Diss. Stockholm : Univ.

The aim of this thesis is to study and compare to what extent Hypertext Markup Language (HTML) and Text Encoding Initiative (TEI) support bibliographic description, metadata and mark-up of textual segments. The projects in the study comprise the Norwegian The Writings of Henrik Ibsen (Henrik Ibsens Skrifter) which applies the use of TEI, and Vitterhet society’s The collected works of CJL Almqvist (Vitterhetssamfundets CJL Almqvist Samlade Verk), which applies the use of HTML. The study showed that the Ibsen project provides its text with bibliographic description and metadata to a greater extent than the Almqvist project. The Almqvist project’s texts are provided with certain information about titles, authors and also information about source material and the electronic edition. However, the markup has proved to be inconsistent – some texts include more information than others do and particular mark words are not used. From the aspect of markup on textual segments, the Ibsen project presented the most detailed information. The amount of mark words used was not only significantly higher in the texts of the Ibsen project, but also more specific. The markup of Almqvist’s texts proved to have been completed by the use of linking, however, the markup showed that TEI offers more possibilities than HTML. In order to comprehend the difference in markup of both projects, an awareness of the respective aims of HTML and TEI should be developed. The two markup languages were created based on two separate kinds of needs, which has contributed to the continual use of both. / Uppsatsnivå: D

This essay analyses the arguments of The Swedish Government Official Report 2008:88 which proposes that the Swedish law (SFS) should shift from promulgation in print to elec-tronic promulgation on a Website. I have studied two aspects of the arguments in the text. On the one hand, the Inquiry’s description of how things might become if their proposal becomes effectuated and, on the other hand, how the present situation is described in the text. The theory I have used is called A Garbage Can Model of Organizational Choice, which pictures organizations as often irrational in dealing with problems, solutions and decision making. The chronological order is broken up and a solution to a problem often precedes the problem itself, the latter being so to speak ”picked up from the garbage can” and put on the agenda if proven adequate. The results of my analysis show that the ambition of the Inquiry has been to problematize the traditional way of promulgating the Swedish law in order to make a version on the Webb look more indispensable. Thus arguments in support of the reform have been drawn from the comparison rather than from the virtues of the reform itself.But even now, four years after the report was published, there is no sign of the proposal being taken further in the legislative process. My conclusion is that the committee report certainly proves that the Internet solution is possible but fails to show that it is appropriate. And was there a real problem to begin with? / Program: Bibliotekarie

<p>Syftet med denna uppsats var att kartlägga de projekt för elektronisk publicering, där forskningsbiblioteken är inblandade. Detta genomfördes genom en studie över vad det är som styr utvecklingen av alternativa publiceringssystem. Det var både svenska och utländska projekt som undersöktes, fast tonvikten lades på situationen i Sverige och det nystartade DiVA-projektet. DiVA-projektet är ett projekt som bygger upp ett gemensamt biblioteksarkiv för vetenskapliga dokument, där man inledningsvis e-publicerar avhandlingar. Forskningsbiblioteken antar i dessa projekt en ny roll, den som förläggare av lärosätenas vetenskapliga information. Undersökningen gjordes dels genom en analys av artiklar, debatter o.d. om DiVA-projektet, dels genom en kvalitativ intervju med den ansvarige för DiVA-projektet vid Umeå universitet och dels genom en analys av artiklar, debatter o.d. om andra projekt för elektronisk publicering. Resultatet visade att det är forskarnas värderingar samt organisatoriska, tekniska och ekonomiska styrmedel, som är tänkbara orsaker till initieringen av projekten och utvecklingen av alternativa publiceringssystem. Forskarsamhällets värderingar för en fullgod vetenskaplig kommunikation, definierade av Robert K. Merton, säger att forskaren utan baktankar ska sprida sina dokument och få dem kritiskt granskade. Forskarsamhället i stort menar emellertid att de alternativa publiceringssystemen som finns brister i beständighet, tillgänglighet och tillförlitlighet. Därför fungerar inte den vetenskapliga kommunikationen som den ska. Detta tvingar mer eller mindre fram utvecklingen av alternativa publiceringssystem och forskningsbiblioteken måste ta sitt ansvar för att bidra till en lösning på problemen. Internet underlättar utvecklingen, i och med att informationssamhället mer och mer utvecklas till ett nätverkssamhälle, något som Manuel Castells poängterar. Nätverksorganisationer kan enligt Castells skapas, som tillsammans kan utveckla mer tekniskt utvecklade alternativa publiceringssystem och på samma gång sänka kostnaderna för spridningen och bevarandet av vetenskaplig information. Av de fyra drivkrafterna bakom utvecklingen av alternativa publiceringssystem verkar den ekonomiska drivkraften vara den allra starkaste ur forskningsbibliotekens synvinkel, eftersom dessa har mycket att vinna ekonomiskt genom denna utveckling och är därför mycket aktiva i utvecklingsarbetet.</p>

Syftet med denna uppsats var att kartlägga de projekt för elektronisk publicering, där forskningsbiblioteken är inblandade. Detta genomfördes genom en studie över vad det är som styr utvecklingen av alternativa publiceringssystem. Det var både svenska och utländska projekt som undersöktes, fast tonvikten lades på situationen i Sverige och det nystartade DiVA-projektet. DiVA-projektet är ett projekt som bygger upp ett gemensamt biblioteksarkiv för vetenskapliga dokument, där man inledningsvis e-publicerar avhandlingar. Forskningsbiblioteken antar i dessa projekt en ny roll, den som förläggare av lärosätenas vetenskapliga information. Undersökningen gjordes dels genom en analys av artiklar, debatter o.d. om DiVA-projektet, dels genom en kvalitativ intervju med den ansvarige för DiVA-projektet vid Umeå universitet och dels genom en analys av artiklar, debatter o.d. om andra projekt för elektronisk publicering. Resultatet visade att det är forskarnas värderingar samt organisatoriska, tekniska och ekonomiska styrmedel, som är tänkbara orsaker till initieringen av projekten och utvecklingen av alternativa publiceringssystem. Forskarsamhällets värderingar för en fullgod vetenskaplig kommunikation, definierade av Robert K. Merton, säger att forskaren utan baktankar ska sprida sina dokument och få dem kritiskt granskade. Forskarsamhället i stort menar emellertid att de alternativa publiceringssystemen som finns brister i beständighet, tillgänglighet och tillförlitlighet. Därför fungerar inte den vetenskapliga kommunikationen som den ska. Detta tvingar mer eller mindre fram utvecklingen av alternativa publiceringssystem och forskningsbiblioteken måste ta sitt ansvar för att bidra till en lösning på problemen. Internet underlättar utvecklingen, i och med att informationssamhället mer och mer utvecklas till ett nätverkssamhälle, något som Manuel Castells poängterar. Nätverksorganisationer kan enligt Castells skapas, som tillsammans kan utveckla mer tekniskt utvecklade alternativa publiceringssystem och på samma gång sänka kostnaderna för spridningen och bevarandet av vetenskaplig information. Av de fyra drivkrafterna bakom utvecklingen av alternativa publiceringssystem verkar den ekonomiska drivkraften vara den allra starkaste ur forskningsbibliotekens synvinkel, eftersom dessa har mycket att vinna ekonomiskt genom denna utveckling och är därför mycket aktiva i utvecklingsarbetet.

The goal with this project was to develop a graphic template for a new magazine about running, STARK Löpning. Besides the looks of the graphic elements, sections in the magazine would be developed. Finally, a discussion is made about how the magazine can be remade into an electronic format. Content analyses has been made regarding magazines with both a main and a specific orientation, to review the graphic relationship between them. A content  analysis regarding a competing magazine about running was also made. An unstructured interview was done with Art Director Petrus Iggström, to find out his way of working when he creates new graphic templates for magazines. The discussion concerning the electronic format was done based on previous research in the subject. The graphic relationship between main and specific magazines turned out to not be significant, they had few similarities. It was often showed that elements regarding the magazine s’identity had been changed, for example text fonts. This could be because the specific magazines are sighted towards a different target audience than the main magazine, and therefor wants an identity of its own. It’s an easy process to remake the magazines STARK Magasin and STARK Löpning into an electronic format, but none of the services that were looked closely upon in this essay were fitting for both passive and active readers. Nor did the services have a good enough browsing feature. For example, if the reader wants to read an article that was advertised on the cover page, it was not possible to go directly to the article from the cover.