Syftet med examensarbetet är att studera vilka åsikter lärare inom grundskolan och särskolan har om en skola för alla, utifrån ett perspektiv som lyfter fram elever i behov av särskilt stöd. Fokus ligger på vilka förändringar som behöver ske inför genomförandet av en skola för alla samt vilka fördelar respektive nackdelar en skola för alla kan medföra för eleverna. De forskningsfrågor som ligger till grund för examensarbetet är: Vad säger lärare i grundskolan och särskolan om en skola för alla? Vilka faktorer påtalar lärare är grundläggande för att en skola för alla ska fungera? Vilka positiva respektive negativa följder kan en skola för alla föra med sig för eleverna enligt lärare? Litteraturgenomgången behandlar de faktorer som kan påverka hur framgångsrikt genomförandet av en skola för alla blir, och dessa är bland andra att en ändrad människosyn krävs i samhället, skolans personal behöver vidareutbildas och en anpassning av skolmiljön fordras. Bland de fördelar som framkommit finns argumenten att eleverna från särskolan inte behöver särskiljas, grundskolans elever lär sig att acceptera människors olikheter och eleverna kan få ett utbyte av varandra. Nackdelarna, som kan uppstå om en skola för alla inte genomförs utifrån de förändringar som krävs, är bland andra att elever i behov av särskilt stöd inte får den typ av undervisning som de behöver, eleverna från särskolan kan uppleva en större segregering och mobbning kan uppstå. Undersökningen genomfördes med intervjuer som metod. Fyra lärare som arbetar i grundskolan och sex lärare som arbetar i särskolan deltog i undersökningen. Det här examensarbetets resultat överensstämmer till stor del med tidigare forskning. En skillnad som finns mellan den refererade litteraturen och resultatet är bland andra att de intervjuade lärarna framhåller att skolledning och politiker behöver se mer av verksamheten i skolan för att kunna genomföra en skola för alla, lärarutbildningarna behöver en ny utformning och att särskolans personal bör komma in i en skola för alla, något som inte litteraturen framhållit. Eleverna från särskolan är de som påverkas mest av en skola för alla, de har mest att vinna men även mest att förlora på en inkludering. Examensarbetet påvisar att vägen till en skola för alla börjar i en samverkan mellan de båda skolformerna.

Att alla elever får studera tillsammans på lika villkor kan ses som en självklarhet i ”en skola för alla” men för alla elever är det inte så enkelt. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa rörelsehindrade elevers upplevelser av att studera i ”en skola för alla” samt hur föräldrarna ser på barnets utveckling och lärande. Fokuseringen handlar om att få en inblick i deras tankar om inkludering. För att uppnå detta genomfördes intervjuer med fem rörelsehindrade elever som studerar i grundskolan och fem av deras föräldrar. Resultatet av studien visar att det finns olika faktorer som påverkar hur respondenterna i studien upplever att inkluderingen i ”en skola för alla” fungerar. Det handlar om hur skolans miljö är anpassad efter elevens behov, lärarens förmåga att anpassa undervisningen, assistentens/resursens betydelse, pedagogers kunskap och förhållningssätt, samarbete och kommunikation, andra människors förståelse samt elevens sociala samspel. Det framkommer att när det brister i en faktor påverkar det även andra faktorer, vilket medför att eleven upplever ett större handikapp än nödvändigt. Resultatet tydliggör att dagens skola har mycket kvar att utveckla innan den går att klassificera som ”en skola för alla”. I framtiden är respondenternas förhoppning att skolan är anpassad så att alla barn oavsett förutsättningar kan gå inkluderat på liknande villkor. Vidare anser de intervjuade i studien att den pedagogiska verksamheten ska innefatta goda kunskaper, förståelse och möjlighet till stöd så att alla elever kan nå de olika målen i skolan.

Abstract The purpose of my study is to find out how students who are going to special school feel about going to that type of school compared to going to the regular school. I also want to know what they know about integration and a school for all, if they even know about the research that has been done and still is being done. I chose to interview two students to find out what they think about the subject. The two students go to different programs of special school in high school. I chose the method of interviewing because I wanted to get a vivid conversation and to be able to do follow-up questions. (Bryman 2001) To find some material to the interviews I also want to find out what researchers and politicians actually mean with the conceptions integration, inclusion and a school for all by reading literature. I want to see if the opinions of the authors are alike, to get a clearer view of what goals they are striving towards. The result of my study is a bit different compared to what I have read in the literature. The researchers and authors of the books seem to really believe that inclusion is the best option both in social and learning aspects. The students that took part in my interviews are feeling more content with their school-situation today than they have done before, when they were students in regular schools. They feel that for the first time they get an education where they can take part and make progress. One of the students think that a school for all could work for real and the other student thinks that it looks nice in theory but he can not see it actually work in reality. Keywords: special school, integration, inclusion, a school for all. / Sammanfattning Syftet med min studie är att ta reda på hur elever i särskola ställer sig till att gå i särskola jämfört med att gå i vanlig skola. Jag vill också ta reda på vad de vet om integrering och en skola för alla, om de överhuvudtaget vet om att det pågår forskning i ämnet. Jag har använt mig av intervjuer för få en bild av hur det kan upplevas av studenter. Jag gjorde en intervju vardera med två elever som går i gymnasiesärskola på olika program. Jag valde intervjuer för att få ett levande samtal och för att kunna ställa följdfrågor. (Bryman 2001) För att få en bakgrund och stoff till mina intervjuer vill jag också ta reda på vad forskare och politiker egentligen menar med olika begrepp som integrering, inkludering och just en skola för alla genom att läsa litteratur. Jag vill se om jag i litteraturen kan hitta likheter mellan betydelserna hos författarna för att kunna få en klarare bild av vad man strävar mot. Resultatet jag fick av min undersökning skiljer sig lite från det jag läst i litteraturen. Forskarna verkar vara fast beslutna om att inkludering är det bästa både socialt och undervisningsmässigt. Eleverna jag intervjuade trivs dock bättre i sin skolsituation på särskolan än den de upplevt tidigare under sin skolgång i vanliga grundskolan. De känner också att de för första gången får en undervisning där de kan tillgodogöra sig information och komma framåt i sin utveckling. En av eleverna tror på att en skola för alla kan fungera och den andra tycker att det låter fint i teorin men har svårt att se hur det skulle fungera i praktiken. Nyckelord: särskola, integrering (olika nivåer), inkludering, en skola för alla

I denna undersökning har vårt syfte varit att studera uppfattningar kring tänkbara hinder som kan finnas med att uppnå en likvärdig utbildning och skola, då vi ställer oss frågande till hur visionen om en skola för alla ska uppnås. Genom att belysa de hinder som i praktiken kan finnas, anser vi att en möjlighet till förbättring kan ges. Vår frågeställning blir därmed; Vilka hinder uppfattar tre pedagoger kan finnas med att uppnå en likvärdig utbildning? För att söka svar på vårt syfte har vi valt en fenomenografisk metod som inspiration, där hinder har varit vårt fenomen att undersöka. De uppfattningar som uppkom i vår undersökning har vi kategoriserat in i olika ämnesområden. Utifrån intervjusvaren framkom mönster inom uppfattningarna av hinder för likvärdigheten inom följande områden; resurser, skolans uppbyggnad och styrning, pedagogers arbetssituation samt elevers olika förutsättningar. Vi fann i intervjusvaren också variationer i pedagogernas uppfattningar, vilket har behandlats och kategoriserats in i; hemförhållanden, resurser, klassklimat och klasstorlek, lärarkompetens och styrdokument. Undersökningen visade att samtliga pedagoger upplevde hinder i sitt arbete för att kunna tillgodose alla elever en likvärdig utbildning. Vi har även presenterat tidigare forskning inom detta område, då endast i relation till de uppfattningar som framkommit i vår undersökning. Hinder som framkommit i tidigare forskning samt i pedagogernas uppfattningar har vi problematiserat och diskuterat kring. Likvärdighetsaspekten har fungerat som utgångspunkt i denna undersökning.

Syftet med denna studie är att undersöka om elever i den senare delen av grundskolan känner sig utanför eller mobbade då ett annat språk än svenska talas. Ytterligare ett syfte med studien är att se på vilket sätt man kan skapa ett språkförbud som passar in på en skola för alla. För att uppnå syftet används en kvantitativ metod, i form av enkäter, samt en kvalitativ metod, i form aven semistrukturerad intervju. Urvalet bestod av 60 elever i skolår nio samt två rektorer på två olika grundskolor. Resultatet av studien visar att, större delen av eleverna med mer än ett språk använder det i skolan och att de andra eleverna känner sig utanför då de inte förstår. Det visar även att skolorna arbetar aktivt mot att elever ska känna sig utanför på grund av detta problem. I diskussionen förs även ett resonemang om hur man kan skapa ett språkförbud som passar en skola för alla.

Syftet med denna studie har varit att belysa inkluderingsfrågor ur skolledarens perspektiv. Vi har studerat hur två kommuner genomför det förändringsarbete som krävs för att skapa en inkluderande skola. Vår studie bygger på en kvalitativ undersökning med intervjuer. Vi har undersökt hur skolledare i respektive kommun tolkat inkluderingsuppdraget, identifierat påverkansfaktorer, belyst hur beslut implementeras samt påvisat vilken kompetens som krävs. Åtta skolledare ingår i studien. Resultaten visar att de flesta skolledare är positiva till att arbeta mot ökad inkludering i skolan. Den specialpedagogiska kompetensen är betydelsefull. Det är viktigt att all personal får nödvändig fortbildning som berör inkluderingsfrågor. Inkludering handlar om värderingar, förhållningssätt och attityder. Tydligt ledarskap är avgörande för hur inkluderingsfrågor integreras i verksamheten. Behovet av en gemensam värdegrund hos alla inblandade i inkluderingsfrågor har dominerat hela studien. Insikten om varje medarbetares bidrag till samarbete och samverkan påverkar direkt graden av inkludering är vår slutsats.

Vi har upplevt att fokus i skolan ligger väldigt mycket på svaga elever och att särbegåvade elever inte får samma stöd utifrån sina behov. I lärarutbildningen är det här ett område som oftast inte får något utrymme. Särbegåvade elevers situation i skolan är ett område som det finns lite forskning om i Sverige, vilket gör att ämnet inte är uppe för diskussion i lärargrupper. Vi ville beskriva, förklara och förstå hur lärare bemöter och undervisar särbegåvade elever i det svenska skolsystemet. För att lyckas med detta valde vi att arbeta med deltagarorienterad aktionsforskning. Vi konstaterar utifrån våra diskussioner med lärarna att en skola för alla inte finns. Det finns särbegåvade elever som i brist på motivation och stimulans sällar sig till de svaga eleverna. Därför anser vi att särbegåvade elever är ett område som behöver lyftas i lärarutbildningen och även i diskussionsgrupper ute på skolorna. De lärare som vi har arbetat med har saknat diskussioner kring de här eleverna.

Syftet med studien är att undersöka hur elever med en autismspektrum problematik, i en segregerad eller semisegregerad skolmiljö, upplever sin skolsituation. Det finns sedan tidigare inte mycket forskning angående elevers upplevelser av specialpedagogik, hur deras skolsituation ser ut, deras känsla av sammanhang och hur de upplever sig bli bemötta. Vi anser därför att behovet av kunskap utifrån elevperspektiv är stort. Metoden som tillämpats i den här undersökningen är kvalitativa intervjuer som kompletterats med en observationsstudie. I studien intervjuas fyra elever med autismspektrum problematik om sina upplevelser från grundskola och särskild undervisningsgrupp. Resultatet visar att de intervjuade eleverna upplever den lilla gruppen som en möjlighet till kunskapsutveckling och sociala relationer. Samtidigt har bytet till liten grupp inte alltid varit konfliktfritt. Vår slutsats blir att det är viktigt att söka individuella lösningar på skolsituationen för elever med autismspektrumstörningar. Det måste beaktas var och hur den enskilde eleven upplever meningsfullhet och sammanhang.

Denna kandidatuppsats belyser vad lärare har för tankar kring begreppet inkludering och vad de tror om framtidens arbete med elever i behov av stöd. Tidigare forskning och sju kvalitativa intervjuer med lärare, som jobbar med särskilda undervisningsgrupper eller som lärare i ordinarie klasser, är grunden till denna studie. De lärare som vi har intervjuat kommer från två olika kommuner i Stockholms län och lärarnas yrkeserfarenhet är allt från ett par år till ca 40 år, dessutom har skolorna olika typer av upptagningsområden. Detta har gett oss möjligheten att belysa vår studie ur tre aspekter: om läraren arbetar i en särskild undervisningsgrupp eller i en ordinarie klass, om de arbetar på en skola med många olika kulturer eller inte och hur lång arbetslivserfarenhet de har. Resultatet i studien visar att de flesta av våra respondenter inte arbetar inkluderande och inte heller ser att detta arbetsätt kommer att vara utbrett i framtidens grundskola. Nästan alla respondenter nämner att det finns rutiner för att få till stånd en utredning av något slag för att få resurser till elever i behov av stöd.

Det finns en hel del forskat kring integrering, fast de flesta forskare har utgått ifrån lärare, rektorer och lednings syn på integrering. Jag valde därför att göra min undersökning utifrån elevernas sätt att se på integrering. Det övergripande syftet med min studie var att få kunskap om grundsärskoleelevernas syn på integrering samt uppfattningen av delaktighet i grundskolans klasser på högstadiet. Undersökningen har innefattat tre elevintervjuer där jag har satt elevernas perspektiv i fokus. Hur vida de upplever sig delaktiga eller ej är av varierande grad. De är alla positiva till den integrering som sker i dagsläget. Man kan samtidigt i analysen se att de uttrycker att de inte känner sig delaktiga i till exempel vad gäller materialets utformning och lektionernas upplägg. Den elev i studien som varit delaktig i sin grundskoleklass sedan tredje året upplever jag som delaktig i grundskoleklassen. En av de andra har nyligen fått sin tillhörighet i en grundskoleklass, han har ingen kontakt med sina kompisar på fritiden. Den tredje personen har varit integrerad i sin grundskoleklass sedan fjärde årskursen. Han vill integreras mer. Båda är de positiva till den integrering som sker idag. Studien visar att eleverna är nöjda med den mängd av tid de spenderar i grundskoleklassen, men den mesta tiden är de i grundsärskoleklassen. Studien visar följaktligen att dessa tre elever har minimal delaktighet i grundskoleklassen. / There are some studies about inclusive education, but most studies have been from the view of teachers, principals and the managers. I choose to make my study from the student’s point of view in inclusive education. The purpose with my study was to get knowledge about special school pupils view on inclusive education, and there apprehensions of participation in a ordinary school class. The study includes three interviews with pupils. The pupils perspective have been the focus. Whether the students have experienced participation showed to be various. They are all positive to the integrations they have today. But at the same time they express in the analyses that they do not feel participative, in for example the shape of the material and the lessons. The student in the study who have been included in the ordinary class since the third year in school, seems to feel included. An other student who recently got to belong to an ordinary school class, have no contact with his friends after school. The third student have been included in the ordinary school class since the fourth school year. He wants to be in the class more than he is to day. The study points to the fact that the students feel satisfied with the amount of time they spend in the ordinary class but are in fact spending most of the time in their special class. Thus the study shows minimal inclusion of these three pupils.