I assessed the accuracy of two clinical prediction rules, the d-dimer blood test and point of care ultrasound for diagnosing lower limb deep vein thrombosis. Emergency physicians were trained in ultrasound and prospectively scanned emergency department patients with suspected deep vein thrombosis. Accuracy of the Wells and AMUSE rules and the ultrasound result was compared to radiology-performed ultrasound and a 90-day clinical outcome. Univariate and multivariate analyses were performed assessing which factors were associated with the outcome. The sensitivity and specificity of the Wells score for the clinical outcome was 85.7% and 68.5%; the AMUSE score 85.7% and 54.4%. Ultrasound had a sensitivity of 91.7% and specificity of 91.7% for radiology-diagnosed thrombus and 78.6% and 95.0% for clinical outcome. The odds ratio of a positive outcome with a positive ultrasound was 65.1. After receiving the ultrasound training program, emergency physicians were unable to demonstrate sufficient accuracy to replace current diagnostic strategies.

Reducing ED wait times is a top health care priority for the Ontario government and hospitals in Ontario are incentivised to meet provincial ED wait time targets. In this study, we considered the costs and benefits associated with increasing the number of acute-care beds to reduce the time an admitted patient spends boarding in the ED. A shorter hospital LOS has often been cited as a potential benefit associated with shorter ED wait times. We derived a multivariable Cox regression model to examine this association. We found no significant association between ED boarding times and the time to discharge. Using a Markov model, we estimated an increased annual operating cost of $2.1m to meet the prescribed wait time targets. We concluded that increasing acute-care beds to reduce ED wait times would require significant funding from hospitals and would have no effect on total length of stay of hospitalized patients.

Akutmottagningens arbetsmiljö är stressfylld och dynamisk. Den genomströmmas av ett högt patientflöde, som kräver snabb medicinsk vård och omvårdnad. Den vanligaste informationsöverföringen mellan sjuksköterskor är överrapporteringen av patienter, där informationen används för den medicinska vården och omvårdnaden. Patientsäkerheten äventyras vid bristande kommunikation, där väsentlig information uteblir vid överrapportering, både inom och mellan olika professioner i vården. Bristande kommunikation är en vanlig orsak till vårdskador, och akutmottagningen är den avdelning på sjukhuset där rapporter är mest förekommande. Syftet var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för att sjuksköterskans överrapportering på en akutmottagning ska ske på ett patientsäkert sätt. En litteraturstudie genomfördes vilken baserades på 10 artiklar av kvantitativ och kvalitativ metod. I resultatet framkom två huvudkategorier med tillhörande fem underkategorier: Överrapportering inom akutmottagningen; Betydelsen av en struktur, Arbetsmiljöns betydelse och Teamarbetets betydelse. Överrapportering till eller från akutmottagningen; Betydelsen av att skapa en helhetsbild och Betydelsen av samarbete mellan verksamheter. Faktorer som påverkade överrapporteringen och därmed patientsäkerheten var ostrukturerad överrapporteringsmall, skiftbyten, miljön för överrapportering, avbrott, tydlighet, samarbete i team och mellan verksamheter, arbetslivserfarenhet, arbetsrelationer, vårdkulturer och etiskt dilemma. Ytterligare forskning behövs för att belysa faktorer som påverkar överrapporteringen för sjuksköterskan på akutmottagningar. / The work environment of the emergency department is stressful and dynamic. It had a constant high flow of patient, who need an urgent multiple care and nurse care. The most common transition of information between nurse´s is the patient handover, where the information is used for the care and the nursing care. Patient safety is jeopardized in case of lack of communication, where essential information is unfulfilled in the case of handover, both within and between different professions in health care. Lack of communication causes frequently health injuries and the emergency department is the section at the hospital where handover is most common. The purpose was to investigate which factors are important for the nurse's handover at the emergency department to occur safe for the patient. A literature study was conducted which was based on 10 articles of quantitative and qualitative methods. The results revealed two main categories with five associated subcategories: Handover within the emergency department; The importance of a structure, The work environment´s importance and The teamwork´s importance. Handover to and from the emergency department; The importance of creating an overall picture and The importance of cooperation between units within health organizations. Factors which affected the handover and accordingly the patient safety was unstructured clinical handover model, shift changes, interruptions, the environment for handoffs, interruptions, clarity, collaboration in team and between organizations, working experience, working relationships, health cultures, and ethical issues. Further research needs to highlight the factors of importance in the handover for the nurse on emergency departments.

Bakgrund: Alla människor kommer någon gång att behöva besöka en akutmottagning, vare sig det är för sin egen skull eller som anhörig. Ett besök på akutmottagningen kan präglas av oro, ängslan och rädsla då väntetiderna kan vara långa och personalen otillräcklig i form av en för liten mängd personal. Vården på en akutmottagning är unik, då det oftast är plötsliga beslut, snabba åtgärder och hög omsättning på patienter som prioriteras olika. För att patienternas upplevelse ska betraktas som positiv för patienterna värdesätts kommunikation och information, vilket även är de parametrar som är mest eftertraktade av patienten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur patienterna upplevde sitt omhändertagande av sjuksköterskan på en akutmottagning. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ studiedesign som är baserad på tio vetenskapliga artiklar. De tio utvalda artiklarna hämtades ifrån databaserna CINAHL och PubMed. Dessa artiklar genomgick en kvalitetsgranskning utifrån SBU:s mall för kvalitetsgranskning av kvalitativa artiklar och analyserades sedan med hjälp av kvalitativ latent innehållsanalys. Resultat: De tio inkluderade artiklarna genererade tre huvudtema: Kommunikation, väntetider och triagering. Därefter identifierades åtta subteman som också presenterats i resultatet. Konklusion: Kommunikation är den övergripande parametern som identifierats genom arbetets gång. Patientens rädsla, oro och frustration minskar avsevärt om de erhåller tydlig och kontinuerlig information. Det är därför av vikt att sjuksköterskan prioriterar kommunikationen på samma sätt som medicinska åtgärder. Det hade varit bra att arbeta fram ett kommunikationsverktyg som sjuksköterskan kan använda som underlag vid kommunikation i akuta situationer. / Background: Most will at some point experience an emergency department (“ED”), whether it’s in the role of a relative or self care. A visit to the ED can be characterized by anxiety, worry and apprehension as waiting times can be long and staff insufficient. The care in an ED is unique, as it usually involves sudden decisions, quick measures and high turnover of patients with different priorities. For the patient's experience to be regarded as positive, communication and information are the key, which also is the most important quality parameter to patients.  Aim: The aim of this literature study was to describe the patients experience of reception and care while attending the emergency department.  Method: This study is a literature review based on ten scientific articles with a qualitative method. The ten selected articles were retrieved from the CINAHL and PubMed databases. These articles underwent a quality review based on SBU's template for quality review of qualitative articles and were then analyzed using qualitative latent content analysis. Results: The ten included articles generated three main themes: Communication, waiting times and triage. Subsequently, eight subcategories were identified which were then presented in the results. Conclusion: Communication is the overarching parameter throughout the study. The patient's fears, anxiety and frustration while being in an emergency department can be significantly reduced if they receive clear and continuous information. As a result, it’s imperative that the nurse prioritizes communication in the same way as medical measures. In addition to that, developing a communication tool, which can be used as a basis for communication in emergency situations, would enhance the patient’s experience even further.

Bakgrund: Interprofessionellt teamarbete blir allt vanligare i vården, i takt med att det blivit vanligare har det setts förbättringar inom bland annat patientsäkerhet och personcentrerad vård. Det finns dock lite forskning som studerat sjuksköterskorna upplever interprofessionellt på en akutmottagning. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av interprofessionellt teamarbete på akutmottagningar. Metod: En kvalitativ intervjustudie med tio sjuksköterskor från två akutmottagningar. Datainsamlingen skedde genom enskilda semistrukturerade intervjuer. Tio sjuksköterskor som arbetade med interprofessionellt teamarbete på akutmottagning intervjuades på två olika sjukhus. Insamlade data analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra teman, förutsättningar och hinder för interprofessionellt teamarbete, ökad möjlighet till god omvårdnad, effekter av närmare samverkan, och patienten en del av teamet. Dessa teman fick sedan olika många kategorier. Det framkommer av resultatet att många olika faktorer är inblandade vid ett väl fungerande interprofessionellt teamarbete. Både faktorer som inte går att påverka och faktorer som kan behöva uppmärksammas för att kunna ta hänsyn till eller åtgärda. Slutsats: Resultatet påvisade att sjuksköterskan hade mestadels positiva upplevelser av interprofessionellt teamarbete men också att det finns flera faktorer som kan påverka det sammanlagda resultatet av interprofessionellt teamarbete både för de olika professionerna och patienten. / Background: Interprofessional teamwork in health care is becoming more common, and improvements has been seen in areas such as, patient safety and person-cantered care. There is limited research on how registered nurses experience interprofessional teamwork in an emergency department. Aim: To describe nurses' experiences of interprofessional teamwork in emergency departments. Method: a qualitative interview study with ten registered nurses from two emergency units. The data collection took place through individual semi-structured interviews. Ten nurses who worked with interprofessional teamwork in an emergency department were interviewed at two different hospitals. Qualitative content analysis was then used to analyse the collected data. Result: The result revealed four themes, conditions and barriers to interprofessional teamwork, increased opportunities for good nursing, the effects of closer collaboration, and the patient being part of the team. These themes were divided in further categories. The result shows that many different factors were involved in a well-functioning interprofessional team work. Factors that cannot be influenced and factors that may need to be addressed and taken into account or adjusted. Conclusion: The result showed that the nurse had mostly positive experiences of interprofessional teamwork, but there are also several factors that can influence the overall result of interprofessional teamwork for the different professions and the patients.

Introduction Previous study investigating Emergency Department (ED) visits rate and admission rates in bariatric patients’ post-surgery shows a 2-year admission rate of 26%. Aim The primary aim of this study was to assess the number of ED visits and admissions as well as examine if there is a correlation with comorbidities, education level, quality of life, and image method used. The secondary aim was to compare the ED and admission rate between the cohort and the general population. Methods This retrospective study included a total of 190 patients. They were followed for 2 years. All the patients were operated on during 2017 in Region Örebro. The cohort and data were obtained from the Scandinavian Obesity Surgery Registry and data concerning ED visit and admittance rate was collected by reviewing medical records. Results The ED visit rate was 116 (61%) and the admittance rate was 76 (40%). Poor mental health, low education level and smoking were correlated to a higher degree of admittance and ED visit rate. There were more imagining used in the group that visited the ED or got admitted. The most common diagnoses were symptoms related to the digestive system and abdomen. The study population had a higher degree of admittance and ED visit rate than the general population. Conclusions Rate of admittance seem to be correlated to factors related to socioeconomic status. More research is needed to investigate what intervention would help this subgroup most, so they don’t have to seek medical care to the same degree.

Bakgrund: Till en akutmottagning kommer patienter med olika sjukdomstillstånd där det ställer höga krav på att sjuksköterskan gör en korrekt bedömning och omhändertagande och samtidigt levererar en god omvårdnad. Dessa korta och intensiva möten kan innebära att sjuksköterskan tvingas prioritera de medicinska behoven. Uppdraget att kunna ge en kvalitativ akutsjukvård och samtidigt tillgodose omvårdnadsbehovet är komplext. En ökad förståelse för patienters erfarenheter av omvårdnad på en akutmottagning kan hjälpa sjuksköterskan att ge en god omvårdnad. Syfte: Att beskriva patientens erfarenheter av omvårdnad på en akutmottagning. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar har använts i resultatet. Resultat: Flera faktorer framkom i denna litteraturöversikt som har betydelse för patientens erfarenheter av omvårdnad på en akutmottagning. En huvudkategori som sammanfattade resultatet identifierades: Mötet med sjuksköterskan. I denna huvudkategori identifierades sex kategorier: Låg delaktighet och maktlöshet, Sjuksköterskans attityder och bemötande, Samverkan inom vårdteamet, Patientens individuella behov, Interaktionen mellan patient och sjuksköterska och Sjuksköterskans kroppsspråk. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat visade att patienten upplevde en maktlöshet och låg delaktighet på akutmottagningen. När sjuksköterskan såg till patientens unika behov, gav utrymme för delaktighet och kontinuerlig information kring patientens hälsosituation och behandling skapades en positiv upplevelse. Implementering av personcentrerad vård kan vara ett viktigt redskap för att kunna förbättra omvårdnaden på en akutmottagning. / Background: At emergency departments patients with different conditions of illness requires that the nurse will make a correct assessment and care, and at the same time deliver a good nursing care. These short and intensive meetings can mean that the nurse is forced to prioritize the medical needs. The mission to provide quality emergency care while meeting the need for nursing care is complex. An increased understanding of the patient experience of nursing at an emergency department can help the nurse provide good nursing care. Aim: To describe the patients experience of nursing at an emergency department. Methods: The study has been conducted as a literature review were 15 scientific articles have been used in the results. Results: Several factors emerged in this literature review that have significance for the patient´s experience of nursing at the emergency department. One main category emerged: Meeting with the nurse and six categories were identified: Low participation and powerlessness, The nurse's attitudes, Collaboration within the healthcare team, The patient's individual needs, The interaction between the patient and the nurse and the nurse's body language. Conclusion: The results of the literature review showed that the patient experienced a powerlessness and low participation in the emergency department. When the nurse identified the patient's unique needs, opened up for participation and continuous information about the patient's health situation and treatment created a positive experience. Implementation of person-centered care may be an important tool for improving nursing care at the emergency department.

Bakgrund: Redan 1824 rapporterades det om hot och våld på akutmottagningen. Sjuksköterskor bedriver omvårdnadsarbete i en utsatt arbetsmiljö där hot och våld är vanligt förekommande och arbetet på akutmottagning står inför stora utmaningar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagningen. Metod: En litteraturstudie som utgår ifrån Polit och Beck (2017) nio steg. Databaserna Cinahl och Pubmed användes för att identifiera relevanta artiklar som kunde besvara studiens syfte. 12 artiklar återstod efter kvalitetsgranskningen som genomfördes utefter Polit och Beck (2017) granskningsmallar, dessa artiklar användes för utformning av litteraturstudiens resultat. Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra olika kategorier: Att känna sig utsatt, att känna sig hindrad i att kunna utföra god omvårdnad, negativ emotionell påverkan som försämrar hälsan och att känna behov av stöd. Slutsats: Sjuksköterskorna kände sig utsatta, sårbara och utlämnade och patientsäkerheten äventyrades då utförandet av god omvårdnad försvårades. Emotionell påverkan ledde till försämrad hälsa för sjuksköterskan och betydelsen av stöd blev påtagligt speciellt då stödet från organisationen upplevdes bristande.

Bakgrund: Det kan uppfattas av personalen på akutmottagningar att personcentrerad omvårdnad inte är möjligt med tanke på korta vårdmöten, fasta rutiner och olika styrdokument för vad som gäller vid triagering samt handläggning av patienter. Därmed behövs ett förtydligande av begreppet samt identifiera faktorer som påverkar tillämpningen av personcentrerad omvårdnad på akutmottagningar. Syfte: Att belysa personcentrerad omvårdnad i kliniskt arbete på akutmottagningar för vuxna samt identifiera olika faktorer som kan påverka möjligheterna till att utföra personcentrerad omvårdnad. Metod: Observationsstudie med efterföljande korta semistrukturerade intervjuer med nio patienter på en akutmottagning med kvalitativ innehållsanalys och deskriptiv ansats. Resultat: Resultatet i studien utmynnar i tre huvudkategorier som återger innehållet i observationerna och intervjuerna. Huvudkategorier med tillhörande underkategorier är: personcentrerat bemötande kan påverka patientens upplevelse av vården- Ett bra bemötande skapar trygghet och förtroende, vårdpersonalens påverkan på patientberättelsen, patientens förväntan att få tid för ostört samtal, att bygga en relation genom partnerskap. Patientens förväntningar på handläggningstiden- Tidsaspekt i anamnestagning påverkar patienten på olika sätt. En bra kommunikation är ett sätt att förmedla information- Vårdpersonalens verbala och icke verbala kommunikation påverkar personalens förtroende, att vara informativ skapar delaktighet, information genom dokumentation. Slutsats: Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagning har olika förmågor vid omhändertagande av patienter gällande faktorer som personcentrerat bemötande och hur de väljer att disponera tiden hos patienter samt kommunicera för att skapa relation. Det kan förverkligas genom att förstärka vårdpersonalens förmåga avseende personcentrerat bemötande, kontinuerlig information och kommunikation. / Background: It can be perceived by the staff at the emergency departments that personcentered care is not possible given the short care meetings, set routines and various control documents for triaging and management of patients. This requires clarification of the concept and identifying factors that influence the application of person-centered care to the emergency department. Aim: Illustrate person-centered nursing in clinical work at emergency departments for adults, to identify various factors that may affect the possibilities of performing person-centered nursing. Method: Observational study with subsequent short semi-structured interviews with nine patients at an emergency department with qualitative content analysis and descriptive approach. Results: The results of the study build’s up to three main categories that reflect the content of the observations and interviews. Main categories with associated subcategories are: Personcentered care can affect the patient's experience of care- Person-centered care can affect the patients experience of care- A good response creates security and trust, the care staff's influence on the patients story, the patients expectation to have time for undisturbed conversation, to build a relationship through partnership. The patients expectations of their time given at the emergency- Time aspect in the history of taking care affects the patient in different ways. Good communication is a way of conveying information- The verbal and nonverbal communication of the health care staff affects the patients confidence, being informative creates participation, information through documentation. Conclusion: Nurses working in emergency care have different abilities in caring for patients regarding person- centered care and how they choose to allocate time in patients and communicate to create a relationship. This can be realized by strengthening the healthcare staff's ability to respond, receive continuous information and communicate.

Background: Generating evidence to inform care for pediatric medium-chain acyl-CoA dehydrogenase (MCAD) deficiency requires sustainable and integrated measurement of priority outcomes. Methods: From an existing Canadian cohort study, we evaluated the quality of metabolic clinic chart-abstracted data for measuring core outcomes for pediatric MCAD deficiency. We then modelled variation in emergency department (ED) use, in association with disease severity, child age, and distance to care. Results: Children with MCAD deficiency visit the metabolic clinic at least annually on average but we identified data quality challenges related to inconsistent definitions of core outcomes and missing information in patient charts. Rates of ED use were highest among children aged 6 to 12 months, with more severe disease, and living closest to care. Conclusion: While measuring core outcomes through the metabolic clinic for children with MCAD deficiency is feasible, harmonized data collection is needed to evaluate care and further understand ED use.