core business? This question is being discussed with an interpretive approach from both the institutional and the gender perspective. Empirical evidence stems from two longitudinal case studies within the Swedish public sector where management by objectives (MBO) is the current model for governmental control. The analysis is based on four aspects: management by objectives, gender mainstreaming, the concept of loose coupling from organization studies and institutional change as translation. The gender perspective highlights constructions that tend to enable or to hamper gender equality. The sociological institutional perspective sheds light over rules, norms and culture. In the empirical cases, it becomes evident that formal goals within MBO proved unable to overrule prevailing norms that have grounded a well established gendered (malestream) culture.  Control systems are designed to handle new issues; however, in the cases studied, this took place merely normatively and in line with the core business, not by changing the grounds on which the control system stands. The MBO model consequently lacks the ability to integrate gender in a transformative mode.

Bakgrund: Forskning kring familjeföretag har på senare år fått mer och mer uppmärksamhet eftersom familjeföretagen utgör en stor del av företagen världen över. I Sverige finns det totalt 450 000 aktiva företag och av dessa är runt 90% familjeföretag. De svenska familjeföretagen är idag den största arbetsgivaren och bidrar med ca 30% av Sveriges BNP. Styrningen av familjeföretag skiljer sig ofta från icke-familjeföretag vilket har skapat ett intresse hos många forskare. Främst visar forskning på att familjeföretagen präglas av en stark företagskultur och mer sociala och emotionella typer av styrverktyg. Syfte: Syftet med denna studie är att med ett explorativt angreppssätt bidra med kunskap om hur ekonomi- och verksamhetsstyrningen är utformad i svenska familjeföretag. Detta görs med hjälp av ett formellt och informellt perspektiv på styrningen. Metod: Studien har genomförts genom en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Det teoretiska materialet innefattar teori om vad ett styrpaket kan vara, vad informell och formell styrning är samt tidigare forskning om familjeföretagen. En tvärsnittsstudiedesign användes med hjälp av enkäter för att samla in det empiriska materialet från ett slumpmässigt urval av familjeföretag i Sverige. Slutsats: Denna studie bidrar till indikationer på att svenska familjeföretag har en styrning som främst är utformad på ett informellt vis. De använder samtliga delar av ett typiskt styrpaket: Kulturstyrning, planering, prestationsmätning, belöningssystem och administrativ styrning. Kulturstyrningen är mest framträdande och anses vara hjärtat i de svenska familjeföretagen. Resultatet visar att den tidigare forskningen om vilka styrverktyg som används i familjeföretag även kan appliceras på de svenska familjeföretagen till stor del. Resultatet kunde däremot inte påvisa att styrningen skiljer sig beroende på ifall ägare eller anhörig till ägare har en chefsposition eller inte i svenska familjeföretag. / Background: Research about family firms have recently got more attention since family firms are a large part of the companies around the world. In Sweden there are 450 000 active companies in total and about 90% of them are family firms. The Swedish family firms are today the largest employer and contributes with about 30% of Sweden’s GDP. Management control in family firms usually differ from those of non-family firms which has created an interest for more research in the subject. Research shows mainly that family firms has a strong corporate culture and use more social and emotional types of control practices. Purpose: The purpose of this study is that with an exploratory approach contribute with knowledge about how management control is formed in Swedish family firms. This is made with the help of a formal and informal perspective on control. Method: This study was conducted with a quantitative method with a deductive approach. The theoretical material included management control as a package, definitions of informal and formal management control and previous research about family firms. A cross-sectional study design was implemented together with a survey instrument to collect the empirical data from a random sample of family firms in Sweden. Conclusion: This study contributes with indications about the management control in Swedish family firms and shows it is mainly informal. They use all parts of a typical control package: Cultural control, planning, performance measurement, reward systems and administrative control. The cultural control is most prominent in the package and is considered to be the heart of the Swedish family firms. The result shows that the previous research about which management control practices are used in family firms also could be applied to the Swedish family firms to a large extent. The result could on the other hand not prove that the management control differs depending on whether the owner or owner’s relative is a part of the leadership or not in Swedish family firms.

Bakgrund: Samhället efterfrågar idag allt mer att samtliga aktörer på marknaden ska arbeta med hållbarhet. Till följd av den snabbföränderliga marknaden ställs det krav på hur bankerna styr sin verksamhet för att möta denna efterfrågan och på så sätt fortsatt vara konkurrenskraftiga. För att styra organisationer i eftersträvad riktning krävs både formella och informella styrmedel. För att uppnå en flexibilitet för att på så sätt kunna följa med i hållbarhetsutvecklingen krävs därför en förståelse för de formella och informella styrmedlens anpassning och användning i samband med den hållbara integreringen. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur formell och informell styrning idag används av banker för att uppnå hållbarhetsmål inom banksektorn.   Metod: Studien är en kvalitativ studie med en tvärsnittsdesign där tre svenska banker studerats. Empirin består av elva semistrukturerade intervjuer med medarbetare på tre olika banker. Vidare utgår studien från en abduktiv ansats. Slutsats: Studien visar att bankerna använder sig av både formella och informella styrmedel för att integrera hållbarhetsmål. Det finns en viss variation mellan olika bankers användning av styrmedel men överlag används de informella styrmedlen kommunikation, kompetensutveckling och organisationskultur i större utsträckning än de formella styrmedlen. Slutligen påvisar studien att styrmedlen: kommunikation, kompetensutveckling och prestationsmätning efterfrågas av medarbetarna för att mer aktivt kunna arbeta med hållbarhetsintegrering. / Background: The society today is increasingly demanding that all companies on the market work with sustainability. As a result of the rapidly changing market, demands are made on how the banks manage their operations in order to meet this demand and thus remain competitive. In order to lead organizations in the desired direction, both formal and informal means of control are required. Achieving flexibility to keep up with sustainability developments therefore requires an understanding of the adaptation and use of formal and informal instruments when integrating sustainability.  Aim: The purpose of this study is to investigate how formal and informal management control systems are currently used by banks to achieve sustainability integration in the banking sector.  Methodology: The study is a qualitative study with a cross-sectional research design in which three Swedish banks were studied. The empirical study consists of eleven semi-structured interviews with employees from three different banks. Furthermore, the study is based on an abductive approach.   Conclusion: The study shows that banks use both formal and informal management control systems to integrate sustainability goals. There is some variation between different banks use of the management control systems, but in general the informal management control systems, communication, competence development and organizational culture are used to a greater extent than the formal management control systems. In order for the banks to be able to integrate their sustainability goals, the study demonstrates the importance of communication, competence development and performance measurement being requested by employees in order to be able to work actively with the sustainability integration.

Bakgrund och problem: Det har riktats kritik mot den traditionella ekonomistyrningen vilket har gjort att moderna styrmetoder och verktyg växt fram för att komplettera ekonomistyrningen. De faktorer som tvingat fram den moderna styrningen går även att se i musikbranschen. Detta, tillsammans med att ekonomistyrning i musikbranschen generellt sett är outforskat, gör att det blir intressant att undersöka hur skivbolag i musikbranschen använder sig av en traditionell ekonomistyrning eller modern verksamhetsstyrning. Syfte: Syftet med denna uppsats är att genom att undersöka två skivbolags ekonomistyrning kartlägga hur ekonomistyrningen karaktäriseras utifrån traditionell ekonomistyrning och modern verksamhetsstyrning. Metod: Metoden som använts vid denna studie är kvalitativ. Vi har genom fallstudier hos två skivbolag undersökt och skapat oss en förståelse av ekonomistyrningen i bolagen med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och kompletterande frågor via mail.   Slutsats: Det går att se att skivbolagen övergått delvis till en modern verksamhetsstyrning men att det alltså finns en blandning mellan användandet av traditionella och moderna styrmetoder och verktyg. / Background and problem: Criticism has been raised towards the traditional management control which pushed forward modern management methods and tools to complement management accounting. The factors that pushed out this modern management control are possible to see in the music industry aswell. This, together with the fact that management control in the music industry has a research gap, makes it interesting to examine how record labels in the swedish music industry are using traditional or modern management control. Purpose: The purpose of this thesis is to through the examination of two record labels create an understanding of how the management control is characterized through traditional or modern management control. Method: The method used in this study is qualitative. We have through a multiple-case study at two record labels examined and created an understanding of the management control in the companies with the help of semi-structured interviews and complementary questions through mail. Conclusion: It is possible to see that the record labels has partly moved to modern management control but also that you can see a mix between the usage of traditional and modern control methods and tools.

Titel: Att växa med Lean Bakgrund:  Lean är en metod för verksamhetsstyrning som syftar till att minska slöseri i form av tid och och kostnader samt förbättra effektiviteten i organisationen. Från dess att Lean introducerades av Toyota på 1950-talet har Lean diskuterats utifrån olika perspektiv. Perspektiven är Lean utifrån ständiga förbättringar samt Leans för- och nackdelar. Utifrån det förstnämnda diskuteras Lean ofta utifrån produktutveckling och förändringsprocesser. Vid den andra vanligt förekommande diskussionen om Lean pratas det om  metodens för- och nackdelar. Det  debatterar ofta om Lean i positiv bemärkelse och de främsta fördelarna som lyfts fram är att Lean är en metod som främjar effektiviteten i ett företag. Å andra sidan, beskrivs Lean vara ett komplext koncept där beskrivningen av begreppet hos flera anses vara diffust. Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa en ökad förståelse av hur utvecklingen av användandet av Lean ser ut efter flera år i organisationen. En förståelse av de kritiska faktorer som kan uppstå kommer att skapas och man får en insyn av vilka utmaningar som eventuellt  uppstår när lean funnits i en organisation under en längre period. Metod: Studien är en fallstudie som undersöker hur utvecklingen av Lean-användander sett ut under en längre period och vilka kritiska faktorer som uppstår under denna tid i ett företaget. Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi med en induktiv forskningsprocess, där det empiriska materialet samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Utvecklingen av Lean kan beskrivas som en tidslinje enligt faserna Bristen, Systemet, Födseln, Ungdomen, Livslångt projekt, Tillväxt, Människan och Krisen, där Krisen kan inträffa när som under tidslinjens gång. Kritiska faktorer för att bibehålla Lean i en organisation under en längre period omfattas av delaktiga ledare som arbetar nära medarbetarna, utbildning av medarbetarna om syftet med Lean och insikten i att Lean är ett livslångt projekt där anpassningen aldrig tar slut. Vidare är en kritisk faktor att inte bli alltför byråkratisk, utan fortsätta låta medarbetarna ta beslut. Att stirra sig blind på enskilda Lean-verktyg och inte se Lean utifrån ett helhetsperspektiv är också en kritisk faktor. Den sista kritiska faktorn är att skapa delaktighet för medarbetarna. / Title: To grow with Lean Background: Lean is a method of operational management aimed at reducing waste in the form of time and costs, as well as improving efficiency within an organization. Since its introduction by Toyota in the 1950s, Lean has been discussed from various perspectives, namely continuous improvement and the advantages and disadvantages of Lean. The former perspective often focuses on Lean in the context of product development and change processes. The latter, more common discussion about Lean, revolves around the method's pros and cons. There is often a debate regarding Lean in a positive light, highlighting its main advantages, such as promoting efficiency within a company. On the other hand, Lean is described as a complex concept, with the description of the term considered ambiguous by several sources. Purpose: The purpose of this essay is to enhance the understanding of how the development of Lean utilization evolves after several years within the organization. By gaining insight into the critical factors that may arise, one can acquire an understanding of the challenges that may potentially emerge when Lean has been present in an organization for an extended period. Method: The study is a case study that examines the development of Lean utilization over an extended period and the critical factors that arise during this time in a company. The study adopts a qualitative research strategy with an inductive research process, where the empirical data has been collected through six semi-structured interviews. Conclusion: The development of Lean can be described as a timeline consisting of the phases of Gap, System, Birth, Youth, Lifelong Project, Growth, Human, and Crisis, where the Crisis phase can occur at any point along the timeline. Critical factors for sustaining Lean in an organization over an extended period include engaged leaders  working closely with employees, educating employees about the purpose of Lean, and understanding that Lean is an ongoing project where adaptation never ceases. Additionally, a critical factor is to avoid excessive bureaucracy and continue empowering employees to make decisions. Focusing solely on individual Lean tools and failing to see Lean from a holistic perspective is also a critical factor. Lastly, creating employee involvement and participation is crucial.

Introduction: The abundance of reforms that have characterized governance in the public sectorin recent decades has shown a discrepancy between the reforms ambition and outcome, as the results of the reform implementation rarely reach expectations. In 2016, the government appointed a delegation with the aim of developing a new way of working that was based ontrust to deal with the problems that were perceived to exist in the public sector, the working method that was developed is called trust-based governance (TBS). As TBS is a relatively new and Swedish concept, there is a lack of empirical evidence on how various public authorities have introduced trust-based governance and developed their governance. Aim: The aim of this study is to increase knowledge about governance changes in the public sector and trust-based governance (TBS). To achieve this, the change work in a selected municipality that claims to work with TBS will be studied. Method: The study is a qualitative case study in a selected municipality, Östra Göinge. The empirical collection consists of two parts; first describes TBS based on Tilitsdelegationen definition and then TBS is examined in the selected municipality. The empirical collection from the municipality is mainly based on interviews with respondents on strategic, tactical and operationa levels but has been supplemented with documents from the municipality. Conclusion: Östra Göinge's change work has been developed with inspiration from the private sector and not based on the work of Tillitsdelegationen, but the municipality's current governance can be equated with the description of TBS that the delegation emphasizes. The municipality has influenced the delegation's work regarding the design of the trust reform, which shows that the design of public governance reforms can be influenced by the public sector. Furthermore, Östra Göinge's change work is described as an ongoing and dynamic process in which successive adjustments of control have been made in order to fix the gaps that exist between ambition and outcome. The outcome of the change work is judged to have been affected by; interpretation, intra-organizational factors, organizational characteristics, sedimentation, and contradictions, and of five challenges that exist with TBS as a way of governance; culture clashes, dismissals, difficulties in maintaining TBS and that there are no exact limits to the employee's playing field. / Inledning: Den uppsjö av reformer som har präglat styrningen av den offentliga sektorn under de senaste decennierna årtioenderna har påvisat en avvikelse mellan reformers ambition och utfall, då utfallet av reforminförandet sällan når upp till förväntningarna. 2016 tillsatte regeringen en delegation vars syfte var att utveckla ett nytt arbetssätt med tillit som utgångspunkt för att hantera de problem som upplevdes finnas inom den offentliga sektorn, detta nya arbetssätt kom att kallas tillitsbaserad styrning (TBS). Då TBS är ett svenskt och relativt nytt koncept saknas det empiriska underlag på hur olika offentliga myndigheter har anammat TBS och utvecklat sin styrning. Syfte: Syftet med denna studien är att öka kunskapen om styrförändringar i offentlig sektor och tillitsbaserad styrning (TBS). För att uppnå det här kommer ett förändringsarbete i en vald kommun som uppger sig arbeta med TBS studeras.  Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie av en vald kommun, Östra Göinge. Empiriinsamlingen består av två delar; den första beskriver TBS utifrån Tilitsdelegationens definition och sedan undersöks TBS i den valda kommunen. Empiriinsamlingen från kommunen bygger främst på intervjuer med respondenter på strategisk, taktisk och operativ nivå men har kompletterats med underlag från kommunen.  Slutsats: Östra Göinges förändringsarbete har tagits fram med inspiration från den privata sektorn och inte utifrån Tillitsdelegationens arbete. Kommunens nuvarande styrning kan likställas med den beskrivning av TBS som delegationen framhåller. Kommunen har påverkat delegationens arbete kring utformningen av TBS och resultatet visar att utformningen av offentliga styrreformer kan påverkas av den privata sektorn. Vidare beskrivs Östra Göinges förändringsarbete som en pågående och dynamisk process där successiva justeringar har gjorts för att åtgärda gapen mellan ambition och utfall. Utfallet av förändringsarbetet bedöms ha orsakats av; tolkning, intraorganisatoriska faktorer, organisatoriska karaktärsdrag, sedimentation och motstridigheter. Det identifierades också fem utmaningar med TBS som styrsätt; kulturkrockar, uppsägningar, svårigheter att upprätthålla styrsättet samt att det inte finnsexakta gränser för spelplanen.

Bakgrund: Lättillgänglig och reliabel information blir betydande för effektivt beslutsfattande. Således identifieras förbättringen av beslutsfattande som den drivande orsaken till att företag införskaffar affärssystem som avser att skapa underlag, utföra analyser samt ta fram relevant data. Beslutsunderlaget som skapas ökar kvaliteten och understödjer beslutsfattandet. Enterprise Resource Planning (ERP) system, även känt som Affärssystem, är en standardiserad programvara som används för hela organisationer över flera funktioner med avseende till att effektivisera affärsområden som bokföring, inköp, tillverkning och försäljning. Numera finns det alternativ för mindre organisationer att införskaffa affärssystem, vilket resulterar i att fler SMF väljer att vända sig till mjukvaran. Affärssystemets syfte om att underlätta verksamhetens drift och förbättringar i arbetsflöden genom standardisering bidrar till att företagen blir mer resurseffektiva inom de respektive processerna. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur små-och medelstora företag använder sig av affärssystem och vilka konsekvenser det får för beslutsfattandet. Metod: Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod. Empirin utgörs av tolv semistrukturerade intervjuer med tre små och medelstora företag. Respondenterna valdes ut genom ett målstyrt urval. För att besvara studiens problemformulering har det empiriska materialet analyserats med den teoretiska referensramen. Slutsats: Resultatet av studien visar att affärssystemet påverkar små- och medelstora företags beslutsfattning. Följande områden blir påverkade; relevans i beslut, förbättrat beslutsunderlag, delegering av beslut inom organisationen och förbättrad effektivitet vid beslut. / Background: Easily accessible and reliable information becomes essential for effective decision-making. Thus, the improvement of decision-making is identified as the driving reason why companies acquire business systems that intend to create data, perform analyzes and produce relevant data. The decision-making basis that is created increases the quality and supports decision-making. Enterprise Resource Planning (ERP) systems, also known as Business Systems, are a standardized software, used for entire organizations across multiple functions to make business areas such as accounting, purchasing, manufacturing and sales more effective. Nowadays, there are options for smaller organizations to acquire business systems, which results in more SMEs choosing to turn to the software. The purpose of the ERP system to facilitate the operation of the business and improvements in work flows through standardization, contributes to the companies becoming more resource efficient within the respective processes. Purpose: The purpose of this study is to investigate how small and medium-sized companies use ERP systems and what consequences this has for decision-making. Methodology: The study is based on a qualitative research method. The empirics consists of twelve semi-structured interviews with three small and medium-sized enterprises. The respondents were selected through a purposive sampling. In order to answer the study's problem formulation, the empirical material has been analyzed with the theoretical frame of reference. Conclusion: The results of the study show that ERP systems affect the decision-making of small and medium-sized enterprises. The following areas are affected; relevance in decisions,5improved basis for decisions, delegation of decisions within the organization and improved efficiency in decisions.

Bakgrund och problem: Det, enligt oss, socialkonstruktionistiska fenomenet motstånd vid organisationers förändringsarbeten kan vara svårt att undvika och alla företag stöter på det någon gång. Motstånd associeras ofta med något negativt och har i tidigare forskning traditionellt sett setts som ett hinder och blivit demoniserat, andra forskare menar att motståndet är en rationell reaktion som kan medföra fördelar för ett förändringsarbete. Hur motståndet bemöts och hanteras kan vara avgörande för förändringsarbetets framgång. Det finns många olika strategier och metoder för chefer att använda sig av men hanteringen kan också bli kostsam och resurskrävande, trots de olika strategierna kan det fortfarande misslyckas och bidra med negativa konsekvenser. Motståndets negativa konsekvenser på ekonomistyrningen är mer omskrivet än de fördelar motstånd skulle kunna bidra med. En ökad förståelse för hur cheferna hade kunnat arbeta med motstånd som en resurs hade kunnat bidra med fördelar för styrningen av ett förändringsarbete. Syfte: Uppsatsens syfte är att utforska och få en djupare förståelse för hur motstånd hanteras i ett tillverkningsföretag. Dessutom att undersöka relationen mellan ekonomistyrning och motstånd vid förändringsarbeten och huruvida motstånd kan vara en resurs vid förändringsarbeten.  Metod: En enfallstudie har genomförts på Företag Delta där deltagarna är indelade i subgrupperna, chefer och medarbetare, och studien har en kvalitativ forskningsansats där det empiriska material är insamlat med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien har även en socialkonstruktionistisk ansats och texten har skrivits fram med ett abduktivt arbetssätt. Slutsats: Vi fann i studien att cheferna i Företag Delta hanterar motstånd som uppstår främst genom kommunikation, involvering och förståelse samt påskyndade strategier, exempelvis tvång. Det framkom i studien att vilken av strategierna som används beror på situationen och människorna, där typ av motstånd som uttrycks, vem som gör motstånd, organisationskulturen, det förebyggande arbetet och kommunikationen framkommer som olika faktorer. Det finns både negativa och positiva upplevda konsekvenser för ekonomistyrningen i Företag Delta. De negativa konsekvenserna som upplevts är förseningar , minskad produktivitet och effektivitet, vilket i slutändan kan ha en negativ påverkan på Företag Deltas finansiella och icke-finansiella mål. De positiva konsekvenser som upplevts i Företag Delta är att konstruktivt motstånd kan leda till förbättringar av förändringar och ökad effektivitet, vilket kan resultera i högre vinstmarginaler och en snabbare uppfyllelse av finansiella och icke-finansiella mål.  Motstånd kan ses som en resurs i förändringsprocessen, där dess integration kan förbättra styrningen av förändringsarbeten. Det kräver en förståelse för orsakerna bakom motståndet, samtidigt som det är avgörande att chefer ges rätt förutsättningar att skapa bra kommunikationsstrategier och stärka relationen med medarbetarna. / Background: The, in our opinion, social constructionist phenomenon of resistance in organizational change efforts can be difficult to avoid and all companies encounter it at some point. Resistance is often associated with negativity and has traditionally been viewed in earlier research as an obstacle and demonized. Other researchers argue that resistance is a rational reaction that can bring advantages to a change process. How resistance is addressed and managed can be crucial to the success of the change efforts. There are many different strategies and methods for managers to use, but handling resistance can also be costly and resource-intensive. Despite the various strategies, it can still fail and result in negative consequences. The negative consequences of resistance on management accounting are more extensively discussed than the potential benefits resistance could contribute. An increased understanding of how managers could work with resistance as a resource could provide advantages for the management of a change effort. Purpose: The purpose of the thesis is to explore and gain a deeper understanding of how resistance is managed in manufacturing companies. Additionally, to examine the relationship between economic governance and resistance in change processes and whether resistance can be a resource in change efforts.  Method: A case study has been conducted at Company Delta where the participants are divided into subgroups, managers and employees, and the study adopts a qualitative research approach where the empirical data is collected through semi-structured interviews. The study also adopts a social constructionist approach, and the text has been developed using an abductive approach. Conclusion: The managers at Company Delta primarily handle resistance through communication, involvement, understanding, and expedited strategies such as coercion. The choice of strategy depends on the situation and the people involved. Factors such as the type of resistance expressed, who is resisting, the organizational culture, preventive measures, and communication were identified as different influencing factors at Company Delta.  The perceived consequences for the management accounting at Company Delta are both negative and positive. The negative consequences experienced include delays in implementation, reduced productivity and efficiency, which may have a negative impact on Company Delta's financial and non-financial goals. On the other hand, the positive consequences experienced at Company Delta are that constructive resistance can lead to improvements in changes and increased efficiency, resulting in higher profit margins and quicker achievement of financial and non-financial goals. Resistance can be viewed as a resource in the change process, where its integration can enhance the management of change efforts. This requires an understanding of the reasons behind resistance, while it is important for managers to be provided with the right conditions to create effective communication strategies and strengthen relationships with employees.

Background: In Sweden, there are around 19 000 existing sport associations active in the non-profit sector, and nearly a third of the country’s population are included as members. As well as for the non-profit sector as a whole, effective financial management plays a rather important role in sport associations as a tool to reach their goals and missions, which are their biggest priority. These associations differ from commercial enterprises regarding the financial aspects of the organization, and earlier studies are missing regarding the studying of smaller sport associations’ financial management in general, and budget management in particular. Purpose: This study is determined to generate a greater understanding and knowledge regarding how non-profit sport associations use and perceive budget management. With this information it is possible to see how these associations produce and streamline sustainable budget management in aspiration of goals and sustainable economy. Method: Throughout this study, four different non-profit sport associations are investigated to determine how they perceive budget management. This was done using a qualitative research method with an abductive approach where the data was collected through six different interviews and a few complementing documents. Conclusion: How non-profit sport associations use and perceive budget management can be talked about in three ways: a tool for success, a tool that needs to be used choicely and a tool that needs development. Through those themes, several findings were met that further developed the knowledge about budget management in sport associations. Although the purpose of budgeting is somewhat similar to the usage in commercial enterprises, sport associations’ budgeting differ in ways which could be seen as typical only for these types of organizations. Important findings include: the communication process, democratic aspects, how internal balancing occurs and how sponsorships are used, and more. Findings regarding emerging financial awareness and the importance of budgeting are also notable. / Bakgrund: I Sverige finns cirka 19 000 befintliga idrottsföreningar aktiva inomden ideella sektorn och nästan en tredjedel av landets befolkning ingår sommedlemmar. Liksom för den ideella sektorn som helhet spelar effektivekonomistyrning en viktig roll i idrottsföreningar som ett verktyg för att nå sinamål och uppdrag. Dessa föreningar skiljer sig från kommersiella bolag när detgäller de ekonomiska aspekterna av organisationen och tidigare studier saknasbeträffande studier av mindre idrottsföreningars ekonomistyrning i allmänhetoch budgetstyrning i synnerhet. Syfte: Denna studie syftar på att generera större förståelse och kunskap om hurideella idrottsföreningar ser på budgetstyrning. Med denna information är detmöjligt att se hur dessa föreningar producerar och effektiviserar hållbarbudgetförvaltning i strävan efter mål och hållbar ekonomi. Metod: Under denna studie undersöks fyra olika ideella idrottsföreningar för attfastställa hur de ser på budgetstyrning. Detta gjordes med en kvalitativforskningsmetod med ett abduktivt ansats där data samlades in genom sex olikaintervjuer och några kompletterande dokument.  Slutsats: Hur ideella idrottsföreningar använder och ser på budgetstyrning kandiskuteras på tre olika sätt: ett verktyg för framgång, ett verktyg som behöveranvändas varsamt och ett verktyg som behöver utvecklas. Genom temana möttesflera fynd som vidareutvecklade kunskapen om budgetstyrning iidrottsföreningar. Även om syftet med budgetering liknar användningen ikommersiella företag, skiljer sig idrottsföreningarnas budgetering på sätt somkan ses som typiska endast för dessa typer av organisationer. Viktiga resultat ärbland annat: kommunikationsprocessen, demokratiska aspekter, hur internbalansering sker och hur sponsring används med mera. Resultaten omframväxande ekonomisk medvetenhet och vikten av budgetering är ocksåanmärkningsvärda.