<p>Organisationer med ändamålet att tillfredställa andra behov än rent finansiella har ett problem i att välja en tillräckligt bred men samtidigt hanterbar uppsättning av mått för att styra verksamheten. Syftet med denna uppsats är att genom en litteratursökning presentera styrmedel och generella styrmodeller för icke-vinstdrivande organisationer. Dessa modeller använder vi därefter i en fallstudie för att slutligen utföra en rekommendation till vår fallorganisation Svensk Pingstmission – SPM.</p><p>De modeller som litteratursökningen utmynnar i är Balanserat styrkort – BSC och instrumentbrädan – Dashboard. Då modellerna är utvecklade med ett amerikanskt perspektiv i fokus visar vi på några av de skillnader som finns mellan icke-vinstdrivande organisationer i USA och Sverige. Detta leder fram till en diskussion om vilka komplikationer som kan uppkomma när modellerna transfereras till icke-vinstdrivande organisationer som verkar i en svensk miljö.</p><p>Vi har kommit fram till att Dashboard är den styrmodell som lämpar sig bäst för såväl svenska icke-vinstdrivande organisationer i allmänhet som för vår fallorganisation, SPM. Detta grundar vi bland annat på det faktum att modellen är ny och tidsenlig samt anpassningsbar för organisationers särdrag.</p>

Bachelor thesis in Business administration, School of Business and Economics at Linnaeus University, Controller, 2FE05E, spring semester 2013 Title: Non-profit sport associations management control- A multi case study of management tools Authors: Christoffer Ahlgren, Emelie Andersson and Emelie Nilsson Tutor: Anders Jerreling Examiner: Elin Funck Background: Non-profit sport associations activate a large number of people in Sweden and have a great impact on the social community. Because of the increasing complexity to operate sport associations some are experiencing serious financial problems. The daily financial work has a major impact on how the future unfolds for the sport associations. An adverse economy not only creates complications in the economic field, it also affects the sport itself. Purpose: Our purpose with this paper is to describe and explain how the economy is controlled in non-profit sport associations and the tool that is used to support this process. Methodology: This report is based on a multi case study of four non-profit sport associations in Kronoberg region, Sweden. By a qualitative study and semi-structure interviews we have collected the empirical materials. We have interviewed the president and the treasurer of each sport association. Results and conclusions: All of our chosen sport associations have defined goals, mostly sport related, for their organization but most of them are missing a strategy to achieve these goals. Budget is the most important management control tool and all of the sport associations are practicing some kind of follow up for their budgets. The associations are using non-financial measurement like game results but have a lack of financial measurements. Keywords: Non-profit sport association, management control systems, strategic planning, budget, performance measurement

No description available.

Organisationer med ändamålet att tillfredställa andra behov än rent finansiella har ett problem i att välja en tillräckligt bred men samtidigt hanterbar uppsättning av mått för att styra verksamheten. Syftet med denna uppsats är att genom en litteratursökning presentera styrmedel och generella styrmodeller för icke-vinstdrivande organisationer. Dessa modeller använder vi därefter i en fallstudie för att slutligen utföra en rekommendation till vår fallorganisation Svensk Pingstmission – SPM. De modeller som litteratursökningen utmynnar i är Balanserat styrkort – BSC och instrumentbrädan – Dashboard. Då modellerna är utvecklade med ett amerikanskt perspektiv i fokus visar vi på några av de skillnader som finns mellan icke-vinstdrivande organisationer i USA och Sverige. Detta leder fram till en diskussion om vilka komplikationer som kan uppkomma när modellerna transfereras till icke-vinstdrivande organisationer som verkar i en svensk miljö. Vi har kommit fram till att Dashboard är den styrmodell som lämpar sig bäst för såväl svenska icke-vinstdrivande organisationer i allmänhet som för vår fallorganisation, SPM. Detta grundar vi bland annat på det faktum att modellen är ny och tidsenlig samt anpassningsbar för organisationers särdrag.

Samarbeten mellan näringsliv och mindre konventionella samarbetspartners såsom olika bistånds- och frivilligorganisationer blir allt vanligare. Uppsatsens syfte är därför att undersöka vilka drivkrafter som finns hos de olika parterna för att samarbeta och samtidigt ge en övergripande bild av fenomenet genom att inkludera olika typer av samarbeten. Uppsatsens icke-vinstdrivande aktör är Sida, en myndighet vars verksamhet delar många karaktärsdrag med NGOs. Sidas samarbete med tre olika företag studeras. Studien skedde genom insamling av sekundärdata och kvalititativa intervjuer och visar att företagens drivkrafter är delad monetär risk, möjlighet att tillämpa CSR, tillgång till tillväxtmarknader, expertis, affärsutveckling, legitimitet, olika nätverk, influera nya branschstandarder, undvika konfrontation och intern stolthet medan Sidas drivkrafter utgjordes av tillgång till företagens kärnkompetens, möjlighet att influera kommersiella aktörer, undvika konfrontation och långsiktighet. Att Sida är en politisk aktör var den huvudsakliga anledningen till att företagen ville arbeta med just dem. För att projektet ska nå framgång och långsiktigthet bör projektet knytas till företagens kärnverksamhet och parterna måste knytas samman i ett partnerskap.

Titel: Styrning för värdeskapande – En studie på icke-vinstdrivande organisationer. Författare: Matilda Olsson Handledare: Elin Funck Examinator: Fredrik Karlsson Bakgrund och problem: Kundfokus och hur organisationer styr för att skapa värde för kunden har kommit att bli viktigt för framgång och överlevnad, vilket har bidragit till att kundorientering har blivit vanligt. Att vara kundorienterade och styra mot värdeskapande för kunden tycks bli problematiskt för icke-vinstdrivande organisationer då det dels är svårt att definiera kunden men också att tillämpa den klassiska synen på värdeskapande. Frågan väcks därmed hur olika typer av icke-vinstdrivande organisationer definierar kund, skapar värde för denna och styr mot värdeskapande?   Syfte: Syftet med studien är att förklara hur olika typer av icke-vinstdrivande organisationer definierar kund, skapar värde för denna samt styr mot värdeskapande på ett strategiskt respektive operativt plan. Studien ämnar utveckla kunskapen om styrning för värdeskapande i icke-vinstdrivande organisationer.   Metod: För att uppfylla studiens syfte har en flerfallstudie använts som forskningsstrategi. Tre icke-vinstdrivande organisationer har studerats genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer samt granskning av dokument på respektive organisation.   Slutsats: Definitionen av kund har konstaterats bero på en rad faktorer. Dessa faktorer är vilken typ av produkt eller tjänst som levereras, relationen till kunden, maktförhållandet, konkurrenssituationen och om det är samma person som betalar för produkten eller tjänsten som förbrukar den. Dessa faktorer kommer i sin tur leda till att organisationen ser på kunden ur ett snävare perspektiv, medan samhället kan ses som kund ur ett bredare perspektiv. Vad som skapar värde för kunden är individuellt för varje organisation men de viktigaste värdeskapande attributen tycks vara varumärket och kundrelationer som bidrar med förtroende och tillit för organisationen. I styrningen mot värdeskapande stöter organisationerna på flera problem kopplade till organisationernas karaktärsdrag, så som att kunder inte kan prioriteras, att målen är vaga, att det finns restriktioner i strategiformulering och att det är svårt att koppla operativa aktiviteter till strategierna. Även prestationsmätning har begränsningar då uppdraget är svårt att mäta, då det inte finns något övergripande mått som visar på prestationen samt att det är svårt att se sambandet mellan input och output. / Title: Management Control for Value Creation – A Study on Non-Profit Organizations. Author: Matilda Olsson Tutor: Elin Funck Examiner: Fredrik Karlsson Background and problem:  Customer focus and how organizations create value for the customer have become important for success and survival, which has contributed to customer orientation being a common practise. Being customer oriented and using management control for value creation seems to be problematic in non-profit organizations because it is difficult to define the customer but also to apply the classical view of value creation. Therefore, the question raises how different types of non-profit organizations define customer, create value for the customer and use management control for value creation?   Purpose: The purpose of the study is to explain how different types of non-profit organizations define customer, create value for the customer and use management control for value creation at a strategic and operational level. The study intends to develop knowledge about management control for value creation in non-profit organizations.   Method: To fulfill the purpose of the study, a multi-case study was used as a research strategy. Three non-profit organizations have been studied by the use of qualitative semi-structured interviews and review of documents in each organization.   Conclusion: The definition of the customer has been found to be due to a number of factors. These factors include the type of product or service supplied, the relationship with the customer, the power relationship, the competitive situation and if it is the same person who pays for the product or service that consumes it. These factors will lead to the organization looking at the customer from a narrower perspective, while the community can be seen as a customer from a broader perspective. What creates value for the customer is individual for each organization, but the most important value-adding attributes are the brand and the customer relationships that provides reliance and trust to the organization. The management control for value creation will encounter obstacles related to the characteristics of the organizations, such as not being able to prioritize among customers, having vague goals, restrictions in strategy formulation and that it is difficult to connect the operational activities to the strategies. Also, performance measurement has limitations because of the task being difficult to measure, having no overall measure performances, and that it is difficult to see the relationship between input and output.

Institutionen Textilhögskolan är en fristående del av Högskolan i Borås. Skolan har en lång och genuin textilhistoria. Textilhögskolan har genom sitt breda utbud av utbildningar kunnat bygga upp en kombination av olika kompetenser inom hela den textila värdekedjan och blivit en viktig aktör.Syftet med vår undersökning är att utreda och tolka hur en organisation som Textilhögskolan i Borås kan arbeta med brand management och vad dess befintliga varumärke kommunicerar mot sin omgivning.Söktrycket på de flesta av Textilhögskolans utbildningar har ökat vilket vi antar har bidragit till en ökad popularitet av varumärket. Det här anser vi även visar att varumärket Textilhögskolan erbjuder eftertraktade utbildningar, men frågan vi ställer oss när vi läser statistiken är vad varumärket kommunicerar. Räcker det att vara eftertraktad hos blivande studenter och vad anser företag att Textilhögskolan representerar? Textilhögskolan bör kunna sticka ut i mängden av textil- och modeutbildningar i Sverige och utmärka sig med sina speciella kvaliteter och inriktningar.Studien fokuseras kring följande problemformuleringar: Hur bör Textilhögskolan arbeta med sitt varumärke? Vad kommunicerar varumärket Textilhögskolan idag om dess faktiska verksamhet och sina tillgångar? Hur kan Textilhögskolans arbete med varumärket förankras i befintliga varumärkesteorier?Vår studie är kvalitativ och har utförts med kvalitativa djupintervjuer med personal, studenter och andra externa aktörer som har anknytning till Textilhögskolan.Vår studie visar att trots oorganiserad marknadskommunikation är varumärket starkt förankrat såväl internt som externt med en tydlig identitet som signalerar trovärdighet, textilt kunnande i en kreativ miljö med högt i tak där ingenting är omöjligt. Studien visar även att Textilhögskolan bedriver en varumärkesbyggande process som är okordinerad. / <p>The Swedish School of Textiles is an independent part of the University of Borås. The school has a long and genuine history of working with textiles. The Swedish School of Textiles has through its wide range of training courses build a combination of different skills within the entire textile value chain and become a major player.</p><p>The aim of our study is to investigate and interpret how an organization as the one at The Swedish School of Textiles is working with brand management and what its existing brand communicates with its surroundings.</p><p>Sought pressure on most of the The Swedish School of Textiles courses has increased as we adopt it has contributed to increased popularity of the brand. This, we believe also shows that the mark The Swedish School of Textiles offers sought-after training, but the question we ask ourselves, when we read the statistics, are what the brand communicates. Is it enough to be coveted by future students and what the company believes that The Swedish School of Textiles represent? The Swedish School of Textiles should be able to stand out in the amount of textile and fashion courses in Sweden and distinguished by their special qualities and orientations.</p><p>The study focused around the following problem formulations: How should the Swedish School of Textiles work with their brand? What brand communicates The Swedish School of Textiles today with its actual business and its assets? How can the Swedish School of Textile work with their brand, rooted in existing theories of brand management?</p><p>Our study is qualitative and has performed with qualitative interviews with staff, students and other external stakeholders related to the Swedish School of Textiles.</p><p>Some of the results we can see are that the Swedish School of Textiles conducts an un co-prescribe able brand building process. Our study shows that despite disorganized market communication the brand is strongly grounded internally and externally with a clear identity to signal credibility, textile know-how in a creative environment with high ceilings where nothing is impossible.</p><p>Program: Textilekonomutbildningen</p>

<p>Svenska kyrkan separerade från staten år 2000 och därmed förändrades dess juridiska form från kyrkokommun till juridisk person. Det nya religiösa samfundet är nu en variant av en ideell förening. Till följd av ett minskat medlemsantal får nu svenska kyrkan färre resurser från medlemsavgifter. Samfälligheterna mottar dock ofta gåvor i form av pengar, fastigheter eller fonder. Ett problem har uppstått kring klassificering av dessa gåvor vilket har lett till att en ny rekommendation har utfärdats av Svenska kyrkans redovisnings kommitté. Svenska kyrkan är nu angelägen att tydligt gentemot givaren visa att erhållna medel hålls åtskiljt från eget kapital och därför inte kan användas till andra ändamål än avsedda. Införandet av KREDs rekommendation gällande ändamålsbestämda gåvor har medfört att redovisningspraxis måste förändras i församlingarna. Vi vill undersöka församlingarnas nya redovisningspraxis.</p><p>Vår problemformulering lyder;</p><p>- Hur ser redovisningspraxis ut inom Svenska kyrkan efter införandet av KREDs rekommendation av ändamålsbestämda gåvor? Huvudsyftet med studien är att öka förståelsen för- samt undersöka nuvarande redovisningspraxis beträffande ändamålsbestämda gåvor i församlingar i Svenska kyrkan. Till huvudsyftet har vi utarbetat ett delsyfte;</p><p>– Att undersöka hur redovisningen i kyrkan som en icke vinstdrivande organisation skiljer sig från redovisningen i en vinstdrivande organisation utifrån värden i balansräkningen, dess resultatmått och förmågan att förmedla verksamhetens måluppfyllnad samt finansiella ställning mot sina intressenter.</p><p>Studien utgår från en kvalitativ ansats med inslag av det induktiva angreppssättet. Fem intervjuer har genomförts med ekonomiansvariga i Härnösand- och Luleå stift. Dessutom har två telefonintervjuer genomförts med expertis från Svenska kyrkans församlingsförbund. Vi har sammanställt intervjuerna som porträtt av varje församlings redovisningspraxis. Därefter analyserar vi dessa genom att visa skillnader och likheter mellan församlingarnas praxis. De slutsatser som studien visar är att kamrererna i församlingarna har en medvetenhet och förståelse för hur den nya rekommendationen ska användas. Kamrererna följer dock inte rekommendationen fullt ut. Studien visar att det varierande sättet att redovisa de ändamålsbestämda gåvorna inte ger en enhetlig bild av ekonomin i hela Svenska kyrkan. Vi menar därför att rekommendationen borde vara mer utförlig. Utifrån studien drar vi slutsatsen att vissa balansposter i balansräkningen skiljer sig så mycket från definitioner av balansposter i vinstdrivande organisationer att en ny terminologi anpassad för icke vinstdrivande organisationer borde utarbetas. Studien visar att resultatbegreppet och måluppfyllnad skiljer sig åt på så sätt att församlingarna inte vill maximera vinst utan istället maximera verksamheten utifrån erhållna medel. Deras mål är istället att erbjuda tjänster kostnadsfritt. Slutligen visar studien på att de ekonomiansvariga inte finner det självklart för vem de upprättar årsredovisningen mot.</p>

No description available.

Svenska kyrkan separerade från staten år 2000 och därmed förändrades dess juridiska form från kyrkokommun till juridisk person. Det nya religiösa samfundet är nu en variant av en ideell förening. Till följd av ett minskat medlemsantal får nu svenska kyrkan färre resurser från medlemsavgifter. Samfälligheterna mottar dock ofta gåvor i form av pengar, fastigheter eller fonder. Ett problem har uppstått kring klassificering av dessa gåvor vilket har lett till att en ny rekommendation har utfärdats av Svenska kyrkans redovisnings kommitté. Svenska kyrkan är nu angelägen att tydligt gentemot givaren visa att erhållna medel hålls åtskiljt från eget kapital och därför inte kan användas till andra ändamål än avsedda. Införandet av KREDs rekommendation gällande ändamålsbestämda gåvor har medfört att redovisningspraxis måste förändras i församlingarna. Vi vill undersöka församlingarnas nya redovisningspraxis. Vår problemformulering lyder; - Hur ser redovisningspraxis ut inom Svenska kyrkan efter införandet av KREDs rekommendation av ändamålsbestämda gåvor? Huvudsyftet med studien är att öka förståelsen för- samt undersöka nuvarande redovisningspraxis beträffande ändamålsbestämda gåvor i församlingar i Svenska kyrkan. Till huvudsyftet har vi utarbetat ett delsyfte; – Att undersöka hur redovisningen i kyrkan som en icke vinstdrivande organisation skiljer sig från redovisningen i en vinstdrivande organisation utifrån värden i balansräkningen, dess resultatmått och förmågan att förmedla verksamhetens måluppfyllnad samt finansiella ställning mot sina intressenter. Studien utgår från en kvalitativ ansats med inslag av det induktiva angreppssättet. Fem intervjuer har genomförts med ekonomiansvariga i Härnösand- och Luleå stift. Dessutom har två telefonintervjuer genomförts med expertis från Svenska kyrkans församlingsförbund. Vi har sammanställt intervjuerna som porträtt av varje församlings redovisningspraxis. Därefter analyserar vi dessa genom att visa skillnader och likheter mellan församlingarnas praxis. De slutsatser som studien visar är att kamrererna i församlingarna har en medvetenhet och förståelse för hur den nya rekommendationen ska användas. Kamrererna följer dock inte rekommendationen fullt ut. Studien visar att det varierande sättet att redovisa de ändamålsbestämda gåvorna inte ger en enhetlig bild av ekonomin i hela Svenska kyrkan. Vi menar därför att rekommendationen borde vara mer utförlig. Utifrån studien drar vi slutsatsen att vissa balansposter i balansräkningen skiljer sig så mycket från definitioner av balansposter i vinstdrivande organisationer att en ny terminologi anpassad för icke vinstdrivande organisationer borde utarbetas. Studien visar att resultatbegreppet och måluppfyllnad skiljer sig åt på så sätt att församlingarna inte vill maximera vinst utan istället maximera verksamheten utifrån erhållna medel. Deras mål är istället att erbjuda tjänster kostnadsfritt. Slutligen visar studien på att de ekonomiansvariga inte finner det självklart för vem de upprättar årsredovisningen mot.