Syftet med denna studie var att, utifrån ett lärar- och elevperspektiv, undersöka olika faktorers betydelse för inkludering av elever med ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) i skolan. I studien lades fokus på tre faktorer som, enligt tidigare forskning, har betydelse vid inkludering av elever med ADHD i skolan: förväntningar och bemötande, den fysiska miljön samt anpassat arbetssätt. Som undersökningsinstrument valdes i denna studie kvalitativa individuella intervjuer med sammanlagt sex informanter: tre tidigare elever med ADHD samt tre lärare.  I svaren från eleverna framkom att lärares låga förväntningar på elever med ADHD samt den negativa stämplingen på eleverna påverkade utfallet av skolgången negativt. Den fysiska miljön hade betydelse för elevernas koncentrationsförmåga men lärarnas och elevernas uppfattningar kring de viktigaste distraktionsfaktorerna i klassrumsmiljön skiljde sig åt. Lärarna i studien ansåg att anpassning är av stor betydelse för att inkludering av elever med ADHD ska få ett lyckat utfall. Exempel på anpassning som framkom är speciallärare, aktiviteter i grupp och att arbetet måste präglas av struktur och tydlighet. I studien framkom att assistentens roll, enligt lärare, var en förutsättning för inkluderingens utfall, medan det enligt eleverna främst skapar en stämpling.

Syftet med undersökningen var att ta reda på vad som menas med begreppet En skola för alla och hur det uppfattas och tolkas av skolpersonal på två skolor. Jag har tagit del av skolornas mål och tankar för att skapa en skola för alla. Undersökningen har skett i två omgångar, först en enkätundersökning om tolkningen av begreppet och sedan djupare intervjuer med tre personer som arbetar på skolorna. Innan jag begav mig till skolorna tog jag del av litteratur kring ämnet en skola för alla. Jag fann att merparten av den litteratur och de handlingar jag tagit del av har en negativ syn på särundervisning och andra skolformer så som särskolan. I själva undersökningen var skolpersonalen betydligt mer positiv då de ansåg att ett behov av andra skolformer och annan pedagogik finns. I litteraturen beskrivs en skola för alla som en skola utan särlösningar, men resultatet av min undersökning visar en annan sida. Skola X, som bedriver särskoleverksamhet, anser sig vara en skola för alla. Deras utgångspunkt är eleverna och deras behov. Skola Y, har ingen vidare erfarenhet av vare sig särskoleverksamhet eller integrerade elever, men anser att de är en skola för de elever som finns hos dem. De saknar dock bredd på elever och tror att mångfald gagnar alla. Även här är utgångspunkten eleverna och deras behov styr vilken skolform som passar dem bäst. Slutsatsen blir därmed att undersökningsskolorna och litteraturen uppfattar begreppet en skola för alla olika då det rör sig om särundervisning. Dock är de överens om att det är skolan som ska anpassa sig och inte eleverna. Ingen av skolorna har några direkta mål för hur en skola för alla ska skapas eller vad som innefattas i begreppet. Jag drar slutsatsen att om den skola för alla som beskrivs i litteraturen ska förverkligas krävs det ett aktivt arbete och en gemensam syn.

<p>Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer och/eller förutsättningar rektorer uppfattar som avgörande för att kunna främja den samhälleliga integreringstanken i skolverksamheten och utveckla förutsättningarna för en inkluderande skola. En fördjupad förståelse kan vara av betydelse för att hitta bra och användbara arbets- och ledarformer. Det handlar om att lyfta fram vilka förhållanden och/eller faktorer, som rektorer uppfattar främjande eller inte. Skolans styrdokument säger bland annat att utbildningen i skolan ska vara likvärdig och att rektor ska garantera elevernas rättsäkerhet. Att garantera elevernas rättsäkerhet handlar för rektor om att se till att alla eleverna i grundskolan oavsett funktionshinder eller inte får de rättigheter som är fastställda i skolans styrdokument. Hur väl rektorer lyckas med det kan ha en avgörande betydelse för elevens lärande och utveckling nu och i framtiden. Studien är genomförd med intervjuer. Åtta rektorer på skolor med individintegrerade elever intervjuades. På tre av skolorna finns särskolan integrerad. Det går att konstatera att rektorerna har ett komplext uppdrag, ett statligt och ett kommunalt. Resultatet visar även att det enligt rektorerna finns många faktorer som främjar förutsättningarna för en inkluderande skola men även en del som kan ses som hinder. Det framkommer i studien att rektorerna är positiva till integreringsideologin och föräldrars bestämmanderätt beträffande deras barns skolplacering, i särskola eller i grundskola. Rektorerna vill också tro på en skola för alla. De pedagogiska diskussionerna, samtal/kommunikation med olika parter och det egna förhållningssättet mot elever med svårigheter verkar vara det vanligaste sättet för rektorer att försöka förändra och utveckla verksamheten mot en inkluderande skola. De största hindren för det arbetet är administration, ekonomi, gamla traditioner och omgivningens krav på skolan. Rektorerna anser att det finns områden som behöver utvecklas inom skolan för att den ska kunna bli en inkluderande skola. Det handlar om att skolan i sig behöver förändras för att bättre kunna möta eleverna och samhället nu och i framtiden. Det handlar även om tydlighet beträffande skolans mål, elevernas inflytande och samarbete med hemmet. Resultatet visar på en ömsesidig interaktion såväl positiv som negativ mellan aktörer på samma nivå på den lokala skolan och mellan faktorer på olika nivåer, från mikro- till makronivå som har betydelse för arbetet med att skapa en inkluderande skola. Rektors roll i det här arbetet är central.</p>

I det globaliserade samhälle vi lever i dag har vi funnit ett intresse i att skapa en studie om ”En skola för alla”. Dagligen möts vi av en mångfald i skolan. Fast att styrdokumenten pekar på ”En skola för alla” menar tidigare forskning att verkligheten ser annorlunda ut. Med hjälp av en hermeneutisk metod vill vi utifrån litteratur, tidigare forskning och kvalitativa intervjuer förstå hur pedagoger upplever ”En skola för alla”.   Respondenter som deltagit i studien genom intervjuer menar att begreppet ”En skola för alla” är ett ansvar som måste genomsyra hela skolsystemet ända från politikernivån till skolledare för att slutligen landa hos elever och föräldrar. Tidigare forskning visar att de officiella styrdokumenten framhållit länge att skolundervisningen ska vara inkluderande men att det i praktiken har visat sig att vara svårt att både kunna tillämpa och nå. Resultatet av denna studie, genom respondenters svar och tidigare forskning, visar att det finns motstridigheter mellan skollag, styrdokument och skolverksamhet. Lagar och dokument kräver något som inte är förenligt med de praktiska villkor som råder ute i skolverksamheten.

Diskursen för utbildning i Sverige och flera andra länder är "en skola för alla". En skola där alla elever känner social och pedagogisk delaktighet, och oavsett behov av stöd har tillgång till inkluderande och tillgängliga lärmiljöer. Hur detta tolkas, hur skolors verksamhet organiseras och förhåller sig till denna diskurs varierar och har varierat under tid. Syfte med denna studie är att undersöka hur rektorers, särskolesamordnares och specialpedagogers uppfattning kring lärmiljöer för de elever som läser enligt grundsärskolans kursplan och finns i grundskolans verksamhet, d.v.s. individintegrerade elever. Studien utgår från ett organisatoriskt perspektiv och ämnar beskriva och analysera hur rektorer, särskolesamordnare och specialpedagoger resonerar kring dessa elevers lärmiljöer. Studien är en kvalitativ studie och bygger på 11 intervjuer, fördelade på ovanstående tre yrkeskategorier. Studiens resultat visar på att betydelsebärande och mångfacetterade begrepp, som inkludering, en skola för alla, tillgängliga lärmiljöer, med dess tolkningsbarhet får betydelse för hur arbetet kring individintegrerade elever organiseras. Studiens informanter beskriver flera faktorer som betydelsefulla för att skapa tillgängliga lärmiljöer t.ex. samarbete, pedagogiska och sociala faktorer. Dessa faktorer vävs in i de aspekter som informanterna tar upp när de beskriver organiseringen kring individintegrerade elever i termer som mer eller mindre lyckad. De tre yrkeskategorierna beskrivs ha olika roller kring individintegrerade elever, men att ett samarbete mellan dem finns. Både informanter och forskning framhäver främst rektorns betydelse i arbetet och förhållningssätt till inkludering, tillgängliga lärmiljöer för alla elever inklusive individintegrerade elever.

Syftet med studien var att beskriva och analysera ett antal pedagogers uppfattningar av begreppet extra anpassningar, hur de arbetar med extra anpassningar, samt hur det har påverkat deras arbete med att stödja elever i svårigheter på ett antal grundskolor i en mindre kommun i södra Norrland. Forskningsfrågorna lyder: Hur identifieras elevernas behov av stödinsatser? Hur tolkas begreppet extra anpassningar av pedagogerna? Hur arbetar pedagogerna kring extra anpassningar och hur följs insatserna upp? Den metod som använts i studien är kvalitativa intervjuer som genomfördes med nio klasslärare och tre specialpedagoger på fyra olika grundskolor i den valda kommunen. Resultatet visade att alla intervjuade pedagoger var medvetna om begreppet extra anpassningar, men uttrycker en osäkerhet i skillnaden mellan de olika begreppen extra anpassningar och särskilt stöd som förekommer i de allmänna råden. Dock framkommer att klasslärarna ger uttryck för att det är något de alltid har gjort, men inte uppmärksammat på det sätt som Skolverket (2014a) belyser i de allmänna råden. Studien visar att om lärare ska kunna inkludera alla elever med hjälp av stödinsatser såsom extra anpassningar, är det viktigt, att de får stöd i det arbetet, både från ledning och med stöd av resultat från forskning i det specialpedagogiska fältet i form av ökade kunskaper och verktyg som kan användas i undervisningen, samt att rutiner fastställs för hur detta arbete ska genomföras.

<p>Denna kandidatuppsats belyser vad lärare har för tankar kring begreppet inkludering och vad de tror om framtidens arbete med elever i behov av stöd. Tidigare forskning och sju kvalitativa intervjuer med lärare, som jobbar med särskilda undervisningsgrupper eller som lärare i ordinarie klasser, är grunden till denna studie. De lärare som vi har intervjuat kommer från två olika kommuner i Stockholms län och lärarnas yrkeserfarenhet är allt från ett par år till ca 40 år, dessutom har skolorna olika typer av upptagningsområden. Detta har gett oss möjligheten att belysa vår studie ur tre aspekter: om läraren arbetar i en särskild undervisningsgrupp eller i en ordinarie klass, om de arbetar på en skola med många olika kulturer eller inte och hur lång arbetslivserfarenhet de har. Resultatet i studien visar att de flesta av våra respondenter inte arbetar inkluderande och inte heller ser att detta arbetsätt kommer att vara utbrett i framtidens grundskola. Nästan alla respondenter nämner att det finns rutiner för att få till stånd en utredning av något slag för att få resurser till elever i behov av stöd.</p>

<p>I denna undersökning har vårt syfte varit att studera uppfattningar kring tänkbara hinder som kan finnas med att uppnå en likvärdig utbildning och skola, då vi ställer oss frågande till hur visionen om en skola för alla ska uppnås. Genom att belysa de hinder som i praktiken kan finnas, anser vi att en möjlighet till förbättring kan ges. Vår frågeställning blir därmed; Vilka hinder uppfattar tre pedagoger kan finnas med att uppnå en likvärdig utbildning? För att söka svar på vårt syfte har vi valt en fenomenografisk metod som inspiration, där hinder har varit vårt fenomen att undersöka. De uppfattningar som uppkom i vår undersökning har vi kategoriserat in i olika ämnesområden. Utifrån intervjusvaren framkom mönster inom uppfattningarna av hinder för likvärdigheten inom följande områden; resurser, skolans uppbyggnad och styrning, pedagogers arbetssituation samt elevers olika förutsättningar. Vi fann i intervjusvaren också variationer i pedagogernas uppfattningar, vilket har behandlats och kategoriserats in i; hemförhållanden, resurser, klassklimat och klasstorlek, lärarkompetens och styrdokument. Undersökningen visade att samtliga pedagoger upplevde hinder i sitt arbete för att kunna tillgodose alla elever en likvärdig utbildning. Vi har även presenterat tidigare forskning inom detta område, då endast i relation till de uppfattningar som framkommit i vår undersökning. Hinder som framkommit i tidigare forskning samt i pedagogernas uppfattningar har vi problematiserat och diskuterat kring. Likvärdighetsaspekten har fungerat som utgångspunkt i denna undersökning.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att belysa inkluderingsfrågor ur skolledarens perspektiv. Vi har studerat hur två kommuner genomför det förändringsarbete som krävs för att skapa en inkluderande skola. Vår studie bygger på en kvalitativ undersökning med intervjuer. Vi har undersökt hur skolledare i respektive kommun tolkat inkluderingsuppdraget, identifierat påverkansfaktorer, belyst hur beslut implementeras samt påvisat vilken kompetens som krävs. Åtta skolledare ingår i studien. Resultaten visar att de flesta skolledare är positiva till att arbeta mot ökad inkludering i skolan. Den specialpedagogiska kompetensen är betydelsefull. Det är viktigt att all personal får nödvändig fortbildning som berör inkluderingsfrågor. Inkludering handlar om värderingar, förhållningssätt och attityder. Tydligt ledarskap är avgörande för hur inkluderingsfrågor integreras i verksamheten. Behovet av en gemensam värdegrund hos alla inblandade i inkluderingsfrågor har dominerat hela studien. Insikten om varje medarbetares bidrag till samarbete och samverkan påverkar direkt graden av inkludering är vår slutsats.</p>

<p>Vi har upplevt att fokus i skolan ligger väldigt mycket på svaga elever och att särbegåvade elever inte får samma stöd utifrån sina behov. I lärarutbildningen är det här ett område som oftast inte får något utrymme. Särbegåvade elevers situation i skolan är ett område som det finns lite forskning om i Sverige, vilket gör att ämnet inte är uppe för diskussion i lärargrupper. Vi ville beskriva, förklara och förstå hur lärare bemöter och undervisar särbegåvade elever i det svenska skolsystemet. För att lyckas med detta valde vi att arbeta med deltagarorienterad aktionsforskning. Vi konstaterar utifrån våra diskussioner med lärarna att en skola för alla inte finns. Det finns särbegåvade elever som i brist på motivation och stimulans sällar sig till de svaga eleverna. Därför anser vi att särbegåvade elever är ett område som behöver lyftas i lärarutbildningen och även i diskussionsgrupper ute på skolorna. De lärare som vi har arbetat med har saknat diskussioner kring de här eleverna.</p>