• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 73
  • 3
  • Tagged with
  • 76
  • 76
  • 33
  • 29
  • 29
  • 17
  • 17
  • 16
  • 14
  • 14
  • 14
  • 13
  • 13
  • 13
  • 13
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Emotionell intelligens ur ett skolperspektiv

Åberg, Frida January 2009 (has links)
<p>Syftet med den här studien är att undersöka hur pedagoger uppfattar och arbetar med emotionell intelligens. Som grund har jag med hjälp av en litteraturstudie definierat begreppet samt belyst olika författares tankar inom ämnet. Studien innehåller en kvalitativ del i form av intervjuer med verksamma pedagoger. Resultatet visar att pedagogerna uppfattar att emotionell intelligens har med känslor att göra, både sina egna och andras. Det visar också en skillnad i tankesätt hos pedagoger för yngre jämfört med äldre barn. Pedagogerna för de yngre barnen ser tydligt ett samband mellan lärande och emotionell intelligens. Medan det inte är lika självklart för de äldre barnens pedagoger. Slutsatsen är att det finns ett samband mellan emotionell intelligens och lärande. Och det är därför något som dagens pedagoger behöver arbeta med.</p>
2

Emotionell intelligens : en studie om en högskolekurs

Zetterlund, Agneta January 2003 (has links)
No description available.
3

Emotionell intelligens ur ett skolperspektiv

Åberg, Frida January 2009 (has links)
Syftet med den här studien är att undersöka hur pedagoger uppfattar och arbetar med emotionell intelligens. Som grund har jag med hjälp av en litteraturstudie definierat begreppet samt belyst olika författares tankar inom ämnet. Studien innehåller en kvalitativ del i form av intervjuer med verksamma pedagoger. Resultatet visar att pedagogerna uppfattar att emotionell intelligens har med känslor att göra, både sina egna och andras. Det visar också en skillnad i tankesätt hos pedagoger för yngre jämfört med äldre barn. Pedagogerna för de yngre barnen ser tydligt ett samband mellan lärande och emotionell intelligens. Medan det inte är lika självklart för de äldre barnens pedagoger. Slutsatsen är att det finns ett samband mellan emotionell intelligens och lärande. Och det är därför något som dagens pedagoger behöver arbeta med.
4

Emotionell intelligens : en studie om en högskolekurs

Zetterlund, Agneta January 2003 (has links)
No description available.
5

"Att vara eller icke vara, det är frågan" En kvalitativ studie om Livskunskap och om det ska finnas i svenska grundskolan eller inte

Börjesson, Jenny, Lindehoff, Jennie January 2009 (has links)
<p>Arbetets syfte är att ta reda på vad livskunskap är, varför och hur det ska arbetas med i svenska skolor. Kvalitativ metod har använts för att se hur livskunskap ser ut och hur det fungerar. Det material som har använts har analyserats med hjälp av kvalitativ metod. Resultatet visar att livskunskap är svårt att sätta en förklaring på samtidigt som det är många som har försökt sig på det. Livskunskap är ett populärt ämne i dagens skolor och materialet som används flitigast kallas Livsviktigt. Främsta anledningen till att det undervisas är den negativa utveckling som skett hos ungdomar de senaste åren. De lider bland annat av depressioner, är aggressiva och skolkar i större utsträckning nu än förr. I denna undersökning finns ingen koppling att dra till om livskunskap är det rätta sättet att tackla ovanstående problem utan den största slutsatsen som går att dra är att det som handlar om livskunskap redan står med i befintliga styrdokument.</p>
6

"Att vara eller icke vara, det är frågan" En kvalitativ studie om Livskunskap och om det ska finnas i svenska grundskolan eller inte

Börjesson, Jenny, Lindehoff, Jennie January 2009 (has links)
Arbetets syfte är att ta reda på vad livskunskap är, varför och hur det ska arbetas med i svenska skolor. Kvalitativ metod har använts för att se hur livskunskap ser ut och hur det fungerar. Det material som har använts har analyserats med hjälp av kvalitativ metod. Resultatet visar att livskunskap är svårt att sätta en förklaring på samtidigt som det är många som har försökt sig på det. Livskunskap är ett populärt ämne i dagens skolor och materialet som används flitigast kallas Livsviktigt. Främsta anledningen till att det undervisas är den negativa utveckling som skett hos ungdomar de senaste åren. De lider bland annat av depressioner, är aggressiva och skolkar i större utsträckning nu än förr. I denna undersökning finns ingen koppling att dra till om livskunskap är det rätta sättet att tackla ovanstående problem utan den största slutsatsen som går att dra är att det som handlar om livskunskap redan står med i befintliga styrdokument.
7

Relationen mellan emotionell intelligens och livstillfredsställelse

Forsberg, Alva January 2011 (has links)
En hög levnadsstandard och materiell välfärd är ingen garanti för att människor är lyckliga och tillfredsställda med sina liv. Förmågan att ta hjälp av våra känslor kan också påverka vår syn på livet. Emotionell intelligens (EI) - förmågan att identifiera och hantera emotioner - har visat sig ha en positiv inverkan på livstillfredsställelse. Syftet med denna studie var att undersöka detta samband utifrån fyra EI-förmågor: uppfatta och använda emotioner samt hantera egna och andras emotioner. Vidare syftade studien till att undersöka om kön, ålder och utbildning har betydelse för EI. Sextio deltagare besvarade självskattningsskalor om EI och livstillfredsställelse. Resultatet visade att hög total EI samt alla fyra underdimensionerkorreleradesignifikantmedhög livstillfredsställelse, men endast förmågan att hantera egna emotionervarenmarginelltsignifikantprediktorav livstillfredsställelse. Det fanns ett positivt samband mellan kön och EI men varken ålder eller utbildning var relaterade till EI. Resultaten indikerar att en individs förmåga att reglera sina emotioner till viss grad gör det möjligt för personen att påverka sin livstillfredsställelse.
8

Influeringsmetoder vid bostadsköp : En studie om fastighetsmäklares användning av influeringsmetoder

Lindroos, Arvid, Lundström, Markus January 2016 (has links)
Influeringsmetoder - metoder för att övertyga köpare - kan vara ett av fastighetsmäklarens viktigaste verktyg i sin försäljning. Denna studie syftade till att studera vilka influeringsmetoder mäklare använder sig av i praktiken och hur motivation, emotionell intelligens, ansvar och företagskultur påverkar deras användning av metoder. För att undersöka det utfördes först deltagande observationer som visade att metoder som ska bekräfta eller förstärka spekulanters val inte användes utan enbart de som kan påverka deras bedömning av alternativen. Det följdes sedan av intervjuer som visade att variablerna kan påverka hur mäklaren använder influeringsmetoder, men studien har inte kunnat ge några entydiga svar på hur. Sammantaget framstår det bland annat som att fastighetsmäklarens roll som opartisk kan vara förenat med problem då de vanligtvis ersätts med provision för sitt arbete.
9

Den emotionella intelligensens samband med konflikthantering beaktande kön / The relationship between emotional intelligence and conflict management considering gender

Ericsson Lekare, Lina, Erni Ulenius, Jennifer January 2019 (has links)
Konflikter är ett vanligt förekommande fenomen i livet och hanteras oftast individuellt från person till person. Individer är dock olika bra på att hantera och förstå emotioner vilket kan ha en koppling till vilken nivå av emotionell intelligens (EI) de besitter. Syftet med denna studie var att undersöka den emotionella intelligensens samband med individers konflikthanteringsförmåga, det undersöktes även explorativt om det fanns någon skillnad i emotionell intelligens och konflikthanteringsförmåga beroende på kön. Datainsamlingen skedde genom kvantitativ enkätundersökning. Resultatet visade att det inte fanns något samband mellan EI och konflikthanteringsförmåga. Även oberoende t-test genomfördes med kön som variabel där det framkom att kvinnor var mer villiga att kompromissa än män. Resultatet diskuteras i ljuset av tidigare forskning.
10

Kompetens är ju så mycket mer än kunskap och erfarenhet : En studie av emotionell intelligens i framgångsrika företag / Competence is so much more than Knowledge and Experience : A Study of Emotional Intelligence in Successful Companies

Carlsson, Eleonore January 2008 (has links)
<p>Att vara emotionell intelligent innebär att kunna hantera och anpassa känslor till en situation så att det blir ändamålsenligt. Ett flertal studier som gjorts visar att den emotionella intelligensen har betydelse för framgång i arbetslivet både för organisationers verksamhet som helhet och för enskilda individer. Hur stor betydelse är än så länge omtvistat men det finns forskare som hävdar att den emotionella intelligensen har en positiv påverkan på arbetsprestationer. Emotionell intelligens kan därmed vara något som utmärker effektiva anställda.</p><p>Denna uppsats vill bidra till en djupare förståelse för den emotionella intelligensens betydelse i arbetslivet. Syftet med studien är att undersöka vilka kompetenser eller förmågor som är utmärkande för är en effektiv anställd samt studera om dessa kan kopplas till emotionell intelligens.</p><p>Studien har genomförts med en kvalitativ ansats. Resultatet visar att formell kompetens och erfarenhet betraktas som en plattform för effektiva anställda. Det kan inte kopplas till emotionell intelligens. Fyra kategorier av förmågor har kunnat urskiljas som kan kopplas till begreppet. Dessa är förmåga att samarbeta internt, förmåga att samarbeta externt, förmåga att vara självständig och förmåga att använda sina inre drivkrafter. Det innebär att emotionell intelligens kan vara en faktor som påverkar anställdas effektivitet men kan inte förklara en anställds totala förmåga.</p><p>Resultatet visar även att det troligtvis krävs vissa förutsättningar för att en anställd ska kunna använda sin totala förmåga. De förutsättningar som identifierats är ledningen och ”vi andan” men det finns förmodligen fler.</p>

Page generated in 0.1084 seconds