Master thesis in the Business Administration and Economics Programme - Controller, School of Business and Economics at Linnaeus University in Växjö, 4FE18E, spring 2022.   Title: The impact of digitalization on management in the construction industry - An interview study on digital tools   Authors: Filip Euström & Sajjad Ameen Supervisor: Kim Eriksson Examiner: Jan Alpenberg   Background: The construction industry is often referred to as a conservative industry where changes are both difficult to get through and take a long time. Digitalization is an example where the construction industry has fallen behind. The industry often works with low margins, which means that efficiency and productivity play major roles. Digital tools can therefore contribute to higher efficiency and productivity.   Purpose: The purpose of the study is to contribute with an understanding of the ways in which digitalization has affected management accounting and management control as well as project management in the construction industry. Furthermore, the authors will also study how the construction industry has been affected by the development of digitalization in general.   Method: The authors have conducted a qualitative interview study where the empirical data consists of 13 semi-structured interviews with people from six different companies where they have different types of roles and experiences in the construction industry. With theory from scientific articles and literature, the collected empirical data could be analyzed.   Conclusion: The study has shown that digitalization has had a major impact on the construction industry, not least on management. The digital tools have not only improved the way the industry works, but it has also improved management accounting and management control as well as project management through, for example, systems that control, among other things, cost, schedule and quality. It has also been shown that training its existing staff is the answer to several of the challenges facing the construction industry. / Examensarbete, Civilekonomprogrammet - Controller, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö, 4FE18E, vårterminen 2022.   Titel: Digitaliseringens påverkan på styrning inom byggbranschen  - En intervjustudie om digitala verktyg   Författare: Filip Euström & Sajjad Ameen Handledare: Kim Eriksson Examinator: Jan Alpenberg   Bakgrund och problem: Byggbranschen benämns ofta som en konservativ bransch där förändringar både är svårt att få igenom och tar lång tid. Digitalisering är ett exempel där byggbranschen hamnat efter. Branschen arbetar ofta med låga marginaler vilket gör att effektivitet och produktivitet spelar stora roller. Digitala verktyg kan därför bidra till högre effektivitet och produktivitet.   Syfte: Syftet med studien är att bidra med förståelse för de sätt som digitaliseringen har påverkat verksamhets- och ekonomistyrningen samt projektstyrningen inom byggbranschen. Vidare kommer författarna även att studera hur byggbranschen har påverkats av digitaliseringens utveckling generellt sett.   Metod: Författarna har genomfört en kvalitativ intervjustudie där den empiriska datan består av 13 semistrukturerade intervjuer med personer från sex olika företag där de har olika typer av roller och erfarenheter inom byggbranschen. Med teori från vetenskapliga artiklar och litteratur kunde den insamlade empirin analyseras.   Slutsats: Studien har visat att digitaliseringen har haft en stor påverkan på byggbranschen, inte minst styrningen. De digitala verktygen har inte bara förbättrat branschens arbetssätt utan det har också förbättrat verksamhets- och ekonomistyrningen samt projektstyrningen genom exempelvis system som kontrollerar bland annat kostnad, tidsplan och kvalitet. Det har även visat sig att utbildning av sin befintliga personal är svaret på flera av utmaningarna som byggbranschen har.

En offentlig organisation befinner sig in en miljö som präglas av i huvudsak tre olika logiker, samhällsvärde, effektivitet och laglighet. Den offentliga organisationen är tvingad till att beakta upphandlingslagstiftningen i alla sina anskaffningar. Denna lagstiftning kritiseras ofta, både avforskare och praktiker, för att vara ett hinder mot att kunna styra verksamheten på ett ekonomiskt effektivt sätt. Denna studie har genom kvalitativa intervjuer undersökt hur förutsättningarna ser ut för att styra, kontrollera och följa upp inköpen i organisationer som omfattas av lagen om offentlig upphandling. Syftet har varit att kunna bidra med insikter om hur ekonomistyrning kan tillämpas praktiskt trots normativa motsättningar mellan de olika logikerna som präglar organisationen. Den teoretiska utgångspunkten har varit klassiska teorier för interna organisatoriska förutsättningar i kombination med de konkreta aktiviteter som bygger upp tillämpad ekonomistyrning och därtill relaterade verktyg. Studiens slutsatser och bidrag innefattar att i den praktiska tillämpningen ses inte lagen om offentlig upphandling somett hinder mot ekonomistyrningsaktiviteter utan de avgörande problemen ur ett ekonomistyrningsperspektiv är bristande möjligheter att styra, kontrollera och följa upp organisationens inköpsaktiviteter på grund av undermåliga tekniska system eller dålig kommunikation mellan system. Praktiskt bidrar studien med insikten om att den undersökta organisationen kan bli mer ekonomiskt effektiv genom att involvera inköpsfunktionen tidigare i inköpsprocessen och genom att investera i bättre systemstöd för kontroll och uppföljning. / The context of a public organisation is one that is affected mainly by three different logics, public value, efficiency and legalities. The public organisation has to comply with the law of public procurement in all its procuring activities. The aforementioned law is often criticised, by both researchers and practitioners, for being a hindrance to efficient governance. Through qualitative interviews, this study has investigated how the conditions affecting management control activities regarding governance, control and follow-up of procurement in organisations abiding by the law of public procurement. The purpose of the study was to contribute with insights regarding how management control activities can be applied in practice despite the normative conflicts between the underlying logics that characterise the context of the organisation. The theoretical starting point is classical theories for internal organisational conditions in combination with practical activities that constructs applied management control and associated activities. The study concludes that, in practical application the law of public procurement itself is not seen as a hindrance to management control activities, instead the crucial problems from a management control perspective is the lacking possibilities to govern, control and follow-up procurement activities caused by poor technical systems or lacking communication between existing systems. The practical contributions of the study includes theinsight that the studied organisation could increase its economic efficiency by involving the procurement function earlier in the procurement process and by investing in better systems for control and follow-up.

En konkurrenskraftig strategi kan vara en avgörande faktor för ett företags framgång. En formell företagsstrategi ser till att både de som deltar i den strategiska planeringen och i genomförandet följer samma mål. Det riktas kritik mot hur företag använder sig av strategisk planering och den största utmaningen för företagen ligger i att implementera strategin i verksamheten. Ett problem som är kopplat till strategier är att organisationers sätt att skapa konkurrensfördelar förändras snabbt. Företagen måste på grund av detta skapa förutsättningar för en ständigt pågående strategisk dialog.Syftet är att undersöka hur små och medelstora företag (SMF) arbetar med den strategiska planeringen i verksamheten och hur de kontrollerar att de strategiska aktiviteterna verkar i linje med det långsiktiga målet. Syftet med studien är även att ta reda på vilka faktorer som bidrar till en lyckad strategisk planering och implementering hos SMF. För att besvara vårt syfte har en multipel fallstudie gjorts på två SMF i Sjuhäradsområdet. Personliga intervjuer har genomförts med personer från företagens ledningsgrupp och styrelse.SMF har gemensamma karaktärsdrag gentemot stora företag och följande områden har undersökts: omgivningsfaktorer, organisationsmiljö och ledningen. Storleken på företaget har en betydande roll när det kommer till hur stor påverkan omgivningen har på ett företag. SMF har mer begränsade resurser vilket bidrar till större osäkerhet i omgivningen och att hålla koll på bland annat andra konkurrenter. Organisationsstrukturen hos SMF kännetecknas av en platt struktur med få ledningsnivåer vilket bidrar till en hög flexibilitet och förmåga att anpassa sig till marknaden. De få ledningsnivåerna bidrar till att antalet mellanchefer är färre och kravet på Vd:ns ledningsexpertis ökar.The Closed-Loop Management System är en modell som föreslås användas vid strategisk planering hos företag. Modellen består av fem steg: utveckla strategin, översätta strategin, planera handlingar, kontrollera och lär samt testa och anpassa strategin. Modellen beskriver hur företag ska gå tillväga från att formulera och uttala strategin till att implementera och kommunicera den i verksamheten och har använts som underlag för att undersöka hur SMFs arbetar med strategisk planering och strategisk kontroll i praktiken. För att säkerställa att implementering av strategin blivit lyckad behöver företagen utföra strategisk kontroll. Ett sätt att utföra strategisk kontroll är genom att använda sig av integrerad prestationsmätning. Det innebär en balanserad styrning mellan finansiella och icke-finansiella mått där orsak- och verkansamband mellan de olika måtten kartläggs och har undersökts på företagen i studien.Slutsatser som kan dras av studien är att tre viktiga faktorer som bidrar till strategisk framgång i SMF är: inställningen hos de anställda, val av organisationsstruktur och tydlig kommunikation. För att genomföra den strategiska planeringen används ett metodiskt arbetssätt för att strukturera upp aktiviteter och delmål som finns för att uppnå det övergripande målet. Genom att bryta ned det övergripande målet i delmål och aktiviteter säkerställer företagen att de kortsiktiga handlingarna verkar i linje med den långsiktiga strategiska planen. Det är även viktigt för företagen att kontrollera och mäta dessa aktiviteter. Finansiella och icke-finansiella mått används för strategisk kontroll men studiens resultat visar att de finansiella måtten är dominerande. / A competitive strategy is essential for a corporate’s success in their industry. The challenge is not only to design the strategy; it is to spread it throughout the organization. An integrated measurement system refers to support and control the activities and goals that leads to strategic success. Thus, earlier studies have shown that integrated measurement systems have contributed to improve large enterprises’ performances when applied in their businesses. However, this study refers to the gap of research on the use of integrated measurement systems and its impact on small and medium-sized enterprises (SME). This study focusses on two Swedish SMEs and research what characterize their qualities that contributes to strategic success. The study will also focus on how the SMEs apply strategic planning and strategic control in their business’s.The study was based on previous studies in the context of strategy. The interviews were conducted on two Swedish SMEs, and the respondents were people that are a part of each company’s management team that possess both knowledge and insight to the company’s strategic work.Our findings suggest that factors contributing to strategic success in SME’s are: the communication approach, the attitude of the employees and the organizational structure. The strategic planning in SME wasn’t based on a specific model to support the strategic planning. However, they use a similar methodical approach to implement the activities in the strategic planning process. Finally, the study also shows that SMEs use integrated measurement in terms of financial and non-financial measurements, where the financial measurements had a greater impact on the SME business’s.

The need to steer economic development has always been great and as management model has the balanced scorecard has been popular since the mid- 1990s, mainly in the private sector but also in the municipal sector. The introduction of the balanced scorecard has been primarily to organizations to see more than economic dimensions. The Balanced Scorecard was originally a measurement system, and today it works more as a strategic instrument. In our study is a case study to evaluate a municipality and how they make use of the balanced scorecard as a tool for strategic and value-adding work in municipal activities. In the local business is it important that the organization adapts the balanced scorecard, so it fits on the basis that it is a politically driven organization, with mandates, committees and administrations. In our study, we used a qualitative method with a deductive approach. In the study, we have gathered information through a case study where we interviewed 7 people in leading positions. In our analysis and results section, we came to the conclusion that the municipality does not use the balanced scorecard correctly. We also found that the balanced scorecard as a tool for value creation and strategic planning does not work in a favorable way. In our study, we see difficulties with the implementation of the balanced scorecard. If the municipality has invested in implementing the balanced scorecard at all levels of the business so the municipality would be able to use it on one of the activities more adequately. When the municipality is a politically driven organization, it is important that vision alive and changing based on the conditions that reflect the outside world and the municipality in general. Looking at a vivid vision, goals and business ideas, it's balanced scorecard in line with how a balanced scorecard should look like. The municipality has a strategic plan in terms of staff and employees at large. In the study, we have seen that the strategic plan is not followed up in a good way and for the business favorably, the municipality chooses the easy way out for evaluation. Employee participation to changes and ongoing human resources management feels nonexistent. However, as has been the vision of creating empowered and motivated employees. In our conclusion, we describe how we in our study look at the use of the balanced scorecard in municipal operations. We can also discern that a balanced scorecard as a tool for value creation and strategic work is good if it is used properly. In the study, we have concluded that the municipality we have chosen to study should not use the balanced scorecard when you have not created the tools and platforms required for employees, civil servants and politicians to evaluate, monitor and create a living scorecard change over time. The study reveals major shortcomings in the implementation, evaluation and follow-up possibilities, and the consequence of this is that the balanced scorecard is not - 4 - preferable in municipal operations as a strategic instrument for value creation and long-term planning. / Behovet att styra den ekonomiska utvecklingen har alltid varit stort och som styrmodell har det balanserade styrkortet varit populärt sedan mitten av 1990- talet. Främst inom den privata sektorn men även inom den kommunala sektorn. Införandet av det balanserade styrkortet har främst varit för att organisationerna skall kunna se mer än de ekonomiska måtten. Det balanserade styrkortet var från början ett mätsystem och idag fungerar det mer som ett strategiskt instrument. I vår fallstudie utvärderar vi en kommun och hur de använder sig av det balanserade styrkortet som ett instrument för det strategiska och värdeskapande arbetet inom den kommunala verksamheten. Inom den kommunala verksamheten är det av vikt att organisationen anpassar det balanserade styrkortet så det passar in utifrån att den är en politiskt styrd organisation, med mandatperioder, nämnder och förvaltningar. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod med en deduktiv ansats. I studien har vi samlat in information genom en fallstudie där vi intervjuat 7 personer i ledande position. I vår analys och resultatdel kom vi fram till att kommunen inte använder sig av det balanserade styrkortet på rätt sätt. Vi kommer även fram till att det balanserade styrkortet som instrument för värdeskapande och strategiskplanering inte fungerar på ett gynnsamt sätt. I vår studie ser vi svårigheter med implementeringen av det balanserade styrkortet. Vi ser vidare att om kommunen satsat på att implementera det balanserade styrkortet på alla nivåer i verksamheten skulle kommunen kunna använda det på ett för verksamheten mer adekvat sätt. Då kommunen är en politiskt styrd organisation är det av vikt att visionen lever och förändras utifrån de förutsättningar som speglar omvärlden och kommunen i stort. Ser vi till en levande vision, mål och verksamhetsidéer är det balanserade styrkortet väl i linje med hur ett balanserat styrkort bör se ut. Kommunen har en strategiskplan när det gäller personal och medarbetare i stort. I studien har vi sett att den strategiska planen inte följs upp på ett bra och för verksamheten gynnsamt sätt, kommunen väljer den enkla vägen för utvärdering. Delaktigheten bland medarbetarna för förändringar och löpande personalpolitiska frågor känns obefintlig. Dock så har man visionen om att skapa delaktiga och motiverade medarbetare. - 5 - I vår slutsats beskriver vi hur vi i vår studie ser på användningen av det balanserade styrkortet inom kommunal verksamhet. Vi kan även skönja att ett balanserat styrkort som instrument för värdeskapande och strategiskt arbete är bra om det används på rätt sätt. I studien har vi kommit fram till att kommunen vi har valt att studera inte bör använda sig av balanserat styrkort då kommunen inte skapat verktygen och de plattformar som behövs för medarbetare, tjänstemän samt politiker för att utvärdera, följa upp och skapa ett levande styrkort som förändras över tid. Studien visar på stora brister i implementeringen, utvärdering och uppföljningsmöjligheter och följden av detta är att det balanserade styrkortet inte är att föredra inom kommunal verksamhet som ett strategiskt instrument för värdeskapande och långsiktigplanering.

<p>Problem-</p><p>formulering: Hur fungerar ekonomi- och verksamhetsstyrningen inom den kommunala verksamheten? Hur sätter kommuner mål och hur följs de upp? Är sättet att fastställa mål och mätmetoder likartade eller finns det skillnader?</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur kommunerna Gnesta, Nykvarn och Salem styr sina verksamheter via uppsatta mål och hur de följer upp dem ur ett ekonomiskt- och verksamhetsperspektiv.</p><p>Metod: En fallstudie har gjorts vid tre kommuner. Primärdata samlades in genom semistrukturerade intervjuer.</p><p>Teoretisk</p><p>referensram: Den teoretiska referensramen baseras på olika formella och informella styrmedel. Som formellt styrmedel behandlas budget medan de informella styrmedel som tas upp är organisationsstruktur, målstyrning, balanserade styrkort, nyckeltal och benchmarking.</p><p>Empiri: Kapitlet inleds med en presentation av kommunallagen. Vidare presenteras de undersökta kommunernas sätt att styra sina verksamheter.</p><p>Slutsats: Kommuner uppvisar både likheter och skillnader i sina sätt att fastställa mål och mätmetoder. Den största skillnaden är att kommuner använder olika styrmodeller och därmed mäter, följer upp och analyserar sina uppsatta mål och styrkort på olika sätt.</p> / <p>The main issues: How does the financial and management control work in the actual municipalities? How does the municipalities define their objectives and follow them up? Are there similarities in the way the municipalities define and adopt their objectives?</p><p>Purpose: The purpose of this paper is to look upon how the municipalities of Gnesta, Nykvarn and Salem control their management by adopted objectives and how they audit them from an economic- and operational perspective.</p><p>Method: A case study has been implemented at the three municipalities. Primary data was collected via semi-structured interviews.</p><p>Theoretical: The theoretical frame of reference is based upon various formal and informal means of control. Budget is handled as a formal topic while presented organizational structure, management by objectives, balanced scorecard, business ratio and benchmarking are treated as informal.</p><p>Empiricism: The chapter begins with a presentation of municipal laws. Furthermore a presentation of the three municipalities way of handling their operations is described.</p><p>Conclusion: The municipalities show similarities as well as differences in their way to adopt objectives and methods for auditing. The largest divergence is that the actual municipalities uses different methods of control and thus assess, audit and analyse adopted objectives and score cards in different ways.</p>

Bakgrund: Bakgrund: Under de senaste 20 åren har svensk offentlig sektor präglats av konkurrensprövning genom privatisering av tidigare offentlig sektor. Det skapar en ny marknad där privata och offentliga aktörer skall samverka under statlig samordning och övervakning. Stockholm stads gymnasie- och hemtjänstmarknad är två exempel på kvasimarknader där staten står som finansiär av välfärdstjänsten samtidigt som den utförs av både privata och offentliga aktörer. Tidigare forskning belyser den problematik som uppstår då staten övergår från att vara en primär producent till en övervakande roll. Då statens roll förändras krävs tydligare regler och strukturer för att kunna samordna och styra kvasimarknader. Syfte: Studiens syfte är att beskriva och förstå hur kvasimarknader styrs, med avseende på upplevda verksamhetskrav och uppföljning. Genomförande: Studien är en kvalitativ fallstudie med ett hermeneutiskt perspektiv. Empirin har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer om hur beslutsfattare och marknadsaktörer upplever Stockholm stads gymnasie- och hemtjänstmarknad. Slutsatser: Studien konstaterar att hemtjänstmarknaden, som styrs via tydliga avtal, ger större möjlighet för insyn i verksamheterna och tydligare styrverktyg för Stockholms stad. På gymnasiemarknaden är det svårare för Stockholm att påverka verksamheten hos friskolor då de endast svarar mot Skolinspektionen. Det som ligger till grund för kvasimarknadens funktionalitet och effektivitet beror på det förtroende och tillit som finns mellan beslutsfattare, utförare och kund. Nyckelord: New Public Management, Offentlig styrning, Kvasimarknad, Interorganisato­riska relationer, Ekonomistyrning, Transaktionskostnadsteori. / Background: Over the past 20 years, the Swedish public sector has been characterized by competition through the increasing privatization of public welfare. It creates a new market situation where private and public sector are to co-operate under governmental coordination and monitoring. Stockholm city upper secondary school and home care market are two examples of quasimarkets where the state stands as a financier of the welfare service while it is carried out by both private and public actors. Previous research illustrates the problems that arise when the state changes from being a primary producer to a supervisory role. As the state's role changes it requires clear rules and structures in order to coordinate and control the quasimarkets. Objective: The study aims to describe and understand how quasimarkets are governed, in regard to percieved business requirements and monitoring. Design: The study is a qualitative case study with a hermeneutic perspective. The empirical data has been collected through semi-structured interviews on how policy makers and market actors are experiencing the upper secondary school and home care market. Conclusion: The study notes that the home care market, which is governed by clear agreements and contracts, provides greater transparency between policy makers and market actors. Thus creating better conditions for the usage of management control for the city of Stockholm. In the upper secondary market it is difficult for the city of Stockholm to affect the operations of private schools since they are governed by the Swedish School Inspectorate. The basis for the functionality and efficiency of quasimarkets relies on the confidence and trust that exists between policy makers, market actors and customers. Keywords: New Public Management, Public Governance, Quasimarket, Interorganizational Relations, Management Control, Transaction Cost Economics.

Background &amp; problem: Modern day companies face increasingly harsh economic conditions,which in turn increases the pressure to meet markets requirements. When more stringentdemands are made on corporate finances, it is necessary to have sufficient knowledge aboutthe management of limited resources. Companies justify their existence by striving to achievetheir goals, financial as well as non-financial. Therefore, it is important to be aware that thereare a number of different goals at different levels of a company. One way of influencing theemployee’s personal goals and to create performance that is in favor of the organization’soverall goals is by using reward systems. The balance between rewarding employees to achievethe goals of an organization whilst consuming a limited amount of resources available for thispurpose is a challenge for all managers.Purpose: The purpose of this thesis is to describe and analyse how a reward system is designedin accordance with company goals.Method: The thesis is based on a case study with a qualitative research strategy. The study isbased on previous research on reward systems and goal congruence. The conducted surveyconsisted of interviews with people who have a good understanding of reward systems.Result and conclusions: For the sales force, it is common to base the financial part of a rewardsystem on commission, a performance-based system. The results strongly suggest that financialrewards should be combined with non-financial rewards to increase the total benefit of theoverall reward system. Among these, personal responsibility, free working hours and praise, orpositive feedback should be emphasized. The conclusions of the study show that through theuse of a well-designed reward system, companies can create goal congruence despite a lack ofclear goals and in some cases even when these goals have not reached the employees. / Bakgrund &amp; problemdiskussion: Dagens företag möter allt hårdare ekonomiska villkor som isin tur leder till att det ställs högre krav för att överleva. När det ställs högre krav på företagensekonomi krävs det en god lära om hushållning med begränsade resurser. Företag skapar sittexistensberättigande genom att sträva efter att uppnå sina mål, finansiella som icke-finansiella.Därför är det viktigt att vara medveten om att det finns en rad olika målbilder inom olika nivåeri ett företag. Ett sätt att påverka de anställdas personliga målbilder och få dem att prestera ilinje med organisationens övergripande mål är att nyttja belöningssystem som styrmedel.Balansgången mellan att genom belöning styra sina anställda mot att uppnå organisationensmål och samtidigt förbruka en begränsad mängd resurser, som är tillgängliga för detta ändamål,är en utmaning för alla företagsledare.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur ett belöningssystem designas iriktning med företags mål.Metod: Uppsatsen bygger på en fallstudie med kvalitativ forskningsstrategi. Studien bygger påtidigare forskning om belöningssystem och målkongruens. Undersökningen utgjordes avintervjuer med personer som har god kännedom om belöningssystem.Resultat och slutsatser: För säljkåren är det vanligt förekommande att basera den finansielladelen av ett belöningssystem kring provision, ett prestationsbaserat system. Resultaten talarstarkt för att finansiella belöningar bör kombineras med icke-finansiella belöningar för att ökaden totala nyttan av det sammantagna belöningssystemet. Bland dessa läggs störst vikt främstvid eget ansvar, fria arbetstider och beröm, eller positiv feedback. Slutsatsen visar att företaggenom nyttjandet av ett väl designat belöningssystem kan skapa målkongruens trots enavsaknad av tydliga mål och i vissa fall även då dessa mål inte nått ut till de anställda.

Problematisering: Hållbar utveckling är en omfattande utmaning för världen och innefattar ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet där ett samspel krävs för att uppnå hållbar utveckling. Agenda 2030 utgör globala mål för hållbar utveckling vilket många kommuner i Sverige har antagit. Även kommunala bolag måste styras för att uppnå hållbar utveckling. Utifrån tidigare forskning har vi identifierat en kunskapslucka kring svårigheter vid styrning av hållbarhet från en kommun ner i ett offentligt bolag samt hållbarhetsstyrning i ett kommunalt bolag. Då samhället måste ta ansvar för hållbar utveckling och kommuner är en stor del av samhället, har kommuner möjlighet att påverka hur hållbarhetsarbetet kan utformas. Därför behövs det en djupare förståelse för hur styrning av hållbarhet ser ut inom denna kontext. Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra med en ökad förståelse för hur kommunal hållbarhetsstyrning av ett kommunalt bolag ser ut och vilka svårigheter som finns vid styrning av hållbarhet. Uppsatsen syftar även till att identifiera svårigheter vid ett kommunalt bolags hållbarhetsstyrning av verksamheten. Metod: För att besvara syftet är uppsatsen utformad som en fallstudie med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv forskningsansats. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med respondenter i en svensk kommun samt i ett av kommunens bolag. Empiriska data har även samlats in via dokument. Slutsats: Styrning av hållbarhet av och i ett kommunalt bolag är komplext. Resultatet av denna studie visar på sex framstående svårigheter. Dessa svårigheter är definition och uttryckta mål, politisk styrelse, vinst och samhällsnytta, kontroll och flexibilitet, kultur samt uppföljning. Inom varje område kan svårigheter för en kommuns hållbarhetsstyrning av ett bolag såväl som svårigheter vid hållbarhetsstyrning i ett kommunalt bolag identifieras. / Background: Sustainable development is a comprehensive challenge for the world. It consists of economic, environmental and social sustainability, where an interplay is required to reach sustainable development. Agenda 2030 consists of global goals for sustainable development which many Swedish municipalities have adopted. Municipal companies also need to be managed to reach the aim of sustainable development. A knowledge gap on difficulties with a municipality’s sustainability management control of a municipal company as well as difficulties with sustainability management control in a municipal company has been identified. As society needs to take responsibility for sustainable development, municipalities have the possibility to influence how to work with sustainability. Therefore, a deeper understanding of how sustainability management control takes place within this context is needed. Purpose: The purpose with this paper is to contribute with a deeper understanding for how municipal governance of a municipal corporation looks regarding sustainability and what difficulties that exists when managing sustainability. The paper also aims to identify difficulties in a municipal company's sustainability management. Methodology: This paper is designed as a case study with a qualitative research method and an abductive research approach. The empirical data consist of documents and a total of six semi-structured interviews. Conclusion: Sustainability management control of and within a municipal company is complicated. The result of this study shows six overall areas of difficulties. These are definition and expressed goals, political board, profit and social benefits, control and flexibility, culture and follow-up. Within these areas' difficulties can be identified with a municipality’s sustainability management control of a municipal company as well as difficulties within the company’s internal sustainability management control.

<p>The Public Sector Scorecard (PSS) is a younger version of the balanced scorecard, created for public and nonprofit organizations. The latest model of PSS is divided into three main groups and seven perspectives, while the balanced scorecard consists of four perspectives. Organizations who use either PSS or the balanced scorecard are supposed to have a clear vision spread all over the unit. This study has sought differences between the two models of financial control in both theory and practice. The first part of the study is a theoretical comparison between the models’ structures and terms used in them. In the second part, a PSS was created for a Swedish municipality and that laid as foundation for a comparison between PSS and the balanced scorecard in practice.</p><p>The study has shown that the largest differences between PSS and the balanced scorecard lie in the process for creating the models and in the different ways the models focus in customers. Both of these two differences come out of a greater customer focus in PSS since the service users play a central role both in the model per se, but also in the process creating it. This is also what would affect a Swedish municipality using the balanced scorecard the most, if changing to PSS: the process for creating the model and the way customers would be taken into consideration.</p> / <p>Denna uppsats har undersökt ekonomistyrningsmodellen balanserat styrkort parallellt med en av dess efterföljare, Public Sector Scorecard (PSS). Grunderna till PSS presenterades av Moullin (2002) i en modell som påminde om ett balanserat styrkort anpassat efter offentliga organisationer. Denna modell omarbetades av upphovsmannen och 2007 var en nyare version av PSS publicerad, vilken fortfarande visade inslag av det balanserade styrkortet men till en högre grad var en egen modell. Den senaste versionen av PSS är uppdelad i tre grupper, vilka sammanlagt innehåller sju perspektiv medan det balanserade styrkortet vanligen består av fyra perspektiv. Vid tillämpning av både PSS och balanserat styrkort förväntas organisationer ha en tydlig vision som ska vara väl förankrad i hela verksamheten. Avsikten med denna studie var att finna skillnader mellan de båda styrmodellerna och ställa dem i relation till varandra i en jämförelse. Jämförelsen genomfördes både teoretiskt och genom en hypotetisk jämförelse i praktiken, där jämförelsen utgick ifrån en fallkommun som tillämpade en användning av balanserat styrkort.</p><p>En skrivbordsundersökning genomfördes av båda styrmodellerna i avsikten att dels kunna genomföra den teoretiska jämförelsen av de båda modellerna och dels för att ligga som grund för den empiriska studien av en kommun i praktiken. Kommunen som undersöktes var Nacka kommun, vilka vid tidpunkten för studien använde sig av en variant av det balanserade styrkortet. Utifrån Nackas situation och förutsättningar arbetades ett PSS för kommunen fram, vilket låg till grund för en praktisk jämförelse mellan de båda styrmodellerna.</p><p>De viktigaste resultaten som undersökningen visade var att de största skillnaderna mellan balanserat styrkort och PSS dels ligger i processen för framtagandet av modellen och dels i hur de olika modellerna ser på kunden. Båda dessa skillnader har sin grund i hur PSS i större utsträckning än det balanserade styrkortet utgår ifrån kunden, vilket visar sig både sett till modellen i sig, men även i processen för framtagandet. Dessa skillnader är grunden för hur en kommun som använder sig av balanserat styrkort skulle påverkas av att byta styrmodell till PSS. Processen vid framtagandet skulle vara mer fokuserad på kunden och dennes åsikt skulle i högre grad blandas med medarbetarnas, istället för att processen enbart formas internt. Detta blir dock mer tids- och resurskrävande då ytterligare moment läggs till för en mer utförlig process. Modellen i sig skulle bli mer kundorienterad, men organisationer behöver före en eventuell implementering av PSS göra avvägningen om de extra resurserna som sätts in i processen skulle leda till önskat resultat.</p>

The classical corporation, as described by Berle and Means (1932), was characterized by ownership that is dispersed between many small shareholders, yet control was concentrated in the hands of managers. This ownership structure created the conflict of interest between managers and dispersed shareholders. More recent empirical work (see, e.g., La Porta et al. (1999) and Barca and Becht (2001)) has shown that ownership in many countries around the world is typically concentrated in the hands of a small number of large shareholders. As a result, an equally important agency conflict arises between large controlling shareholders and minority shareholders. On the one hand, large shareholders can benefit minority shareholders by monitoring managers (Shleifer and Vishny, 1986, 1997). On the other hand, large shareholders can be harmful if they pursue private goals that differ from profit maximization or if they reduce valuable managerial incentives (Shleifer and Vishny, 1997; and Burkart et al., 1997). In the presence of several large shareholders, a conflict of interest may arise between these controlling shareholders (see, e.g., Zwiebel (1995), Pagano and Röell (1998), and Bennedsen and Wolfenzon (2000)). They can compete for control, monitor each other, or form controlling coalitions to share private benefits. The question arises as to what determines the role of controlling shareholders in various firm policies and performance. Previous literature has noted that the incentives to expropriate minority shareholders are often exacerbated by the fact that the capital invested by the controlling shareholders is relatively lower than the voting control they achieve through the use of dual class shares (i.e., shares with differential voting rights) or stock pyramids (e.g., Claessens et al., 2002). Moreover, the identity of the shareholder (e.g., family vs. financial institution) is important for understanding the role of controlling shareholders (see, e.g., Holderness and Sheehan (1988), Volpin (2002), Claessens et al. (2002), and Burkart et al. (2003)). Using Swedish data, Cronqvist and Nilsson (2003) show that the agency costs of family owners are larger than the agency costs of other controlling owners. The role of controlling shareholders in transition countries is exacerbated by the fact that the legal and general institutional environment remains underdeveloped. In such an environment, strong owners may be the second best option to weak legal protection of investors (La Porta et al., 1997, 1998). The transition countries of central and eastern Europe are experiencing increasingly concentrated control structures, typically with the controlling owner actively involved in the management of the firm (Berglöf and Pajuste, 2003). Moreover, experience from transition countries suggests that foreign direct investment, where investors take controlling positions, have been critical to the successful restructuring of privatized firms. This thesis consists of four self-contained chapters that empirically examine various corporate governance issues. The common theme throughout the thesis is the focus on large shareholders, their identity, as well as to whether they deviate from the principle of one share-one vote. In particular, I examine the effect of large shareholders on firm value (in the first and third chapters), dividend policies (in the second chapter), and stock returns (in the final chapter). The first two chapters employ the data from Finland, the third looks at companies in seven European countries where deviations from one share-one vote are common, and the final one explores the evidence from transition countries. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2004