No description available.

No description available.

Idag utförs underhåll med förutbestämda tidsintervall. Vattenfall Eldistribution vill utreda möjligheten att istället utföra ett förebyggande och mer proaktivt underhåll baserat på tillståndet i anläggningen. Därför arbetar Eldistribution på att ta fram ett Anläggningshälsoindex (AHI). Med hjälp av detta vill Eldistribution optimera underhållsplaneringen. Ett AHI består av ett antal parametrar som samlas in vid inspektion av anläggningarna. Övergångsresistansen i brytare och frånskiljare kan vara en av dessa parametrar. Brytare används i högspänningsnätet för att bryta alla sorters felströmmar som kan uppstå. De kan även användas för att göra omkopplingar i nätet vid arbete. Frånskiljaren är en apparat som används för att få ett tydligt visuellt brytställe. Men på grund av sin konstruktion kan den inte bryta strömmar utan endast bryta spänning.  Examensarbetet har genomförts både som teoretisk studie av brytare och frånskiljare tillsammans med fältstudie vid provning innan drifttagning av brytare. Ett antal intervjuer med sakkunniga inom området genomfördes också. Arbetet visar att det finns möjlighet att använda resistans i brytare som en av parametrarna för förebyggande underhåll. Men för att kunna använda resistansen i brytare som en av parametrarna krävs framtagning av tydliga gränsvärden. / Today, maintenance is performed at predetermined time intervals. Eldistribution wants to investigate the possibility of performing a preventive and more proactive maintenance instead based on the state of the asset. Therefore, Eldistribution is developing an Anläggningshälsoindex (AHI). With this, Eldistribution wants to optimize maintenance planning. An AHI consists of a number of parameters collected when inspecting the asset. The resistance in circuit breakers and disconnectors can be one of these parameters. Circuit breakers are used in the high voltage grid to break all kinds of fault currents that may occur. They can also be used to make changes in the grid during work. Disconnector is a device used to get a clear visual breakpoint. Due to its construction it can’t break currents but it can break voltage. The thesis has been carried out both as theoretical study of circuit breakers and disconnectors together with a field study during testing before operation of circuit breakers. A number of intreerviews with experts in the field has also been carried out. The thesis shows that there is a possibility of using resistance in circuit breakers as one of the preventive maintenance parameters. However, in order to be able to use the resistance of the circuit breakers as one of the parameters, it is necessary to produce clear limit values.

För att kunna hantera en ökad anslutning av förnybar, variabel elproduktion och efterfrågan på elektricitet kan det komma att krävas omfattande investeringar i elnäten. Som ett alternativ till kostsamma investeringar har efterfrågeflexibilitet presenterats som en lösning, bland annat för att utnyttja det elektriska systemet mer effektivt. Efterfrågeflexibilitet handlar om att kunderna frivilligt ändrar sin elanvändning till följd av någon typ av incitament. En typ av incitament som elnätsföretag kan använda för att styra sina kunder i eldistributionsnäten är elnätstariffen, den avgift som slutkunderna betalar till elnätsbolag för leveransen av elektricitet. Det diskuteras att elnätstarifferna bör utformas mer dynamiskt, det vill säga variera över tid, för att ge kunderna incitament att vara mer flexibla. Syftet med det här arbetet att ta fram en elnätstariff som ger elnätsföretag möjlighet att hantera lokala tekniska begränsningar i eldistributionsnötet, såsom krav på spänningsstabilitet och gränser för termisk belastning på nätets komponenter, genom att påverka kundernas efterfrågan. Målet är att tariffen ska också ska ge en mer effektiv användning av eldistributionsnätet genom att reducera nätförluster och inmatningen från överliggande nät. De dynamiska tariffer som testas i arbetet föreslås vara baserade på den prognosticerade eller historiska inmatningen från överliggande nät. För att testa tarifferna används en metod där en optimeringsmodell kombineras med en nätmodell. I optimeringsmodellen simuleras elanvändningen hos hushållskunder som har en solcellsanläggning och en elbil. Den aktiva kunden optimerar sin elanvändning med hjälp av ett stationärt batteri, bland annat utifrån den signal som elnätstariffen sänder, medan en passiv kund inte har möjlighet att kostnadsoptimera sin elanvändning. Elektricitet som kunderna väljer att mata ut och in i elnätet simuleras i två typnät och för tre olika scenarier. Varje scenario har olika hög andel av aktiva kunder. Resultatet från nätsimuleringen utvärderas dels utifrån om nätet har utnyttjats på ett effektivare sätt men också om lokala tekniska begränsningar har kunnat hanteras bättre. Resultatet visar vikten av att en dynamisk elnätstariff har en effektkomponent, som baseras på den maximala uttagna effekten, när en hög andel av aktiva kunder finns i nätet. De aktiva kunderna maximerar sin utmatning av elektricitetet under de timmar på dygnet som den totala kostnaden är som lägst vilket bidrar till att lasttoppar skapas i elnätet. Effektavgifterna kan dock se till så att dessa lasttoppar begränsas, vilket i sin tur har en positiv effekt på de utvärderingsparametrar som studeras i arbetet. En effektkomponent bidrar dock också till att effektuttaget för de aktiva kunderna är som högst i slutet av månaden, vilket har implikationer för hur debiteringen av effektavgiften bör ske. De dynamiska effekttarifferna som testas är resultatmässigt likvärdiga med de mer konventionella effekttariffer som också analyseras. Slutsatsen är därför att vidare studier krävs för att kunna avgöra hur en dynamisk tariff på ett bättre sätt kan ta hänsyn till lokala nätbegränsningar än en mer statisk tariff. För att göra detta kan den metod som utvecklats i detta arbete, och som kombinerar en optimeringsmodell med en nätmodell, användas. / Political goals for more renewables in the energy system may spur an increasing amount of distributed energy in the distribution grid. This development, along with new loads such as the charging of electric vehicles, raises new challenges the distribution grid operators and may lead to costly investments. Demand side management could facilitate a more efficient use of the grid and has been presented as a more cost-effective alternative to infrastructure investments. One of the tools to steer the demand side is by different grid tariff structures. This thesis assesses dynamic household grid tariffs as a means for distribution grid operators to manage limitations on voltage variations and thermal loads on grid components. In addition to this the tariff should also lead to a more efficient use of the low voltage distribution grid by reducing the network losses and the electricity fed into the grid from the medium voltage grid. In order to evaluate the tariffs a method that is integrating an optimization model for the customer behavior with a grid model is used. In the optimization model the electricity load and generation profiles for different customers are simulated. The active customers have the possibility to cost optimize their electricity usage by using stationary batteries, while passive customers lacks this advantage. Three scenarios with different shares of active and passive customers are simulated in two types of low voltage grids; one rural and one urban. The results from the simulations indicate that a power based fee, based on the maximum power peak of the consumer, is needed in order to reduce the negative impacts in a grid with a large amount of customers actively engaging in cost optimization. However, a power fee based on one single power peak also leads to an electricity usage pattern characterized by a stepwise increase in power usage throughout the month and a power peak in the end of the month. This has implications for how the power fee should be designed. No clear distinction could be seen between the effects of dynamic and more static tariffs. However the method developed in the thesis could be used in further studies to investigate the effects of various tariff structures in different grids even more thoroughly.

Examensarbetet har genomförts på uppdrag åt Vattenfall Eldistribution AB nedan kallat Vattenfall. När Vattenfall idag bygger nya 40/10 kV stationer installeras normalt brytare i ledningsfacken i stället för frånskiljare. Dessa bestyckas dock inte med reläskydd utan används enbart som kopplingsorgan vid driftomläggningar. Arbetet är en teknisk ekonomisk jämförelse över den samhällsekonomiska nyttan av att installera reläskydd i de nya 40 kV ledningsfacken. Genom dessa installationer förkortas avbrottstiderna i 40 kV distributionsnäten då en mer selektiv bortkoppling kan ske av felbehäftad del. I arbetet har även ingått att undersöka nyttan av att driva 40 kV näten maskade i stället för som idag radiellt. Den ekonomiska värderingen som sträcker sig över 30 år baseras på tre delar; a) samhällsekonomiska avbrottskostnader och hur de påverkas vid de olika driftsätten, b) nätförlusternas förändring vid radiell eller maskad drift och dess resulterande förlustkostnader samt c) skyddsutrustningskostnader. Analysen baseras på tre typfall; fall 1: befintligt radiellt drivet nät, fall 2: radiellt drivet nät + utökad skyddsutrustning och fall 3: maskning av nät + mer avancerade skydd. Beräkningarna av avbrottskostnader, skyddsutrustningskostnader och kostnader för nätförluster har genomförts i Excel, lastflödesberäkningar över nätförluster i PSS/E och figurer har ritats i AutoCad. Resultatet visar att den ekonomiska nyttan alltid förbättras i fall 2. Det lönar sig således att investera i utökad skyddsutrustning eftersom den ekonomiska värderingen av avbrottskostnader ger en ekonomisk vinning. Maskningen av näten resulterar alltid i en minskning av avbrottskostnaderna medan nätförlusterna kan både öka och minska beroende på nätets utformning och förhållanden i överliggande nät. Någon generell slutsats går därför inte att dra utan det bör undersökas från fall till fall. / The bachelor’s thesis has been performed for Vattenfall Eldistribution AB, below called Vattenfall. When Vattenfall is building new 40/10 kV stations they normally install circuit-breakers instead of disconnectors in the new 40 kV cable bays. However they aren’t armed with protection, so they’re only used as a coupling tool for switching operations. The work is a technic economic comparison of the socioeconomic benefits of installing protection in the new 40 kV cable bays. The interruption times will be reduced with this installation in the 40 kV distribution grids because of the more selective fault clearance of the malfunction part. The work has also involved an investigation of the benefits of powering the grids meshed instead of radial. The socioeconomic analysis is ranging over 30 years and it’s based on three parts; a) society-based interruption time costs and how it is effected by the different cases, b) the economic difference for power losses between the meshed grid and the radial grid and c) costs for protection equipment. The analysis is based on three cases, case 1: existing radial grid, case 2: radial grid + extended protection equipment and case 3: meshed grid + more advanced protection equipment. The economic calculations for interruption-times, power losses and protection equipment have been performed in Excel, load flow calculations of power losses in the program PSS/E and figures has been drawn in AutoCad. The result has shown that the financial benefit always improves in case 2, i.e. it's profitable to extend the protection equipment because of the economic value of improved costs of interruption time. The meshed system always results in a reduction of the interruption-time cost but the power losses can either decrease or increase and it depends on the configuration and the circumstances in the supplying network. Therefore, it’s not possible to make a general statement on the meshed examples. Different grids need to be investigated separately

Sweden has ambitious climate targets to achieve net zero emissions by 2045. One of the possiblesolutions to achieve this goal is electrification, and electricity use is expected to increase from today's 140 TWh to 170-282 TWh, according to the Swedish Energy Agency's different scenarios. This means that society will become increasingly dependent on electricity, which may also bring problems. For example, society risks being severely affected by disturbances in the power grid, and the cost of power outages will increase. To avoid the consequences of power outages, electricity distribution companies have mobile emergency generators that can be deployed where a power outage has occurred. Thegenerators are often diesel generators using fossil diesel. There are several challenges associated with the use of mobile emergency generators during outages, as they need to be quickly transported to the site of the outage, fuel needs to be available, and they need to be tested regularly to operate correctly. This study has investigated the future use of mobile emergency generators from an electricity distribution company’s perspective. This has been done by examining how the future need for mobile emergency generators in electricity distribution can be expected to change in the future, the technological development of diesel-powered generators, and what fossil-free alternatives are adequate in the short and long term. In addition, the advantages and disadvantages of owning, renting and co-owning mobile emergency generators have been studied. The report is primarily aimed at stakeholders who are directly or indirectly involved in the work with mobile emergency generators. The study consists of a case study in which the electricity distribution company E.ON Energidistribution is studied. In addition, a literature review, simple calculations and 10 interviews were conducted with electricity distribution companies, rental companies, manufacturers and public agencies. The results show that the need for mobile emergency generators can be expected to increase slightly in the short term due to instability in the world and the electricity system. Undergrounding has led to fewer power outages and shorter outage times for customers, and there is also a trend towards using mobile emergency generators more for planned outages than unplanned ones. The need for back-up power will most likely never disappear completely, but it is considered reasonable to assume that it will decrease slightly as the power grid improves. Furthermore, the results show that diesel generatorshave evolved significantly in terms of fuel consumption and emissions, as a result of increasingly stringent EU emission requirements, and currently there are no fossil-free alternatives that can compete with diesel generators if only economic factors are taken into account. On the other hand, biofuels such as HVO are believed to play a major role in reducing emissions as it can be used in today's mobile emergency generators without modifications. In the long term, batteries and fuel cells could be a viable option. Batteries are not yet an option as they are too heavy and cannot store enough energy. Fuel cells are believed to have more potential than batteries to replace diesel generators in the future but need further development. Finally, results show advantages and disadvantages of electricity distribution companies owning their mobile power generators, renting generators when needed, and sharing generators between electricity distribution companies. Distribution companies and public agencies see great security in owning the generators themselves, while renters point out that renting the generators has advantages related to their functionality. Sharing generators was by the electricity distribution companies seen as too complicated. In conclusion, this study provides a broad insight into the role and development of mobile emergency generators in electricity distribution and may serve as a basis for further research in this area. Some examples of future research suggested are further investigation of fuel supply and logistics, sustainability of ownership structure and different technologies, and further investigation of rentingmobile emergency generators. / Sverige har satt upp höga klimatmål där man ska nå nettonollutsläpp senast år 2045. En av lösningarna för att uppnå målet är att elektrifiera många delar av samhället, och elanvändningen förväntas enligt Energimyndighetens scenarier öka från dagens 140 TWh till 170–282 TWh beroende på scenario. Det innebär att samhället skapar ett allt större beroende av el, vilket också kan föra med sig problem. Det gör till exempel att samhället drabbas hårt vid olika störningar i elnätet, och att kostnaden för elavbrott blir allt högre. För att undvika konsekvenserna av elavbrott har elnätsföretag mobila reservelverk som kan köras ut till en del av elnätet där ett avbrott har uppstått. Reservelverken är ofta en dieselgenerator som använder fossil diesel. Det finns flera utmaningar kopplade till reservelverkens användning vid avbrott, då de snabbt behöver kunna transporteras till platsen där avbrottet är, det behöver finnas tillgång på bränsle och de måste testköras och underhållas regelbundet för att fungera när de behövs. Denna studie har undersökt hur ett större elnätsföretag i Sverige bör förhålla sig till reservelverk på kort sikt (inom 10 år) och på längre sikt (över 10 år). Det har gjorts genom att undersöka hur det framtida behovet av reservelverk inom eldistribution kan förväntas förändras på lång och kort sikt, hur teknikutvecklingen för dieseldrivna reservelverk ser ut och vilka lämpliga fossilfria alternativ som finns på kort och lång sikt. Dessutom har olika ägandeförhållanden undersökts, och fördelar och nackdelar med att äga, hyra och samäga reservelverk har studerats. Rapporten riktar sig framförallt till intressenter inom eldistributionssektorn som direkt eller indirekt arbetar med reservelverk. Studien består av en fallstudie där elnätsföretaget E.ON Energidistribution studeras, och fallstudieföretaget är även uppdragsgivare till detta examensarbete. Utöver fallstudien genomfördes en litteraturstudie, enklare beräkningar och 10 intervjuer med elnätsföretag, uthyrare, tillverkare av reservelverk, tillverkare av fossilfria alternativ och myndigheter. Resultaten visar att behovet av reservelverk kan förväntas öka svagt på kort sikt på grund av osäkerheter i världen och effektbrist i elsystemet. Vädersäkring har lett till färre elavbrott och kortare avbrottstider för elnätföretagens kunder, och det finns även en trend mot att reservelverken används mer för planerade avbrott än oplanerade avbrott. Behovet av reservkraft kommer med största sannolikhet aldrig helt att försvinna, men det anses rimligt att anta att det kommer minska svagt i takt med att elnätet förbättras. Vidare visar resultaten att dieseldrivna reservelverk har utvecklats mycket när det kommer till bränsleförbrukning och emissioner till följd av EU:s allt hårdare emissionskrav, och i dagsläget finns det inga fossilfria alternativ som kan konkurrera med dieselgeneratorer om endast hänsyn tas till ekonomiska faktorer. Däremot tros biobränslen som HVO kunna spela en stor roll i att minska klimatutsläppen då det kan användas i dagens reservelverk utan modifikationer. På längre sikt skulle batterier och bränsleceller kunna vara alternativ, men då batterier är mycket tunga och i dagsläget inte kan lagra tillräckligt mycket energi är det ännu inget alternativ. Bränsleceller tros ha större potential än batterier att ersätta dieseldrivna reservelverk, men utvecklingen ligger i dagsläget efter utvecklingen för batterier. Slutligen visar resultat på för- och nackdelar med att elnätsföretaget äger sina reservelverk själva, att de hyr in reservelverk vid behov, och med att samäga reservelverk mellan elnätsföretag. Elnätsföretagen och myndigheter ser stor trygghet i att äga verken själv medan uthyrare pekade på att inhyrning av reservelverken har fördelar kopplat till reservelverkens funktionalitet. Att samäga reservelverk sågs av elnätsföretagen som för komplicerat. Avslutningsvis ger denna studie en bred inblick i de mobila reservelverkens roll och utveckling inom eldistribution, och kan ligga till grund för fortsatt forskning inom området. Några exempel på framtida forskning som föreslås är att vidare undersöka tillgång och logistik på bränsle, hållbarhetsaspekter kring ägandeförhållanden och olika tekniker samt fördjupning kring inhyrning av reservelverk.

Detta examensarbete handlar om hur ett beredningsarbete genomförs från avtal och tillståndssökning till nätplanering och dimensionering av ett landsbygdsnät. Kraven på bra driftsäkerhet ökar eftersom elanvändning är en såpass viktig del av vårt samhälle. Stora störningar medför omfattande kostnader för eldistributionsföretag och kunder. För att öka driftsäkerheten och vädersäkra distributionsnät strävar eldistributionsföretagen att förlägga luftledningsnät till markkabel i landsbygden. Beredningen på ledningsnätet utförs i området Restenäs-Andorra utanför Ljungskile i Uddevalla kommun. Arbetet kommer att genomföras i samband med utbyggnation av kommunalt vatten- och avloppsnät för att minska kostnaderna på schakt samt påverkan på kund. Resultatet av beredningen omfattar en ny 10/0,4 kV nätstation, fyra nya kabelskåp samt 1200 meter 10 kV högspänningskabel och cirka 800 meter 400 V lågspänningskabel. Ledningsnätet har till största delen planerats så att samförläggning i samma schakt för vatten och avlopp sker så långt det har varit möjligt. Kabelskåp och nätstation är strategiskt utsatta för att skapa en bra nätstruktur och för att vara lättåtkomliga vid underhåll. En P2 kalkyl är upprättad för att få en överskådlig kostnad av projektet. / This thesis is about how preparation work is accomplished by contracts and permit search to network planning and dimensions. The requirement for reliable electric power increases because electricity is such an important part of our society. Large disruptions cause significant costs for electric distribution companies and customers. . To increase reliability and make the power grid weather secured, overhead lines are replaced with underground power cable. The preparation work is preformed to weatherproof the electric power grid in Restenäs-Andorra outside Ljungskile in the municipality of Uddevalla, by placing power cable in the ground instead of overhead power lines. The project will be implemented in connection with the development of communal water and sewer to reduce the cost of excavation. The result of this preparation work includes a new 10/0,4 kV substation, four cable boxes together with 1200 m of high voltage power cable and 800 m of low voltage power cable. The electric transmission network has been placed in the same excavation as water and sewer as long as possible. The substation and cable boxes are placed for easy access and to create a good mesh. A P2-calculation has been created to get an overview of the costs of the project.

Denna problemlösande systemstudie har lyft fram vilka problem ett distributionsnät kan ha med kombinationen stora transformatorer och långa kabel- och ledningsnät. Det innebär att kortslutningströmmarna blir för små för att transformator eller samlingsskeneskydd skall kunna fungera som reservskydd om utgående 10 kV linjernas ordinarie reläskydd fallerar. Med de krav som finns på säkerheten i en starkströmsanläggning och distributionsnät är det viktigt att ha relevanta skydd som uppfyller de krav som finns i lagar och förordningar. De skydd som finns i ett distributionsnät skall vara snabba och säkra. Det kan alltid bli fel på den utrustning som finns och då måste någon form av reserv finnas för att säkerställa att säkerhetskraven uppfylls. Målet som har uppfyllts med denna studie, är att klargöra problematiken som finns med nuvarande reservskydd och presentera lösningar som klarar av att koppla bort alla felbehäftade delar så fort som möjligt för att skydda personer och djur, egendomar och anläggningar mot skador. Studien visar på några sådana lösningar som är enkla och ekonomiska, kostnaderna är realistiska uppskattningar från erfaren kompetent personal från olika tillverkare. De olika lösningarna har diskuterats och viktats mot varandra med för och nackdelar som ligger till grund för ett beslutsfattande om vilken lösning som är bäst. / This problem-solving system study has highlighted what problems a power distribution network can have with the combination of large transformers and long cables and wirings. This means that the short-circuit currents become too small for the transformer or busbar protection to function as backup protection if the outgoing 10 kV lines regular relay protection fails. With the requirements that exist in the safety of a plant and power distribution network, it is important to have relevant protection that meets the requirements contained in laws and regulations. The protection that exists in a power distribution network must be fast and safe. There can always be a failure in the equipment that exists and then some form of reserve must be available to ensure that the safety requirements are met. The goals that have been met with this study, are that it has been possible to clarify the problems that exists with back-up protection and to present solutions that are able to disconnect all faulty parts as quickly as possible in order to protect persons and animals, property and facilities from damage. The study shows some solutions that are simple and economical, the costs are realistic estimates from experienced competent personnel from different manufacturers. The various solutions have been discussed and weighed against each other with the pros and cons that form the basis for a decision making about which solution is best.

Då ett eventuellt förbud av nya kreosotimpregnerade stolpar kan bli en verklighet inom EU år 2018 letar Vattenfall efter andra alternativ. Stål, betong, limträ och komposit anses idag vara de mest konkurrenskraftiga alternativen och kommer att undersökas i denna rapport. Grundläggande tekniska egenskaper, miljöutsläpp och kostnader för de olika stolptyperna kommer att analyseras i rapporten och jämföras mot den kreosotimpregnerade furustolpen. Rapporten beskriver hur de olika stolpalternativen lämpar sig i Vattenfalls elnät i Sverige. P.g.a. sekretesskäl kommer exakta prisuppgifter inte att redovisas. Prisuppgifterna för inköp och återvinning kommer istället att redovisas som en kvot mellan den alternativa stolpen dividerat kreosotstolpen. Inte heller kommer slipers och andra fundament att behandlas i rapporten. Metoden som används bygger på att först presentera relevant teori kring vardera stolptyp. Även impregneringsprocessen, besiktningsmetoder och nedbrytning/återvinning av stolpar redogörs i rapporten. Den miljömässiga analysen bygger på IVL Svenska Miljöinstitutets LCA-analys där kreosotstolpen jämförs med andra stolptyper. Det visar sig dock att kreosotstolpen är den stolptyp som bidrar till minst miljöutsläpp om man ser till hela dess livscykel. Slutsatsen är att kompositstolpen visar sig vara ett av de mest konkurrenskraftiga alternativen då den ses som ett miljövänligt alternativ och dess vikt gör den lätt att hantera. Den är heller inte impregnerad och kan därför monteras överallt utan några rättsliga restriktioner. Denna stolptyp är också väldigt aktuell då den i dagsläget är väl etablerad på marknaden. / Because of a possible ban of creosote impregnated poles can become a real scenario within the EU the year 2018 Vattenfall are searching for other alternatives. Steel, concrete, laminated wood and composite are considered the most competitive alternatives today and are being investigated in this report. Basic technical specifications, impacts on the environment and costs of the different pole types are being analyzed in the report and compared to the creosote impregnated pine pole. This report will describe how well the alternative pole types are suited in Vattenfalls electrical grid in Sweden. Due to confidentiality reasons the exact amount of costs and expenses will not be included in the report. The price of purchase and recycling will instead be presented as a quota between the alternative pole divided by the creosote pole. Neither will sleepers nor other pole foundations be included in this report. The method that is being used is to first present relevant theory about the mentioned pole types. Also the impregnation process, survey and disintegration/recycling of poles will be explained. The environmental analysis are based on IVL Svenska Miljöinstitutet's LCA where the creosote pole are compared to its alternatives. They conclude that it is the creosote pole that has the least impact on the environment if you look at the whole life-cycle. The conclusion is that the composite pole are shown to be one of the most competitive alternatives because it is considered to be environmental-friendly and its low weight makes it easy to work with. Also, it's not impregnated and can therefore be used everywhere without any legal restrictions. This pole type is also very relevant as it is already released on the market.

En undersökning av en eldistributionsanläggning i en bangård har utförts på begäran av företaget Atkins Global AB. Anläggningen inkluderar elförsörjning till signalutrustning, uppvärmning av växlar och belysning för stationens plattformar. Inledande studie inkluderade litteraturstudier om krav för den här typen av anläggning och insamlande av data rörande kablar och skydd i anläggningen. För det sistnämnda gäller att enbart säkringar av olika storlek skyddar antingen FXQJ eller AXQJ kablar av varierande storlek. Anläggningen matas normalt från en trelindad huvudtransformator via två centraler. Där central A1 matar signalutrustningen via kabelskåp F3 och belysningen med en huvudspänning på 400V och där central B1 matar utrustningen för uppvärmning av växlarna med en huvudspänning på 230V. Matningen från central B1 sker med två parallella kablar via kabelskåp FS4/36. Det finns även en hjälpmatning från en mindre transformator in till F3 om bortfall av ordinarie matning från A1 skulle ske. Anläggningen undersöktes med beräkningsprogrammet; MyEcodial från Schneider Electric, med hänsyn till om det fanns personskydd och överlastskydd. Resultatet blev en serie av ändringsförslag rörande säkringar och kablar i anläggningen. I den del av anläggningen som försörjer signalutrustningen rekommenderas att, till en av de befintliga signalkioskerna, ett kabelbyte utförs till en AXQJ 3x95/29 kabel och att en strömmätning rörande om befintlig 100A säkring kan sitta kvar eller om en ny 80A säkring bör sättas in utförs. Från F3 till både hjälpmatningen och A1 måste en ny säkring på 200A sättas in för att garantera skydd för befintlig kabel. För belysningskretsen var det problem med selektiviteten då båda befintliga säkringar har märkströmmen 63A, undersökningen visade att den undre av säkringarna bör bytas ut till en ny säkring med högst märkströmmen 50A och minst 32A. Rörande kretsen som matar utrustningen för uppvärmning av växlarna är det även här nödvändigt med en strömmätning, detta för att se om det är möjligt att närmast centralen A1 byta ut den nuvarande 400A säkringen mot en mindre 315A säkring. Om inte detta byte är möjligt måste två kablar av samma storlek som de befintliga kopplas in parallellt med befintliga kablar för att garantera att det finns personskydd för kretsen. / An analysis of an electrical distribution system located in a railway yard have been requested by Atkins Global AB. The system includes electrical distribution to signal equipment, heating equipment for the switches and lightning for the platforms. The initial part of the analysis consisted of a literature study regarding requirements for this type of system and the gathering of data regarding the cables and the fuses in it. The cabling are either of the type FXQJ or AXQJ. The system is normally powered from a three-winding transformer via two centrals, the first central A1 supplies the signal equipment electricity, through the subcabinet F3, and the lightning both powered by a main voltage 400V and central B1 powers the equipment for heating the switches with the main voltage 230V. The distribution from B1 consists of two parallel cables feeding a subcabinet FS4/36.There also exists an auxiliary power supply from a smaller transformer T3, used if the main power supply should disappear. The remaining investigation was conducted in the calculation program MyEcodial by Schneider Electric. The investigation focused on personal safety and short current calculations. The result was a series of suggested changes regarding the fuses and cables in the system. The results of the investigation regarding the powering of the signal equipment was such that a recommendation to change the cable going from F3 to one of the signal cabinets to an AXQJ 3x95/29 cable and to conduct a current measurement regarding if the present 100A fuse can remain or if it should be switched to an 80A fuse. From F3 to both the main power supply and the auxiliary power supply new fuses with 200A must be put in to ensure that the cables are protected. For the powering of the lightning it was the selectivity between the fuses that was the problem since they both had the size 63A, the investigation proved that it was the lower fuse that should be replaced with a fuse with highest 50A and lowest 32A. Regarding the power supply for the heating of the switches it is once again necessary to do a current measurement to determ if it is possible to switch the present 400A fuse to a smaller one on 315A. If not then two more cables of the same size as the present ones must be installed parallel to the present ones to ensure safety for people.