Syftet med den här uppsatsen är att undersöka elevers reation till matematiken som ämne i en lärarstyrd klass i årskurs åtta samt en elevstyrd klass i årskurs åtta och undersöka de skillnader som finns mellan de båda klasserna utifrån intresse och kunskap. Med hjälp av texter från andra forskare beskrivs hur undervisning ser ut i skolan, hur undervisningen i matematik ser ut, samt hur en lärarstyrd kontra en elevstyrd undervisning ser ut. Empirin består av enkäter i form av pappershäfte som två klasser i en årskurs åtta i en elevstyrd skola fick fylla i, samt i form av en elektronisk enkät som en klass i årskurs åtta i en lärarstyrd skola fick fylla i. Därefter har en jämförelse mellan dessa båda klasser gjorts och resultaten visar att det genomgående positiva draget i den elevstyrda klassen var att de ansåg matte vara roligt, ansåg att de hade lätt för matte samt att deras betyg var högre jämfört med den lärarstyrda klassen. Däremot verkar den lärarstyrda klassen vilja ha en större frihet i sitt kunskapshämtande medan den elevstyrda klassen verkar vilja ha lite mer lärarstyrt för att bättre tillägna sig kunskap.

Ambitionen med studien är att öka förståelsen för hur elever agerar i de fall vuxna inte styr deras val. Vår fråga gäller huruvida elever väljer vad de ska göra beroende på vad de har för intresse eller vem de vill vara med. Således är syftet med studien att undersöka hur elever resonerar kring sina fria val av aktiviteter på raster och i fritidshem, samt vilka faktorer som kan spela in när dessa val görs. Undersökningen har gjorts i form av en gruppintervju med fem medverkande elever ur årskurs tre. Gruppintervjun har spelats in och transkriberats för att sedan analyseras med den hermeneutiska cirkeln som struktur. Analysen av det empiriska materialet har gjorts med Pierre Bourdieus teorier om att människors handlande styrs av den kontext de befinner sig i.Analysen är uppdelad i två teman som är direkt kopplade till studiens två frågeställningar. Dessa frågeställningar rör hur elever resonerar kring sina val av aktiviteter och vilka begränsningar som framkommer i dessa. Resultatet pekar på att trender på skolgården, relationer mellan elever och lust till specifika aktiviteter är faktorer som är avgörande i elevers val av aktivitet. De begränsande faktorer som respondenterna talar om, eller faktorer som gör att elever väljer bort aktiviteter, är personals styrning, platsspecifika regler och elever från högstadiet. Den övergripande slutsatsen är att elever i de flesta fall väljer vänner före intresse.