Detta examensarbete är en litteraturstudie som behandlar böcker, antologier, artiklar och styrdokument för att besvara följande frågeställningar: Vad är ekokritik? Hur kan ekokritik användas i svenskundervisningen i gymnasieskolan? Frågeställning A. besvaras i litteraturstudiens första resultatdel (kapitel 3). Här redovisas ekokritikens teoretiska grund, framväxt och fem olika perspektiv och positioner: djup ekologi, mörk ekologi, posthumanism, ekofeminism och postkolonial ekokritik. Frågeställning B. besvaras i litteraturstudiens andra resultatdel (kapitel 4). Gymnasieskolans arbete för hållbar utveckling redogörs för och relateras sedan till ekokritiken och svenskämnet specifikt. Fem pedagogiska förhållningssätt som svensklärare kan anta i undervisningen av ekokritik presenteras: ett ekopedagogiskt förhållningssätt, ett platsbaserat förhållningssätt, ett posthumanistiskt förhållningssätt, ett ekofeministiskt förhållningssätt och ett postkolonialt ekokritiskt förhållningssätt. Vilka litteraturval svenskläraren kan göra i och med den ekokritiska läsningen berörs dessutom. Resultaten visar att ekokritiken med sina många perspektiv erbjuder ett antal kreativa pedagogiska förhållningssätt som svenskläraren kan anta för att undervisa för hållbar utveckling. De fem pedagogiska ekokritiska förhållningssätten grundas bland annat i de fem ekokritiska perspektiven, och en tydlig korrelation till de förhållningssätt som förespråkas i arbetet för hållbar utveckling i gymnasieskolan framträder.