Friskolereformen öppnade upp för privata aktörer att kunna bedriva skolverksamhet i början på 1990-talet. Skolorna finansieras på samma sätt och har ur många perspektiv samma förutsättningar oavsett huvudman. Då många friskolor drivs i form av aktiebolag som ofta förknippas med vinstintresse kan det vara rimligt att anta att målen med verksamheten skiljer sig från de med kommunal huvudman. Målen är viktiga grundpelare för hur ekonomistyrningen sedan sker och det skulle därför vara intressant att undersöka hur arbetet med planering, resursanvändning samt uppföljning och kontroll sker på gymnasieskolor under olika huvudmän.

Bakgrund och problem: Snabbväxande företag befinner sig ofta i en position där kapital inte räcker till för att fortsätta växa och ett av alternativen är då att involvera riskkapitalbolag. Riskkapitalbolag investerar i utbyte mot en förväntan på avkastning och mer kontroll i företaget. Riskkapitalbolaget ställer således krav på det snabbväxande företaget samt tar olika roller för att uppnå önskad avkastning. När ett företag växer behöver ekonomistyrningen utvecklas, men vad som inte har studerats är hur de krav och roller som riskkapitalbolaget har och tar kan komma att påverka den formella ekonomistyrningen i ett snabbväxande företag. Syfte: Syftet med studien är att redogöra och systematisera för vilka krav riskkapitalbolag ställer på snabbväxande företag samt vilka roller riskkapitalbolag tar när partnerskap ingåtts för att förklara hur dessa krav och roller påverkar utvecklingen av den formella ekonomistyrningen i det snabbväxande företaget. Detta för att utveckla en teoretisk modell vilken påvisar ett riskkapitalbolags ställda krav och tagna rollers koppling till utvecklingen av den formella ekonomistyrningen i det snabbväxande företaget. Metod: Utifrån studiens forskningsfråga och syfte valdes kvalitativ flerfallsstudie som lämplig forskningsmetod. Studien är tvådelad och fallen har definierats som relationerna mellan riskkapitalbolagen och portföljföretagen. Semistrukturerade intervjuer valdes som primär datainsamlingsmetod. Slutsats: De övergripande kraven som ställs av riskkapitalbolag är: krav på styrelserepresentation, krav på ökad rapportering och information samt krav på ordning. Ett riskkapitalbolag som gjort en private equity investering konstateras även ställa krav på ökad uppföljning samt krav på nyckelpersoner. Rollerna som utövas är främst bollplank, rådgivare, övervakare och kontrollant. Utveckling i den formella ekonomistyrningen sker främst i beslutsunderlag, rapportering, uppföljning, beslutsuppdelning och ansvarsenheter. En snabbare utveckling från informell till formell styrning har identifierats samt att det konstaterats att en utveckling från endast scorekeeping till utökad scorekeeping samt attention direction och problem solving skett, samt att de snabbväxande företagen snabbare tar sig från en tillväxtfas till en annan. / Background and problem: Fast-growing companies are often in a position where capital is insufficient for continued growth and one of the options is to involve venture capital companies. Venture capital companies invest in exchange for an expectation of return and control in the company. The venture capital company thus have demands on the fast growing company and takes different roles to achieve the desired return. When a company grows, the management control needs to develop, but what has not been studied is how the requirements and roles of the venture capital company can affect the formal management control in a fast-growing company. Purpose: The purpose of the study is to account for and systematize the requirements for venture capital companies on fast-growing companies and the roles of venture capital companies when partnerships were concluded to explain how these requirements and roles affect the development of formal management control in the fast-growing company. This is to develop a theoretical model which demonstrates the requirements of a venture capital company and the role of taken roles in the development of formal management control in the fast-growing company. Method: Based on the research question and purpose of the study, a qualitative multiple case study was chosen as the appropriate research method. The study is divided into two parts, and the cases have been defined as the relationships between venture capital companies and portfolio companies. Semi-structured interviews were chosen as primary data collection method. Conclusion: The overall requirements set by venture capital companies are: requirements on board representation, requirements on increased reporting and information as well as requirements on creating order. A venture capital company that has made a private equity investment is also found to require increased follow-up and requirements on hire key employees. The roles exercised are mainly sounding board, adviser, supervisor and inspector. Development in the formal management control  takes place primarily in decision making, reporting, follow-up, decision-sharing and responsibility units. A faster development from informal to formal management has been identified as well as a development from only scorekeeping to increased scorekeeping as well as attention direction and problem solving, as well as the fast-growing companies moving faster from one growth phase to another.

Titel: Ett akut förbättringsarbete - En utvärderingsstudie av förändringsprocessen Akuten till Primärvården i Region Jönköpings län Kurs: Kandidatuppsats Civilekonomprogrammet, Controller 15 hp (2FE24E) Lärosäte: Linnéuniversitetet Växjö Författare: Cajsa Gollwitzer, Madeleine Hentzel & Klara Olsson Handledare: Pia Nylinder Examinator: Elin Funck Bakgrund: Dagens hälso- och sjukvård står inför en rad olika utmaningar, där den största utmaningen är den långsiktiga finansieringen. Ett stort problem som återfinns i dagens hälso- och sjukvård är att befolkningen i alltför hög utsträckning söker fel vårdnivå och akutmottagningarna överbelastas med patienter utan akuta besvär. Det är ett problem som inte är långsiktigt hållbart i Sverige då sjukhusens akutsjukvård är betydligt dyrare än primärvård. I Region Jönköpings län startade 2016 en förändringsprocess för att lösa problemet genom att omfördela patientströmmar från akutmottagningen till primärvården. Syfte: Syftet med studien är att genomföra en processinriktad utvärdering av förändringsprocessen för delprojektet Akuten till primärvården. Genom att kartlägga arbetssättet ska vi identifiera styrkor och svagheter som sedan ska ligga till grund för att utforma förbättringsförslag på hur förändringsprocessen kan utvecklas för att uppnå målsättningen. Metod: Forskningen grundar sig i en kvalitativ enfallsstudie med inriktning på utvärderingsstudie. Semistrukturerade intervjuer tillsammans med insamlade dokument har legat till grund för det empiriska materialet. Slutsats: Förändringsprocessen för delprojektet Akuten till primärvården är uppdelad i tre delar; planering, genomförande och uppföljning. En utsedd projektgrupp arbetar med förändringsarbetet med hjälp av olika verktyg. För att utveckla förändringsarbetet måste projektgruppen utforma ett standardiserat arbetssätt som är accepterat av samtliga enheter som medverkar i processen. Rekommendationer för ett bättre förändringsarbete är att införa fler kommunikationskanaler, erbjuda utökat stöd samt öka kunskapen hos de som arbetar inom processen. Marknadsföring av primärvårdens kompetenser kan medföra en effektivare fördelning av patienströmmarna. / Title: An emergency improvement - An evaluation study of the improvement process ER to primary care in Region Jönköping County Course: Bachelor Thesis in Business Administration, Controller 15 hp (2FE24E) Institution: Linnaeus University Växjö Authors: Cajsa Gollwitzer, Madeleine Hentzel & Klara Olsson Tutor: Pia Nylinder Examiner: Elin Funck Context: Today's healthcare is facing a lot of challenges where the biggest challenge is the issue of the long term funding. A big problem with the system today is that many non-acute patients are looking for help in the emergency rooms instead of getting proper help at the primary care. This does not benefit the financial state for Swedish hospitals where emergency care is significantly more expensive than primary care. In 2016, Region Jönköping took an initiative to improve the process by redistributing the non-acute patients from the emergency room back to primary care. Purpose: The purpose of the study is to implement a process-based evaluation of the improvement process ER to primary care. By charting their work, we will try to identify the strengths and weaknesses to provide suggestions of improvements in order to achieve the objectives of the project. Method: The research is based on a qualitative single case study focusing on evaluation studies. Empirical data has been collected through semi-structured interviews and documents. Conclusion: The improvement process ER to primary care is divided into three steps; planning, implementation and monitoring. A chosen team for the project use various tools in the work for improvement. In order to develop and improve this process, the project team has to design a standardized approach that is accepted by all the entities involved in it. Recommendations for such an improved process is to introduce multiple communication channels, provide increased support and expand the knowledge of those working in the process. By marketing the competence within the primary care, the distribution of the patients can get more efficient.

Bakgrund och problem: Ett företags konkurrenskraft och överlevnadsförmåga hänger i mångt och mycket ihop med hur väl de kan förändra sig. Som ett verktyg för att hantera en föränderlig omvärld behöver företag därmed kunna förändra sin strategi, både på övergripande och detaljnivå. För att fatta rätt beslut behöver företag tänka på många aspekter, det blir därmed av största vikt för företag att se till vilket beslutsunderlag de använder vid beslut om strategiska förändringar. Som ett led i detta finns det en roll som ekonomistyrningen kan spela för företag när underlaget ska samlas in och användas. Syfte: Denna studies syfte är att öka kunskapen om på vilka grunder företag tar beslut om strategiska förändringar. Detta ska ske genom att redogöra för vilken typ av information som används som beslutsunderlag, samt vilken roll ekonomistyrning har vid, dessa beslut. Metod: Som forskningsmetod har en fallstudie med ett huvudföretag, Visma SPCS, valts. Utöver fallföretaget finns även två stycken referensföretag medverkande, i form av IKEA Kalmar samt ett anonymt företag, benämnt som Företag C. De intervjuer som hålls med företagen är av semi-strukturerad art, via antingen direkta intervjuer eller via telefon. Slutsats: Det som företagen anser vara viktigast när beslut om strategisk förändring ska fattas är att företaget har rätt historisk information för att kunna skapa sig en förståelse om företagets framtid, där olika information är olika viktig vid olika situationer. Allt som sker ska också vara med ett fokus mot företagets kunder, vilket påverkar vilket underlag som företagen lägger vikt vid. Ekonomistyrningen kan sägas spela en roll i att den ger underlag till företagen, baserat på vad företaget presterar, men att de även kan involvera sina medarbetare och använda ekonomistyrningen mer interaktivt. / Background and problem: A company’s competitiveness and survivability is in many ways connected to their ability to change. As a tool to handle an ever-changing world, companies needs to be able to change their business strategy, both overall and on detail level. To be able to make the right decisions, companies needs to consider many aspects, it will therefore be of most importance that companies look at which basis of decisions they use in times of strategic strategic change. As a part in this, a company’s management control system could play a part in the way that this information is gathered and used. Purpose: The purpose of this study is to increase the knowledge about the reasons that companies make strategic changes, by explaining what kind of information companies use when they decide on strategic change, as well as the part that the company’s management control system plays in these situations.  Method: As research method a case study was chosen, with one main case in Visma SPCS, as well as two other cases in IKEA Kalmar and the anonymous Företag C. The interviews are semi structured, via either telephone or in person. Conclusion: The thing that these companies think is most important when making decisions about strategic change is that the have an understanding about their situation and their future. Everything that the companies do should be with focus on their customers, and that affects the information they use when making these strategic decisions. Their management control system both plays a part as feedback, to see how the company’s performing, as well as involving the employees in the company’s strategic work.

Misslyckandegraden för småföretag är hög och endast 10 till 15 procent är växande samtidigt som småföretagen ses som räddningen för landets ekonomi. Småföretag befinner sig ofta i en osäker omgivning och flera studier visar att småföretag arbetar reaktivt och därför inte upptäcker problemen förrän skadan är skedd. Många småföretag saknar tydliga strategier och utvecklade styrsystem vilket anses vara en anledning till konkurser och bristande tillväxt. Ekonomistyrning är ett hjälpmedel för att få medarbetare att sträva mot de gemensamma mål som ledningen vill kommunicera ut. Genom att använda en lämplig strategisk ekonomistyrning kan ett företag exempelvis mobilisera tankar, engagemang och handlande från alla organisationens medarbetare. Strategisk ekonomistyrning handlar inte om att skilja strategin från ekonomistyrningen utan att koppla dem samman för att nå ett resultat som gagnar hela organisationen. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vad som skiljer de växande småföretagen från andra småföretag. Vi valde att utgå från ett ägar- och ledarperspektiv och har undersökt företag som har prisats med en Gasell-utmärkelse, då det påvisar ett företag med stark tillväxt och sunda finanser. Genom att utföra en kvalitativ undersökning i form av en komparativ fallstudie kunde vi jämföra företagen mot varandra då de befinner sig i olika faser samtidigt som vi kunde se hur växande småföretag arbetar med sin strategi och ekonomistyrning. Med semistrukturerade intervjuer hade vi som intention att ge respondenterna möjlighet att utveckla det som var viktigt för just deras företag. Den teoretiska referensramen består av en blandning av klassiska teorier om strategi och med mer moderna teorier inom ekonomistyrning. I teorikapitlet tar vi bland annat upp uppkomsten och utformning av strategier och hur strategier skiljer sig när det kommer till småföretag gentemot stora företag. Valet av de moderna teorierna av ekonomistyrning grundas i att mycket har hänt när det kommer till utvecklingen av nya metoder för ekonomistyrning. Vår inriktning är strategisk ekonomistyrning där mer fokus ligger på strategi, mjuka värden och processer. Vår empiri visade tre företag med tydliga visioner och intentioner och med ledare som värnade om sina medarbetare samtidigt som de strävade efter en stabil och framåtskridande position på respektive marknad. Alla företagen kännetecknades av en hög grad av innovation och kontroll samtidigt som vi kunde se att de alla var i olika faser av mognad. Vår slutsats är att tydlig strategi och ekonomistyrning är en av anledningarna till tillväxten för Gotlandsägg, Clustera och Gotlandssnus. Även om strategin kanske inte är utförligt nedskriven, så finns där den medvetenhet som krävs för att kunna formulera en tydlig strategi. Deras ekonomistyrning är utvecklad och handlar mer om bara budget och resultat vilket kan vara en orsak till att de har lyckats att växa på ett sätt som annars är ovanligt hos småföretag. / The literature speaks of the many problems small enterprises face to build growth. Small enterprises lack the big enterprises’ structure, organization level and formal control. Despite these facts there are several small enterprises that become leading in their area and grow at a surprising rate. In this study, we have intended to learn why some small enterprises become successful and how they work with their strategies and their management control system. To do that we gathered information from three different companies that had an award-winning growth during a longer period. We conducted interviews with each enterprise leader and sorted the qualitative data. This way we could compare the three enterprises’ work with strategy and how they worked with MCS. We found that not only does these small enterprises have a lot in common with big enterprises but also that they have strong leadership and that they all work extensively with their goals and how to communicate them efficiently down the organization.

I denna kvalitativa fallstudie undersöks den svenska konsert- och eventbranschen utifrån perspektivetekonomistyrning och management control. Genom intervjuer av yrkesverksamma personer relevantasett till studiens syfte undersöks vilken budgetering som förefaller sig lämpligast, om det riskeraskompetenstapp internt och externt för att slutligen bygga emot frågeställningen om vilka faktorer somprimärt hindrar en uppstart och återgång för verksamheten till normal kapacitet. Vi finner att det ihänseende till den osäkra miljön ställs krav på verksamheten att omstrukturera och vara agil, detta dåbegränsningarna för verksamheten kommer från politiskt håll och att det saknats en långsiktig plan attförhålla sig till vad gäller uppöppning. Genom studerande av teorier kring motivation anser vi att detföreligger risk för att personal ska vara mer ambivalenta än tidigare till följd av att de inte harbetydelsefulla arbetsuppgifter, dock observeras det avskedningar och omstruktureringar som gör attpersonal som annars skulle varit överflödiga redan har fått gå eller fått nya arbetsuppgifter. Slutligenanser vi att de faktorer som primärt kan försvåra en uppstart är förlust av humankapital ochnyckelkompetens till följd av omstrukturering. Vi anser även att avsaknaden, eller felhantering avplanering kan leda företag på villovägar, det anknyter till den första frågeställningen om budgetering.Ett sätt att hantera de mesta av de möjliga problem vi förutser, är att hålla organisationstyrningen organisk. / This case study examines the swedish concert- and events industry from the perspective of financialmanagement and management control. Through interviews with professionals relevant to the purposeof the report, it examines what budgeting seems most appropriate, whether there is a risk of a loss ofcompetence internally and externally, and finally what factors primarily prevent the start-up and returnof the business to normal capacity. We find that the uncertain environment places demands on thebusiness to restructure and be agile, as the constraints on the business come from the political level andthere has been no long-term plan to relate to in terms of start-up. By studying theories of motivation, webelieve that there is a risk that staff will be more ambivalent than before as a result of not havingmeaningful work tasks, however, redundancies and restructuring are observed which means that staffwho would otherwise be redundant have already been laid off, or given new work tasks. Finally, we findthat the primary factors that may impede continuation of the business are the loss of human capital andkey skills due to restructuring. We also believe that the absence, or mismanagement of planning canlead firms astray, which links to the first issue of budgeting. One way to deal with most of the possibleproblems we foresee is to keep organisational management organic.

Under det senaste årtiondet har ett antal aktörer som erbjuder gemensamma arbetsytor sett en kraftig global tillväxt. Denna tillväxt beror till stor del på att dessa aktörer erbjuder sina hyresgäster vissa aspekter som inte erbjuds inom traditionella hyreskontrakt. Ett exempel på detta är kortare avtalstid på uthyrbara ytor. En fråga som dyker upp i samband med detta är vad aktörens roll som förmedlare kan tillföra till hyresgäster som traditionella fastighetsägare inte kan göra själva. Majoriteten av tidigare forskning inom området illustrerar att gemenskap är det som ligger till grund för flexible office och coworking konceptets uppkomst, samt efterfrågas detta av hyresgäster. Denna studie lyfter fram faktorer utöver gemenskap som kan anses öka hyresgästernas värde. Hyresgäster till flexible office och coworking-aktörer är företag med personal, entreprenörer och enskilda individer. Denna studie har således i avsikt att undersöka vilka faktorer inom konceptet flexible office och coworking som bidrar till ett ökat värde för hyresgäster. Detta för att erhålla en djupare förståelse för vilka värden en förmedlare av kontor kan bidra till med flexible office och coworking koncept utöver vad traditionella hyreskontrakt kan. Vidare presenteras tidigare forskning inom områdena kundvärde, coworking och flexible office. En enkel analysmodell presenteras för att klargöra relationen mellan kundvärde och vilka värdeskapande faktorer som bidrar till en ökning av detta. De framtagna faktorerna är pris, anpassningsbarhet, kvalité, utrustning, gemenskap samt miljö. Datainsamlingen för studien har skett i form av semi-strukturerade intervjuer med en flexible office aktör där sju respondenter med olika roller har intervjuats. Utifrån den teoretiska referensramen skapades en intervjuguide för att utforska hur en flexible office-aktör anser att de bidrar till sina hyresgästers ökade kundvärde. Vidare erhölls sekundärdata från enkäter, vilket hade skickats ut till den undersökta aktörens hyresgäster under föregående år. Datan har analyserats med hjälp av en innehållsanalys samt öppen kodning av återkommande begrepp. Resultaten av studien tyder på att samtliga faktorer inom analysmodellen ökar kundvärdet för hyresgästerna. Dock synliggörs det tecken på att olika faktorer ökar kundvärdet olika mycket. Tolkningen har gjorts att anpassningsbarhet genomsyrar samtliga faktorer och därav anses anpassningsbarhet som den faktor vilket ökar kundvärdet mest inom ramen av denna studie. Genom att vara anpassningsbar inom alla faktorer ökar kvalitén på tjänsten som erbjuds, vilket i sin tur leder till högre kundvärde. / A new way of working that has been found to be sought after is work within shared workspaces. This study examines different factors that are considered to increase customer value within a quickly emerging phenomenon labelled flexible office and coworking. These factors are price, quality, adaptability, community, environment and equipment. The purpose of this study is to get a deeper understanding of what a flexible office organization can offer to their tenants that a traditional office lease cannot. While most of the prior studies within this field focused on the growth and the community aspect of the phenomenon, this paper studies why the growth occurred by examining how customer value is created with the concept. This is done by analysing the factors that provide value to the customer and to identify if these factors are present within a flexible office organization.

Bakgrund och problem:  Till följd av Covid-19 pandemin så tvingades många företag att ställa om till distansarbete. I samband med detta har medarbetares och chefers möjlighet att interagera blivit lidande. Företagskultur kan definieras som ett företags gemensamma värderingar, åsikter och tankar. Kulturstyrningen finns då till för att styra och påverka dessa värderingar och åsikter så att de överensstämmer med de värderingar som chefer och ledning omfamnar och på så vis få önskvärt beteende från de anställda. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur företagskultur och kulturstyrningen har påverkats vid omställningen till distansarbete.  Metod:  Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi där en intervjustudie har legat till grunden för arbetet. I studien har tre olika bolag intervjuats och undersökts. En intervjuguide låg till grund för intervjuerna som var av en semistrukturerad karaktär.  Slutsats:  Omställningen till distansarbete har inte påverkat företagskulturen och kulturstyrningen i någon större grad. Detta beror främst på att företagskultur skapas och styrs på arbetsplatsen och där av har kulturen och styrningen av den blivit lidande. Då företagskulturen lättast styrs genom att ledare och ledningen föregår med gott exempel och agerar på det sätt som de vill att alla anställda ska agera på så är det svårt att styra kulten på distans. Övergången till distansarbete har också en tendens att tära på den befintliga kulturen inom organisationen. Detta beror främst på avsaknaden av sociala interaktioner och att kommunikation rent generellt blir lidande. Dessutom är avsaknaden av sådant som medarbetare förknippar med företaget något som tär på kulturen ytterligare. / Background and problem:  In the mist of the Covid-19 pandemic many companies have had to convert to teleworking. In connection with the transition, employees and managers' possibilities to interact have been limited. Corporate culture can be defined as a company's joint values, opinions and thoughts. Cultural control exists to affect and manage these values and opinions so that they correspond with the values of the managers and management so they can expect the desired behavior of the employee.  Purpose:  The purpose of this study is to evaluate how corporate culture and cultural control have been affected by the transition to remote work.  Method:  It is a qualitative study with semi structured interviews. In this study three different companies have been interviewed. The interviews have been structured around a constructed interview guide.  Conclusion: The conversion to remote work has not had any major impact on the corporate culture and cultural control. This is because corporate culture first and foremost is managed and created at the workplace and therefore has the culture and the cultural control been harmed. Because corporate culture is most easily controlled via the managers and management's ability to lead by example and act the way they want the employees to act, it becomes hard when the work is constructed at home. The transition to remote work also has a tendency to to wear away the existing culture in the organization. This is because the lack of social interactions and communication generally suffer in this environment.

Titel: Ekonomichefers egenskaper och dess påverkan på ekonomistyrning - En kvantitativ studie om användningen av ekonomistyrning från ett Upper Echelons-perspektiv. Författare: Josefine Höög och Moa Schwartz Handledare: Karl Wennberg Bakgrund: Det finns ingen universal design på ekonomistyrning som passar alla organisationer, vilket gör att företags användning av ekonomistyrning varierar stort. Detta utgör grunden för Upper Echelons teori som utgår från att chefers individuella egenskaper påverkar deras beslutsfattande och därmed organisationens resultat. Chefers erfarenheter och egenskaper är därmed viktiga att studera för att förstå hur företag använder ekonomistyrning. Genom att använda Upper Echelons teori för att undersöka samband mellan ekonomistyrning och ekonomichefers egenskaper i svensk kontext bidrar studien till forskningsområdet om organisationers användning av ekonomistyrning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka samband mellan ekonomichefens demografiska egenskaper och hur de använder sig av ekonomistyrning, diagnostiskt eller interaktivt. Metod: Studien antar en kvantitativ forskningsstrategi med deduktiv ansats där hypoteser härleds från existerande kunskap och teori. Därtill antar studien en tvärsnittsdesign där data har samlats in från flera individer vid en specifik tidpunkt. Datainsamlingen består av telefonintervjuer i kombination med enkät. Studiens urval utgörs av ekonomichefer eller motsvarande vid medelstora företag i Östergötlands län och Örebro län. Resultat: Studiens hypoteser testades genom regressionsanalys som visar stöd för en av studiens åtta hypoteser relaterade till ekonomichefers utbildning, ålder, kön och tjänstetid. Resultatet indikerar att eftergymnasial utbildning inom ekonomi är relaterat till ökad diagnostisk användning av ekonomistyrning samt att eftergymnasial utbildning överlag är relaterat till ökad diagnostisk och interaktiv användning av ekonomistyrning. Slutligen visar resultatet att diagnostisk och interaktiv användning ökar ju äldre företaget är och att tjänsteföretag använder ekonomistyrning på ett diagnostiskt sätt i lägre grad än studiens referenskategori. Nyckelord: Upper Echelons teori, ekonomistyrning, ekonomichefers demografiska egenskaper, hävstänger för kontroll, ålder, utbildning, kön, tjänstetid, interaktiv, diagnostisk.

I denna kvalitativa fallstudie undersöks den svenska konsert- och eventbranschen utifrån perspektivetekonomistyrning och management control. Genom intervjuer av yrkesverksamma personer relevantasett till studiens syfte undersöks vilken budgetering som förefaller sig lämpligast, om det riskeraskompetenstapp internt och externt för att slutligen bygga emot frågeställningen om vilka faktorer somprimärt hindrar en uppstart och återgång för verksamheten till normal kapacitet. Vi finner att det ihänseende till den osäkra miljön ställs krav på verksamheten att omstrukturera och vara agil, detta dåbegränsningarna för verksamheten kommer från politiskt håll och att det saknats en långsiktig plan attförhålla sig till vad gäller uppöppning. Genom studerande av teorier kring motivation anser vi att detföreligger risk för att personal ska vara mer ambivalenta än tidigare till följd av att de inte harbetydelsefulla arbetsuppgifter, dock observeras det avskedningar och omstruktureringar som gör attpersonal som annars skulle varit överflödiga redan har fått gå eller fått nya arbetsuppgifter. Slutligenanser vi att de faktorer som primärt kan försvåra en uppstart är förlust av humankapital ochnyckelkompetens till följd av omstrukturering. Vi anser även att avsaknaden, eller felhantering avplanering kan leda företag på villovägar, det anknyter till den första frågeställningen om budgetering.Ett sätt att hantera de mesta av de möjliga problem vi förutser, är att hålla organisationstyrningen organisk. / This case study examines the swedish concert- and events industry from the perspective of financialmanagement and management control. Through interviews with professionals relevant to the purposeof the report, it examines what budgeting seems most appropriate, whether there is a risk of a loss ofcompetence internally and externally, and finally what factors primarily prevent the start-up and returnof the business to normal capacity. We find that the uncertain environment places demands on thebusiness to restructure and be agile, as the constraints on the business come from the political level andthere has been no long-term plan to relate to in terms of start-up. By studying theories of motivation, webelieve that there is a risk that staff will be more ambivalent than before as a result of not havingmeaningful work tasks, however, redundancies and restructuring are observed which means that staffwho would otherwise be redundant have already been laid off, or given new work tasks. Finally, we findthat the primary factors that may impede continuation of the business are the loss of human capital andkey skills due to restructuring. We also believe that the absence, or mismanagement of planning canlead firms astray, which links to the first issue of budgeting. One way to deal with most of the possibleproblems we foresee is to keep organisational management organic.