SAMMANFATTNING Problem: Soliditet AB:s kreditvärderingsmodell baseras främst på finansiella mått vid kreditklassificering. Således undrar vi om användandet av icke-finansiella mått kan förklara AAA-företagens stabila finansiella framgång jämfört med andra kreditvärdiga företag. Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en enkätstudie av AAA- samt B-företagens användande och hur väl de presterar i de icke-finansiella måtten se om de icke-finansiella måtten har någon betydelse för ett bättre eller sämre kreditbetyg. Teori: Vi har använt oss av det balanserade styrkortet, den dynamiska multidimensionella modellen, det resursbaserade perspektivet och Henris´ fyra kapaciteter. Metod: Vi har valt att genomföra en enkätstudie. Vidare har vi valt att genomföra ett t-test för att fastställa genomsnittliga och statistiska skillnader (p-värden) mellan företagen. Empiri: Medelvärden av respondenternas svar redovisades i figurer och tabeller. Medan p-värden redovisades i tabeller. Slutsatser: Vi kunde inte finna några övergripande samband mellan de icke-finansiella måtten och ett visst kreditbetyg.

Customer Relationship Management (CRM) har beskrivits som en filosofi, en teknologi, en strategi, en process och ett IT-system. Det finns ingen allmängiltig definition av CRM vilket har lett till svårigheter att identifiera och definiera tillförlitliga mått vid mätning av dess effektivitet. Detta har lett till att företag skämtsamt brukar benämna att CRM står för ”Can‟t Really Measure”. Oavsett har flertalet modeller, mått och system tagits fram för att kunna göra CRM-insatser mätbara. Ett sätt att mäta CRM som förespråkas är användningen av en kombination av finansiella (försäljningstillväxt, ROI) respektive icke-finansiella (kundnöjdhet, kundlojalitet m.m.) mått. Denna studie undersöker hur sju stora företag i Sverige inom varierande branscher mäter och definierar sina CRM-aktiviteter. Studien utforskar även vilka mått som företagen anser är mest relevanta och vad som är målet med deras CRM-program. Studien visar att företagen mäter sina CRM insatser på olika sätt och med fokus på olika mått. 6 av de 7 studerade företagen fokuserar på finansiella mått och kundnöjdhet. 5 av 7 mäter inte kundlojalitet som företagen själva i sina definitioner av CRM anser är viktigt. Ingen av företagen prioriterar mätning av medarbetarnöjdhet, belöningsprogram eller företagskultur som är en del av den grundläggande infrastrukturen bakom CRM vilket är några av de mått som lägger grunden för att skapa förståelse för CRM på högre nivåer inom företagen. Skillnaderna i definitionerna från de studerade företagen stärker att det inte finns en allmängiltig betydelse av CRM.

Problem & bakgrund: Den grundläggande problematiken med etisk redovisning är att den inte är lagstadgad, därför kan företagen själva styra hur de väljer att redovisa den samt hur de värderar informationen.   Etisk redovisning är ett viktigt och aktuellt ämne som succesivt bör utvecklas i näringslivet. Detta eftersom intressenter har börjat ställa högre krav på företagen att ta sitt miljömässiga, moraliska och etiska ansvar och inte bara fokusera på den ekonomiska aspekten av företaget.   Syfte: Syftet med uppsatsen är förklara vad etisk redovisning är samt att undersöka vilka faktorer som kan påverka hur företag använder sig av etisk redovisning.   Metod: Undersökningen är en litteraturstudie som bygger på en abduktiv forskningsmetod med en kvalitativ ansats.   Resultat & slutsatser: Efter att ha granskat lagar och rekommendationer, den insamlade teoretiska grunden, tidigare forskning och tre olika branscher inom Sverige, textilindustrin, gruvindustrin och konsultbranschen som alla har sina egna risker och krav. Slutsatsen är att de faktorer som påverkar hur företagen redovisar etisk redovisning och varför de gör detta är storleken på företaget, trovärdighet hos intressenterna samt att de andra företagen inom samma bransch väljer att redovisa etisk redovisning likvärdigt det största företaget inom branschen. Det sista målet med uppsatsen var att ta reda på vad etisk redovisning är. Etisk redovisning är en icke-finansiell redovisning som företag väljer att redovisa frivilligt för att skapa förtroende hos intressenter. Med icke-finansiell redovisning menas frivillig information som inte anses mätbar i pengar som visar hur företaget arbetar på ett etiskt och moraliskt sätt för att exempelvis förbättra arbetsvillkoren för sina anställda. / Problem & Background: The fundamental problem of ethical accounting is that it is not statutory, thereby allows companies to control how they choose to present it and how they value the information. Ethical accounting is an important and timely subject, which should gradually become more important in business. This is because stakeholders have begun to place greater demands on the companies to take their environmental, moral and ethical responsibility, and not just focus on the financial aspect of the company.   Purpose: The purpose of this paper is to explain what ethical accounting is and to investigate the factors that can influence how companies choose to use ethical reporting.   Method: The study is a literature study that is based on an abductive research method with a qualitative approach.   Results & Conclusions: After reviewing laws and recommendations, the collected theoretical basis, previous research and three different industries in Sweden, the textile industry, mining and consulting industry who all have their own risks and requirements. The conclusion is that the factors affecting how companies report ethical accounting and why they do this is the size of the company, credibility with stakeholders and the other companies within the same industry chooses to report ethical accounting equivalent to the largest company in the industry. The last objective of this thesis was to find out what ethical accounting is. Ethical accounting is a non -financial reporting that companies choose to report voluntarily to build trust among stakeholders. With non -financial reporting means volunteer information that is not considered measurable in money, that shows how the company operates in an ethical and moral manner, for example to improve working conditions for their employees.

Syfte: Syftet med studien är att genom begreppen styrprocess, styrverktyg och styrmått försöka skapa en förståelse för hur styrningen skiljer sig åt mellan Nordea och Handelsbanken för att identifiera eventuella skillnader mellan bankerna.   Metod: Denna studie har ett hermeneutiskt inslag och genomförs med hjälp av en kvalitativ arbetsmetod samt en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer från två banker, Nordea och Handelsbanken.   Slutsats: Intervjupersonerna har haft olika åsikter av hur styrningen påverkar respektive bank, utifrån deras olika befattningar och erfarenheter inom området. Som helhet har det framkommit att Nordea och Handelsbanken skiljer sig på ett flertal punkter. Nordea är värdeorienterad i sin styrning och arbetar med helhetstänkande samt med budget medan Handelsbanken är kostnadsorienterad och arbetar med delmål samt med målstyrning främst. Överlag sammanfattas styrningen som en form av jonglering. Det är omöjligt att leverera på alla mål samtidigt men det gäller att hela tiden hålla alla bollar i luften.

Bakgrund: Könsbalansen i styrelser diskuteras ur rättvise-och effektivitetsperspektiv. Investerare har därför förväntningar på jämställda styrelser. Vissa länder inför också kvotering för att påskynda denna balans. Forskningen kring hur styrelsens sammansättning påverkar besluten om hur verksamheten styrs är inte entydig. Det verkar finnas ett visst samband där jämställda styrelser har mer fokus på specifika icke-finansiella mått som hållbarhet. Överlag så har det visat sig att företag som jobbar mer med icke-finansiella mått har bättre förutsättningar till att nå en bättre företagsstrategi på lång sikt. Det är dessutom viktigt att komplettera och balansera redovisningen av finansiella-mått med icke-finansiella mått för en bättre strategisk prestanda och implementationen av strategiska planer. Syfte: Studiens syfte är att förklara hur könsbalansen inom styrelser påverkar rapporteringen av icke finansiella mått. Metod: En kvantitativ studie som har utformats med av en deduktiv ansats. Studiens hypotes har skapats med teoretisk grund från Critical Mass, The Upper Echelon och det balanserade styrkortet. Datainsamling har gjorts med en innehållsanalys av primärdata från årsredovisningar. Urvalsmetoden består av en totalundersökning från bolag noterade på Large Cap på Nasdaq OMX Stockholm år 2018. Slutsats: Studiens resultat visar att det går att förkasta hypotesen “det finns ett samband mellan rapporteringen av icke finansiella mått och jämställda styrelser” eftersom OLS-regressionerna inte visar några signifikanta samband mellan jämställda styrelser och omfattningen av redovisningen av icke-finansiella mått kopplade till det balanserade styrkortet. Studien drar en slutsats om att könsbalansen inom styrelser varken har en negativ eller positiv påverkan på rapporteringen av icke-finansiella mått, då analysen inte har visat något statistiskt signifikant samband. / Introduction: The gender balance in boards is discussed from a fairness and efficiency perspective. Investors therefore have expectations of equal boards. Some countries have also introduced quotas to speed up this balance. The research on how the composition of the board affects decisions about how the business is governed is not clear. There seems to be a certain relationship where gender equal boards have more focus on specific non-financial measures such as sustainability. In general, it has been found that companies that work more with non-financial measures have better conditions for reaching a better corporate strategy in the long term. In addition, it is important to supplement and balance the reporting of financial metrics with non-financial metrics for better strategic performance and for the implementation of strategic plans. Purpose: The purpose of the study is to explain how gender balance within boards affects the reporting of non-financial measures. Method: A quantitative study designed with a deductive approach. The study's hypothesis was created with a theoretical basis from Critical Mass, The Upper Echelon and The Balanced Scorecard. Analysis of data has been done with a content analysis of primary data from annual reports through a census survey from companies listed on Large Cap on Nasdaq OMX Stockholm 2018. Conclusion: The study's results show that it is possible to reject the hypothesis “there is a relationship between the reporting of non-financial measures and gender equality boards” because the OLS regressions did not show any significant relationship between gender equality boards and the extent of the reporting of non-financial measures linked to The Balanced Scorecard. The study concludes that the gender balance within boards has neither a negative nor a positive impact on the reporting of non-financial measures, as the analysis has not shown any statistically significant relationships.

Bakgrund: Prestationsmätning syftar till att styra organisationen i en riktning som ligger i linje med företagets övergripande mål och strategi. Det är ett styrmedel som initialt designades för industrisektorn, vilket resulterat i att frågor ställts huruvida mätningen kan appliceras på tjänsteverksamheter. Revisionsbranschen är en form av professionell tjänsteverksamhet, där många immateriella faktorer involveras i arbetet. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur prestationsmätningen är utformad inom revisionsbranschen, ur revisorns perspektiv. Ytterligare fördjupning inom produktivitet kommer att genomföras, för att se hur revisionsbyråer arbetar med mätning kring detta. Metod: Denna studie har utgått från en kvalitativ metod med abduktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med auktoriserade revisorer. Detta med syftet att få svar på våra frågeställningar samt få en djupare förståelse för prestationsmätning inom revisionsbranschen. Slutsats: Vi kan konstatera att fokus gällande prestationsmätningens utformning inom revisionsbranschen ligger på icke-finansiella mått på operativ nivå och att finansiella mått utgör en större del högre upp i organisationen. Att utvärdera och motivera är två framträdande anledningar till att mäta prestation. Vidare är debiteringsgrad ett frekvent använt mått för att mäta produktivitet. / Background: Performance measurement aims to steer the organization in a direction that is in line with the company’s overall goals and strategy. It is a control tool that was initially designed for the industrial sector, which resulted in questions being asked as to whether the measurement can be applied to the service sector. The auditing industry is a form of professional service business, where the work consists of many intangible factors. Purpose: The purpose of this study is to investigate and describe how performance measurement is designed within the auditing industry, from the auditor’s perspective. Further deepening in efficiency will be carried out, to see how audit firms work with measurement around this. Method: This study is based on a qualitative method with an abductive approach. Semi-structured interviews have been conducted with certified auditors. This with the aim of getting answers to our questions and gaining a deeper understanding of performance measurement in the auditing industry. Conclusions: We can conclude that the focus regarding the design of performance measurement in the auditing industry is on non-financial measures at the operational level and that more focus is on financial measures higher up in the organization. Evaluating and motivating are two prominent reasons for measuring performance. Furthermore, utilization rate is a frequently used metric to measure productivity.

Bakgrund och problem Ett generellt problem är att forskning baserad på små och medelstora företag är mycket liten, med avseende på ekonomistyrning samt mätning av resultat. Syfte Syftet är att beskriva och analysera vilka mått som används i fyra små tillverkande företag. Hur måtten mäts, hur informationen kommuniceras kring dem, i vilket syfte de används och om måtten är kopplade till något mål i företaget, är frågor som studien vill besvara. Uppsatsen syftar till att skapa en ökad förståelse för hur små företag mäter sin verksamhet i avsikt att bedöma sitt resultat. Metod Med en abduktiv ansats och hermeneutiskt synsätt har den empiriska och teoretiska referensramen insamlats. Genom en kvalitativ studie och besöksintervjuer hos fyra små tillverkande företag har vi fått möjlighet att beskriva och analysera hur de använder sig av mätning i sin verksamhet. Teoriramen har sedan använts för att skapa en djupare förståelse för empirisk data. Slutsats De mått som används i små företag måste utformas utifrån varje företags specifika förutsättningar för att träffa rätt då många faktorer spelar in i valet av mått. Utifrån företagens mål får mätningen olika syften och måtten kopplar an till målen. Vi ser att behov för tydliga rutiner för mätning finns i små företag och att kommunikationen kring mätning i huvudsak sker formellt. Den kontrollerande funktionen tycks ha en övergripande roll och skapar förutsättningar för övriga syften för mätning vilka är lärande, belöning och mobilisering. Förslag till fortsatt forskning Då små företag är en mångfasetterad och icke-homogen grupp skulle det vara intressant om en studie gjordes på en större population via en kvantitativ studie vilket skulle ge en bredare bild inom ämnet mått och mätning i små företag. / Background and problem A general problem is that the research based on small and medium sized enterprises is very small, in terms of financial and performance measurements. Purpose The purpose is to describe and analyze which measurements of results are used in four small manufacturing corporations. We want to describe and analyze how the dimensions are measured, how the information is communicated about them, for what purpose they are used and if the dimensions are linked to a goal of the corporation. The essay aims to create a greater understanding of how small businesses measure their performance and achievements in their business. Method With an abductive and hermeneutic approach was empirical and theoretical data collected. Through a qualitative study and visiting interviews with four small manufacturing corporations we have been given the opportunity to describe how they use measurements in their business. The theory framework was then used to make a deeper understanding for the empirical data. Conclusion The measures that small businesses use have to be chosen according to the needs of each and every company in order to fit because a lot of elements have influence on the choice of measure. Depending on corporate goals the measuring get different purposes and in this way the measures connect to the goals. We do see that small businesses have needs for explicit routines when it comes to measuring, and the communication is mainly made through formal channels. The matter of control seems to be a general purpose in order to create prerequisites for the other purposes which are learning, rewarding and mobilization. Suggestions for future research Because small and medium sized enterprises are diverse and non- homogenous it would have been interesting if a study of a larger population was made. We believe that a quantitative study in the subject of measures and measurement in small businesses would provide a broader picture.

I en allt mer konkurrenskraftig och snabbt föränderlig miljö måste dagens organisationer identifiera sina befintliga positioner, klargöra sina mål samt fungera mer effektivt och ändamålsenligt. Dessa premisser gäller också för icke vinstdrivande organisationer som även de behöver anpassa sig efter denna nya verklighet för att överleva. Ett prestationsmätningssystem (PMS), som sammanfattningsvis är ett redskap för att säkerställa att organisationer uppfyller sina mål och sitt syfte, kan hjälpa till att klara av dessa utmaningar. Det finns dock studier som visar att chefer och uppdragsgivare i icke vinstdrivande organisationer är allt mer oroliga över att mäta och hantera organisatoriska prestationer. Studien syftar till att förklara och bidra till en större förståelse av användningsområden och syften med PMS i icke vinstdrivande organisationer. Således blir också syftet med studien att bidra till den befintliga kunskapsbasen inom PMS. Denna kvalitativa fallstudie är utförd på Systembolaget och har primärt samlat in empiriska data genom semistrukturerade intervjuer med sju chefer från tre hierarkiska nivåer i ett av organisationens försäljningsdistrikt, men även genom dokument. Genom analys och diskussion av det empiriska materialet i förhållande till den teoretiska referensramen har vi dragit slutsatserna att ändamålet med PMS är densamma för icke vinstdrivande organisationer som för vinstdrivande organisationer. Vi har identifierat PMS som ett managementverktyg för efterlevnad och utveckling av strategier samt nå mål och visioner. Studien visar även att ett strategiskt sammanpassat PMS med fokus på icke-finansiella mått tydligt kopplade till verksamheten, kan ha betydelse för översättningen av icke vinstdrivande organisationers strategi till ett önskvärt handlingssätt och resultat. / An increasingly competitive and quickly changing environment requires today’s organizations to clarify their goals, identify their existing positions, and function more efficiently and effectively. These premises also apply to nonprofit organizations that also need to adapt to this new reality to survive. A performance measurement system (PMS) that, in short terms, is a tool for ensuring that organizations meet their goals and purposes can help to cope with these challenges. However, studies shows that measuring and managing organizational performance is an increasing concern for managers and constituents in nonprofit organizations. The purpose of the study is to explain and contribute to a greater understanding of the use and purpose of PMS in nonprofit organizations. Thus, the purpose of the study will also be to contribute to the existing knowledge base within the field of performance measurement. This qualitative case study is conducted on Systembolaget and has collected empirical data primarily through semi-structured interviews with seven managers from three hierarchical levels in one of the organization's sales districts, but also through documents. Through an analysis and discussion of our empirical findings in relation to our theoretical framework, one of the conclusions is that the purpose of PMS is the same in nonprofit organizations as for profit-making organizations. We have identified PMS as a management tool for adherence and development of strategies as well as achieving goals and visions. The study also shows that a strategically aligned PMS focusing on nonfinancial measures clearly linked to operations can be important when it comes to translation of nonprofit organization's strategy into desirable actions and results.