Syftet med den här uppsatsen är att undersöka elevers reation till matematiken som ämne i en lärarstyrd klass i årskurs åtta samt en elevstyrd klass i årskurs åtta och undersöka de skillnader som finns mellan de båda klasserna utifrån intresse och kunskap. Med hjälp av texter från andra forskare beskrivs hur undervisning ser ut i skolan, hur undervisningen i matematik ser ut, samt hur en lärarstyrd kontra en elevstyrd undervisning ser ut. Empirin består av enkäter i form av pappershäfte som två klasser i en årskurs åtta i en elevstyrd skola fick fylla i, samt i form av en elektronisk enkät som en klass i årskurs åtta i en lärarstyrd skola fick fylla i. Därefter har en jämförelse mellan dessa båda klasser gjorts och resultaten visar att det genomgående positiva draget i den elevstyrda klassen var att de ansåg matte vara roligt, ansåg att de hade lätt för matte samt att deras betyg var högre jämfört med den lärarstyrda klassen. Däremot verkar den lärarstyrda klassen vilja ha en större frihet i sitt kunskapshämtande medan den elevstyrda klassen verkar vilja ha lite mer lärarstyrt för att bättre tillägna sig kunskap.

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om hur pedagoger arbetar med barns bildskapande. Studien innefattade även att få en inblick i hur pedagogerna arbetar för att minska könsstereotypa skillnader i barns bildskapande. Vi använder oss av kvalitativa gruppintervjuer på två förskolor för att synliggöra pedagogernas erfarenheter och uppfattningar om deras arbete inom bildskapande. Den sociokulturella teorin samt teorin om genusordning är verktyg för att analysera pedagogernas uttalanden och därmed få syn på olika förhållningssätt som råder på dessa förskolor. Resultatet visar att pedagogerna har en medvetenhet om att barns bildskapande är en viktig kommunikationsform, samt att det kan användas för att tillägna sig kunskaper i andra ämnen men även för att bildskapandet har ett värde i sig. Därför är bildskapande i olika former någonting som ingår i förskolornas vardag, både som fria och lärarstyrda aktiviteter. Vidare uppvisar pedagogerna en medvetenhet om att det råder olikheter i flickors och pojkars bildskapande, vilka de försöker minska genom att ha ett jämställt förhållningssätt.

<p>Syftet med studien är att ta reda på hur lärare i slöjd kan inspirera barn och ungdomar att arbeta kreativt. För att ta reda på mer om kreativitet och dess förutsättningar respektive hinder har jag studerat för ämnet aktuell litteratur samt utfört fyra kvalitativa intervjuer med verksamma grundskolelärare i slöjd. Fokus i arbetet har lags på olika undervisningsformer och hur dessa kan påverka elevernas förutsättningar för ett kreativt arbete inom slöjden. Resultatet av intervjuerna samt litteraturstudien tyder på att eleverna ges bäst förutsättningar för att utveckla sin kreativitet i de miljöer där undervisningen sker utefter lärarstyrda riktlinjer men där eleverna inom denna givna ram har en stor individuell frihet.</p>

Syftet med studien är att ta reda på hur lärare i slöjd kan inspirera barn och ungdomar att arbeta kreativt. För att ta reda på mer om kreativitet och dess förutsättningar respektive hinder har jag studerat för ämnet aktuell litteratur samt utfört fyra kvalitativa intervjuer med verksamma grundskolelärare i slöjd. Fokus i arbetet har lags på olika undervisningsformer och hur dessa kan påverka elevernas förutsättningar för ett kreativt arbete inom slöjden. Resultatet av intervjuerna samt litteraturstudien tyder på att eleverna ges bäst förutsättningar för att utveckla sin kreativitet i de miljöer där undervisningen sker utefter lärarstyrda riktlinjer men där eleverna inom denna givna ram har en stor individuell frihet.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring hur lärare och elever reflekterar kring elevernas valfrihet i musikundervisningen.  Tidigare studier visar att elevers delaktighet i den generella undervisningen främjar deras motivation. Motivation kan delas in i inre och yttre motivation där den inre tenderar vara starkast i längden och främja individens välmående.  Data har insamlats genom fyra kvalitativa intervjuer med två lärare och två elever. Relevant material har kategoriserats och analyserats ur ett diskursanalytiskt perspektiv.  Resultatet visar att en musikelevs starkaste motivatorer är nöje och nytta. Att en elev får vara delaktig i valet av arbetsuppgifter, låtar att spela eller liknande, hänger ihop både med nöje och nytta, då elever tendera välja sådant som antingen är roligt eller nyttigt för dem. Om eleverna får välja alltför fritt så finns risken att de väljer olämpliga uppgifter, av till exempel musik av för hög svårighetsgrad, vilket påverkar utbildningens kvalitet negativt.  Detta forskningsresultat kan med fördel användas av lärare och elever för att närmare förstå och effektivare arbeta med att avväga mängden valfrihet för eleverna i musikämnet. / The purpose of this study is to contribute to the knowledge about what teachers and students say about students' freedom of choice in music education. Previous studies show that students' participation in general education promotes their motivation. Motivation can be divided into intrinsic and extrinsic motivation, where the intrinsic tends to be strongest in the long run and promotes the individual's well-being. Data has been collected through four qualitative interviews with two teachers and two students. Relevant material has been categorized from and analyzed through a discourse analytical perspective. The result shows that a music student's strongest motivators are joy and benefit. The fact that a student is allowed to participate in the selection of tasks, songs to play or the like, is related to both joy and benefit, as students tend to choose things that are either fun or useful for them. However, too much freedom of choice may lead to students picking too difficult songs to play, which badly affects the education quality. This research result can be used by teachers and students to better understand and to work more effectively with balancing the amount of freedom of choice for the students in the music subject.