Background: Managers and health professionals, so-called stakeholders, at the system and clinical level in the acute care chain, are responsible for providing safe and high-quality care encompassing both nursing and medical aspects. In patients with acute abdominal pain (AAP), high-quality nursing care has been described as not always being delivered across the entire acute care chain. This patient group frequently seeks care across the acute care chain and the care procedures and quality may differ widely. The quality of nursing care provided to patients can be understood through the framework Fundamentals of Care. The framework is divided into three dimensions: establishing a relationship with the patient, integration of the patient’s fundamental care needs, and context of care. Stakeholders are one important part of the context of care and a prerequisite for delivery of high-quality care.  Aim: The overall aim was to explore managers’ and health professionals’ understanding of managing and conducting care of patients with AAP across the acute care chain.  Method: Individual interviews with open-ended questions were used in two studies and data were analysed with a conventional qualitative content analysis method. Participants represented ambulance services, emergency departments, and surgical departments. Managers at head nurse level (n=11) and operational level (n=6) at four hospitals were included in Study I. Registered nurses (n=11) and physicians (n=8) at five hospitals were included in Study II. Results: In Study I, managers described the adult patient group as challenging and heterogenous. The managers reflected on themselves as role models. Guidelines were used to organise care, but they often had a medical focus and the managers referred to others as being responsible for the guidelines. Managers who were registered nurses focused on the medical care of patients with AAP, while managers who were physicians underlined the value of nursing care to improve patient outcome. In Study II, health professionals described dedication to applying evidence-based practices. However, they used personal experience over guidelines in care provision. They described organisational barriers to delivering high-quality care, such as varying competence among colleagues, lack of available patient beds, and lack of collaboration across the acute care chain.  Conclusion: The stakeholders’ perspectives complemented each other, but their descriptions of managing and conducting care of patients with AAP did not always fit together, which revealed a gap in the everyday clinical practices as well as structural issues at the system level. These empirical descriptions of differing understanding may reveal some of the reasons why patients with AAP do not always experience high-quality care. To optimise patient care across the acute care chain, stakeholders need a shared understanding to meet patients’ fundamental care needs and enable provision of high-quality nursing and medical care.

Bakgrund: På akutmottagningar kommer det in olika patienter med varierande sjukdomstillstånd. För att kunna bedöma och prioritera patienter utifrån vårdbehov, behöver sjuksköterskan utföra en form av triagering. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av aspekter av betydelse vid triagering på akutmottagning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie användes vid skrivandet av denna uppsats som innehöll åtta vetenskapliga artiklar i resultatet. Resultat: Resultatet delades in i två kategorier och åtta underkategorier. De kategorier som formulerades var interna aspekter och externa aspekter. Underkategorierna till interna aspekter var kunskap, mod, intuition och relation. För externa aspekter formulerades underkategorierna arbetsmiljö, hjälpmedel, patienten och riktlinjer som underkategorier. Konklusion: De aspekter som sjuksköterskan upplevde beröra triagering visade sig vara ett komplext nät av flera olika delar som vävs in i varandra. Denna studie skulle kunna hjälpa både akutmottagningens verksamhet, patienter och sjuksköterskor genom att belysa dessa aspekter. Författarna anser att utbildning inom detta område både på akutmottagningar och i grundutbildningen bör utökas. Detta anses vara ett komplext ämne och vidare forskning inom detta område bör eftersträvas. / Background: Emergency departments receive different types of patients with health issues of various degrees. Nurses must be able to assess and prioritize patients according to their health status. Doing this, some sort of triage must be performed. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experience of aspects of importance during triage at an emergency department. Method: A qualitative literature review was used which included eight articles in the result. Results: The result emerged into two categories and eight subcategories. The categories were internal aspects and external aspects. Internal aspects involved knowledge, bravery, intuition and relationship as subcategories. External aspects involved environment, facilitators, the patient and guidelines as subcategories. Conclusion: The aspects of importance the nurse considered influencing the triage, is complex with several different parts integrated within each other. This study provides enlightenment regarding these aspects for the emergency departments, nurses and patients. Furthermore, education within this area of expertise should be increased for the nurses in the emergency department but also during the nursing program. Further research within this subject should be continued.

Bakgrund: Akutmottagningen är den plats där personer med akuta skador tas emot och vårdas. Sjuksköterskans arbete på akutmottagningen styrs av lagar och riktlinjer. En av sjuksköterskans viktigaste uppgifter för att upprätthålla en säker vård är att bedöma, sortera och prioritera patienterna som inkommer till akutmottagningen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av sin arbetsmiljö på akutmottagningen. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Sammanställningen är av tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarna analyserades induktivt med hjälp av Fribergs modell i fem steg. Resultat: Analysen av resultatet gav sammanlagt tre huvudteman med totalt sex underteman. Huvudtemat “Hög arbetsbelastning” innehållande undertemana “Stort patientflöde” och “Bemanning och skiftarbete.  Huvudtemat “Individuella aspekter” innehållande undertemana “Personliga hälsan” och “Emotionella reaktioner” samt huvudtemat “Behovet av stöd” med undertemana “Funktionellt ledarskap” och “Kollegialt samarbete”. Slutsatser: Sjuksköterskans erfarenheter av arbetsmiljön påverkas av arbetsbelastningen, individuella aspekter samt av stödet från kollegor och chefer. Sjuksköterskorna upplever att arbetsmiljöfaktorerna som ovan nämnts påverkar omvårdnaden och deras möjlighet att ge säker vård. Nyckelord: Akutmottagning, arbetsmiljö, erfarenheter, sjuksköterskor, säker vård / Title: The nurses experience of the working environment at the emergency department -a literature review with a qualitative approach. Background: The emergency department is the place where patients with acute illness and injuries are taken in and taken care of. The nurses work in the emergency department is controlled by laws and guidelines. One of the nurses most important duty in maintaining safe care is to assess, sort and prioritize the patients who are admitted to the emergency department. Aim: The aim of the study was to describe nurses experience of their work environment in emergency departments. Method: A qualitative literature review with inductive approach. The compilation consists of ten scientific articles with qualitative design. The articles were inductively analysed using Friberg’s model in five steps. Results: Analysis of the result yielded a total of three main themes with six subthemes. “High workload” containing subthemes “Substantial patient flow” and “Staffing and shift work”. “Individual aspects” including subthemes “Personal health” and “Emotional reactions” and main theme “Need of support” containing subthemes “Functional leadership” and “Collegial cooperation”. Conclusion: The nurses experience of the work environment is affected by the workload, individual aspects and by support from colleagues and managers. Nurses felt that the work environment factors mentioned above affect their ability to provide safe care. Keywords: Emergency department, experiences, nurse, safe care, work environment

No description available.

Bakgrund: Barntriage är komplext och kräver noggrannhet för att kunna fatta korrekta beslut. På en barnakutmottagning innebär det för sjuksköterskan att bedöma och prioritera vilket barn som är i störst behov av vård och vem som kan vänta. Det ställer krav på sjuksköterskan att vara trygg i sin yrkesroll för att självständigt fatta kliniska beslut och vidta lämpliga åtgärder. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplevde triagering av barn och ungdomar på en barnakutmottagning. Metod: Utifrån studiens syfte valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Åtta sjuksköterskor intervjuades utifrån en semistrukturerade intervjuguide. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fyra huvudkategorier med åtta underkategorier. Resultat: Resultatet presenterades utifrån fyra huvudkategorier med underkategorier. Huvudkategorierna var, Sjuksköterskans strategier för att hantera familjer vid triage, Professionens utmaningar och erfarenheter av triagering, Sjuksköterskans stöd vid triagebedömning, Organisationens inverkan på triageprocessen. Konklusion: Resultatets viktigaste aspekter för en optimal triagering var erfarenhet, klinisk blick och kompetens samt att inkludera familjen. Vidare forskning kring barncentrerad vård inom akutsjukvården är av intresse. Barnsjuksköterskans specialistkompetens är viktig för att erhålla ökad kunskap inom triage. / Background: Triage of children is complex and requires accuracy in order to make the right decision. At a pediatric emergency department, the nurse has to assess and prioritize which child is in greatest need of care and who can wait. It requires the nurse to be confident in her professional role in order to make clinical decisions independently and take appropriate measures. Aim: To describe how nurses experience triage of children and adolescents in a pediatric emergency department. Method: Based on the aim of the study, a qualitative method with an inductive approach were chosen. Eight nurses were interviewed with semi-structured interviews. The interviews were analyzed through qualitative content analysis, which resulted in four main categories with eight subcategories. Results: The results were presented based on four main categories with subcategories. The main categories were, The Nurse's strategies for managing families in triage, The profession's challenges and experiences of triage, The nurse's support in triage assessment, The organization's impact on the triage process. Conclusion: The most important aspects for optimal triage were experience, clinical perspective and competence as well as including the family. Further research on child-centered care in emergency care is of interest. The competence of the pediatric nurse specialist is important for obtaining increased knowledge in triage.

Background: In Sweden Emergency departments are mainly staffed by registered nurses. Currently there are no requirement for specialist competence within emergency care and there are known difficulties in specialist recruitment and retention. One explanation may be that skills are not used and that job descriptions are unclear. Purpose: The purpose was to highlight experiences of applying specialist nurse’s competence in the emergency department after completing specialist training in emergency care. Method: A qualitative semi- structured interview study has been used with an inductive approach. Eleven specialist nurses in emergency care were recruited through a strategic and snowball selection. The interviews were analysed according to qualitative content analysis. Result: The specialist nurses who participated in the study agreed that a change must take place with regards to work task and development after graduation. Majority of the respondents returned to perform same tasks as before their training. The interviews resulted in several proposals in how the specialist nurse’s work area could develop. Conclusion: Without clear guidelines this may lead to conflicts and inconsistencies in care and practice. Clear guidance would improve staff engagement and increase productivity. New national guidelines could help focus on professional development. / Bakgrund: Sveriges akutmottagningar bemannas idag främst av grundutbildade sjuksköterskor. Något krav på specialistkompetens inom akutsjukvård föreligger ej. Akutmottagningar har svårt att rekrytera och bibehålla specialistsjuksköterskor. En förklaring kan vara att kompetens inte nyttjas på rätt sätt och att arbetsbeskrivningen är otydlig. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter av tillvaratagande av specialistsjuksköterskans kompetens vid akutmottagningen efter genomgången specialistutbildning inom akutsjukvård. Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats har använts där elva specialistsjuksköterskor inom akutsjukvård rekryterades genom ett strategiskt- och snöbollsurval. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Majoriteten av informanterna återgick till samma arbetsuppgifter som de hade innan utbildningen. Specialist-sjuksköterskorna som deltog i studien var eniga om att det bör ske en förändring avseende arbetsuppgifter och kompetensutveckling efter erlagd examen. Intervjuerna resulterad i flera förslag gällande hur specialistsjuksköterskan arbetsområde skulle kunna utvecklas. Slutsats: Otydliga riktlinjer och avsaknad av arbetsrutiner skapar ofta osäkerhet och otydlighet i arbetsgruppen vilket kan leda till konflikter. Det finns en förhoppning om att de nya nationella riktlinjerna som håller på att utformas kommer att tillvarata kompetensen på ett likvärdigt sätt som för andra specialistsjuksköterskor. Det kan leda till ökad status och locka flera till att gå utbildningen.

Mångbesökare är en heterogen grupp med stora komplexa vårdbehov som kräver personcentrerad vård med skräddarsydda lösningar av personal med tvärvetenskaplig kunskap för att ge rätt interventioner. Sjukdomsproblematik som inte anses vara av somatiskt slag kräver stor kunskap om psykosociala symtom och orsaker som troligtvis kräver en omfattande utredning och samverkan för att tillgodose patientens psykosociala behov. En del av dessa behov kan anses vara förebyggande insatser genom att skapa ett tryggt säkerhetsnät där individer med samsjuklighet inte hamnar mellan stolarna samt tryggare boendeformer. Detta kräver ett stort fokus på de sociala aspekterna av mångbesökares liv och villkor där kuratorer anses ha en nyckelroll för att bistå med rätt hjälp och vägledning. Bristande vård- och kommunikationskompetens samt erfarenhet tycks påverka möjligheterna till att diagnostisera rätt. Ett behov av underkategorier för denna heterogena grupp har uppmärksammats. Även behovet av ett stort handlingsutrymme för vårdsamordnaren betonas, någon som anses ha en nyckelroll i det omfattande interventionsarbetet som ofta inkluderar att ansvara för samordning med fokus på social omsorg. På det stora hela krävs vidare forskning angående många aspekter av mångbesökare och deras psykosociala miljö men det är tydligt att vård- och omsorgsvillkor påverkar denna grupp och att långsiktiga lösningar troligen kräver ett omfattande förändringsarbete inom social omsorg. Framför allt tryggt boende för äldre med samsjuklighet men även stöd för att skapa stabila ekonomiska och psykiska förhållanden.

Bakgrund: Triagering har en väsentlig roll vid bedömning av patienter på akutmottagningar. Triagerbedömningar görs genom att följa en triageskala enligt RETTS och utförs i de flesta fall av en sjuksköterska som är utbildad inom triage. Det finns olika triagesystem i olika delar av världen. En korrekt triagebedömning är grunden för tiden till att patienten får träffa en läkare på akutmottagningen.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka och beskriva triagering på akutmottagningen, och eventuell betydelse för patientsäkerheten. Metod: För att besvara syftet valdes att genomföra en systematisk litteraturstudie. Sökningar gjordes i CINAHL och PubMed. Totalt elva kvantitativa artiklar inkluderades och data valdes ut med validerat undersökningsinstrument och mall för kvalitetsgranskning. Resultat: Resultatet delades in i tre huvudkategorier som täcker in artiklarnas innehåll. System och Nivåer, Faktorer vid triagering och Förmåga vid triagering. Slutsats: Studien visade på att triagering på akutmottagning påverkar patientsäkerheten. Klinisk erfarenhet av triagering, utbildning och följsamhet till triagesystem är viktiga faktorer för att kunna triagera korrekt. Patientsäkerheten är hotad vid felaktig triagering. / Background: Triage has a key role in assessing patients in the emergency departments. Triage assessment is done by following the triage scale RETTS and is conducted in most of the cases by a nurse who is educated within triage. There are several different triage systems in the world. A correct triage assessment is the base for how long a patient will wait before seeing a doctor in the emergency department.  Aim: The aim of the study was to investigate and describe triage assessment at emergency departments, and what that means for patient safety.    Method: To answer the purpose for the study a systematic literature study was chosen. Searches were carried out with the databases CINAHL and PubMed. A total of eleven quantitative studies were included. And data was selected with a validated search instrument and a template of quality review. Result: The result was sorted in three main categories that cover the contents of the articles. System and Level, Factors in triage and Ability in triage..  Conclusion: The Study showed that triaging in the emergency department affects patient safety. Clinic experience of triaging, education and adherence to the triage system are important factors to be able to correctly triage patients. Patient Safety is threatened when patients are wrongly triaged.

Bakgrund: Hot och våld är något som är ett globalt problem för sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar. I Sverige finns det lagar och föreskrifter för hur arbetsgivaren ska arbeta för att åstadkomma en säkrare arbetsplats. Sjuksköterskor har i sin kompetensbeskrivning att de ska förbättra vården och sin arbetsplats samt att de ska jobba personcentrerat för att hjälpa patienterna.   Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av hot och våldssituationer på akutmottagningen.  Metod: Studien är en litteraturstudie där tio kvalitativa vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats. Databaserna som använts för att inhämta artiklarna är Cinahl och PubMed. Avgränsningen för området gjordes med hjälp av en POR modell. Analysen av de vetenskapliga artiklarnas resultat gjordes genom att dela in ämnena i teman och subteman. Resultat: Många sjuksköterskor hade erfarenheter av hot och våld på arbetsplatsen. De hade även tankar kring hur det hade kunnat förebyggas, vad som utgjorde riskfaktorer samt hur deras mående och privatliv påverkats av hot och våld på arbetsplatsen.  Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att det fanns utrymme för förbättring samt flera åtgärder att vidta för att sjuksköterskor skulle kunna känna sig säkra på sin arbetsplats. Åtgärder som framkom var till exempel större närvaro av väktare samt utbildning i bemötande av hotfulla och våldsamma patienter. / Background: Threat and violence is a global problem that nurses in the emergency department experiences. There are laws and regulations in Sweden of how the employer should work for a safer environment. According to the nurses’ work description, they should continuously improve the care for patients and make sure of having a person-centered focus.  Aim: The aim of this literature review is to illustrate nurses’ experiences of threat and violence in the emergency department.  Method: This study is a literature review where ten qualitative scientific articles results were reviewed and analyzed. The databases that were used were Cinahl and PubMed. Limitations for the aim were made using a POR model. The scientific articles were analyzed through dividing the subjects into themes and subthemes.  Results: Many nurses had experienced threat and violence at their workplace. They had thoughts about how it could be prevented, which the risk factors were and how their wellbeing was affected by the threat and violence.  Conclusion: Nurses experienced that there were possibilities for improvement and workarounds to make sure the nurses felt safe at their workplace. Improvements that were suggested were for example presence of security guards and education in handling patients that are violent.

Bakgrund Till akutmottagning kommer patienter med misstänkt eller konstaterad covid-19 smitta. Sjuksköterskor ska kunna ge alla patienter en god och säker vård utifrån gällande lagar och rutiner. Patienter med misstänkt eller konstaterad covid-19 kan snabbt försämras, vilket gör att sjuksköterskor ställs inför utmaningar i vården med och kring dessa patienter. För att sjuksköterskor ska kunna arbeta säkert och vårda patienter med misstänkt eller konstaterad covid-19, krävs det att de klär sig i adekvat skyddsutrustning. Syfte Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bedriva säker vård för patienter med misstänkt eller konstaterad covid-19 smitta på akutmottagning. Metod  Studien genomfördes med kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamling gjordes genom tio semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på akutmottagning i södra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys genomfördes av det insamlade materialet. Resultat  Tre kategorier med subkategorier framkom: Utmaning med isoleringsvård (tidskrävande, bemanning och kontakt): Arbetsmiljö (psykisk påverkan, fysisk påverkan och trygghet): Förändrat arbetssätt (logistik, kunskap, rutiner och lokaler). Slutsats  För att kunna bedriva trygg och säker vård på akutmottagning under pågående pandemi krävs det rätt förutsättningar, som anpassade lokaler för isoleringsvård, evidensbaserade rutiner, skyddsutrustning, tid för patienterna, rätt bemanning och tid för återhämtning. / Introduction Patients with suspected or established Covid-19 infection arrive to the emergency department. Nurses must be able to provide all patients with good and safe care based on current laws and routines. Patients with suspected or established covid-19 can rapidly deteriorate, which means that nurses are faced with challenges in care with and around these patients. To be able to take care of patients with suspected or established covid-19, nurses must wear personal protective equipment. Aim  To describe nurses' experiences of providing safe care for patients with suspected or established covid-19 infection within the emergency department. Method  The study was conducted using a qualitative method with an inductive approach. Data collection was done through ten semi-structured interviews with nurses in the emergency department in southern Sweden. Qualitative content analysis was performed on the collected material. Results  Three categories with subcategories emerged: Challenge with isolation care (time consuming, staffing and contact): Work environment (mental impact, physical impact and secureness (security): Changed way of working (logistics, knowledge, routines and premises). Conclusions  To provide safe and secure healthcare in emergency department during ongoing pandemic, there must be correct prerequisites, like customized premises for isolation care, evidence-based routines, personal protective equipment, adequate staffing, time for patients and time for recovery.