Denna studie inriktar sig på elevers uppfattningar angående det stöd de får i och utanför klassrummet och på vilket sätt det påverkar deras skolgång. Studien utfördes ur ett fenomenologiskt perspektiv genom intervjuer. Enkäter användes som grund för urval av informanter och intervjuer har utförts med sex elever som har olika erfarenheter av stöd i skolan. Resultatet visar att flera av eleverna vill ha en lugn arbetsmiljö för att lättare kunna koncentrera sig samt att väntan på hjälp i det ordinarie klassrummet ofta är för lång. Samtliga elever som i dagsläget går till en specialpedagog anser att de får det stöd de behöver och att det där finns arbetsro. Det har även framkommit att det finns elever som påverkas negativt av att lämna den ordinarie klassen, genom att de upplever utanförskap. Resultatet av studiens frågeställningar visade sig kretsa mer kring omgivningens påverkan på elevernas arbetsförmåga än den konkreta hjälpen de tillhandahåller under lektionerna. Den tidigare forskning vi hänvisar till visar på likheter med det resultat vi fått fram, trots att vår studie är av relativt liten omfattning.

Denna undersökning handlar om hur väl rustade förskollärare och lärare är att möta barn i behov av särskilt stöd i förskolan/skolan – sett utifrån ett lärarperspektiv. Syftet med undersökningen är att ge ökad kunskap om förskollärare och lärare resurser i förskolan och skolan, samt hur dessa resurser påverkar förskolan och skolans kvalitet och verksamhet. Två förskollärare samt två lärare intervjuades i undersökningen. Resultatet av undersökningen visar att både förskollärarna och lärarna anser att det inte finns tid till att möta alla barn i behov av särskilt stöd så mycket som de önskar och anser att de behöver. Barnantalet i barngrupperna och klasserna anser förskollärarna och lärarna är för högt. De ansåg även att förskolan och skolans lokaler var för små. Både förskollärarna och lärarna anser att miljön är dåligt anpassad till barn i behov av särskilt stöd i förskolan och skolan, då lokalerna är små, samt är dåligt anpassade för barn som behöver rullstol. Enligt förskollärarna i studien är det ett problem att hinna med att specialanpassa verksamheten i förskolan för barnen i behov av särskilt stöd. Förskollärarna ser problem med att hinna tillverka specialpedagogiskt material, samt att speciellt planera och genomföra en daglig verksamhet för barn i behov av särskilt stöd. De slutsatser som kan dras utifrån undersökningen är att förskollärare och lärare behöver mindre barngrupper för att få tid till alla barn. Enligt undersökningen läggs för stort ansvar på förskollärare och lärare att se till alla barns behov samt att planera och utveckla verksamheten utifrån de skolpolitiska krav som ställs. Förskollärarna och lärarna behöver få ökat delat ansvar från rektor för utformning av den pedagogiska verksamheten, så den svarar mot de skolpolitiska krav som finns. Kommuner behöver få ökad inblick i hur förskolan och skolans verksamhet ser ut på en konkret nivå, för att kunna avgöra vilka ekonomiska resurser som behövs för att införliva de krav som ställs i förskolan/skolan på skolpolitiknivå.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur elever med ADHD och Asperger syndrom inkluderas i undervisning och klassrumsmiljö. Studien har en utgångspunkt i en kvalitativ forskning som grundar sig i en intervjustudie. Resultatet visar på att det finns både likheter och skillnader mellan lärarnas tankar och arbetssätt med inkludering och en skola för alla. De slutsatser som kan dras är att det finns alternativa lösningar för att få en skola för alla, vilket inkluderar exkluderande åtgärder. En annan slutsats är att det finns likheter mellan åtgärderna för elever med ADHD och Asperger syndrom. En sista slutsats är att klassrumsmiljön utformas efter faktorer som lärare kan påverka

This study has examined how teachers in primary education with experience of inclusion look on inclusive education. The study was based on the concept of inclusion and how it is made possible in primary school. The study was conducted using semi-structured qualitative life-world interviews with three teachers in primary education with included pupils with learning disabilities in their class. The results show the complexity of having a pupil with learning disabilities in class. To interpret, follow and then assess under two syllabuses are seen as difficult. That even to know how teaching should be designed according to the special school curriculum, is seen as a challenge. Teachers agree on the need for support, help and adaptation in the form of trained assistant, a financial position that allows material purchasing, and that their special educational knowledge needs to be deepened. It highlighted a shortage of special education teachers and teachers do not show clearly which special educational perspective they assume in their teaching, as they may be situation-bound.

Studier har visat att lärare i ämnet idrott och hälsa har svårt att inkludera elever med funktionsnedsättningar i den ordinarie undervisningen. Den här studien har undersökt vilka uppfattningar och strategier lärare gett uttryck för när de ska inkludera elever med funktionsnedsättningar i idrott och hälsa. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med åtta lärare i grundskolans senare år, och analyserats utifrån det kategoriska och det relationella perspektivet. Studien visade att lärare i idrott och hälsa ansåg att de behöver mer tid för planering, men också mer kunskap och erfarenhet för att kunna inkludera elever med funktionsnedsättningar i undervisningen i idrott och hälsa.

Syftet med studien var att belysa hur pedagoger tänker kring sociala relationer och självförtroende samt kopplingen till socialisationens betydelse och elevernas kunskapsutveckling. Syftet var också att undersöka vilken betydelse pedagogerna anser att det här har för den vardagliga pedagogiken i arbetet med att stärka elevernas tro på sig själva. I bakgrunden beskrivs ett urval av tidigare forskning, begrepp samt teorier som rör studiens syfte. Dessutom ges en kort bakgrund till vad ”en skola för alla” innebär. De teoretiska utgångspunkterna är den symboliska interaktionismen,speglingsprocessen samt det relationella och det punktuella perspektivet. Den metod som har använts är en kvalitativ ansats i form av intervjuer och en vinjett har använts som redskap vid insamling av material. Tre pedagoger på gymnasiet intervjuades. Samtalen spelades in och materialet bearbetades sedan med hjälp av den hermeneutiska cirkeln för att tolka och förstå helheten och delarna. Resultatet visar på att pedagogerna arbetar aktivt med att bygga upp sociala relationer och med att stärka elevers tro på sig själva. Det framkom även att det finns en stark koppling mellan sociala relationer och självförtroende i förhållande till socialisation och kunskapsutveckling. Pedagogerna menade att för att eleverna ska kunna utvecklas socialt och kunskapsmässigt måste det först byggas upp sociala relationer och självförtroende. Pedagogerna gav flera konkreta exempel på hur det här arbetet kan se ut i den vardagliga pedagogiska praktiken.

I förskolan strävar personalen efter att uppfylla målen som står i Läroplan för förskolan (Lpfö98, rev. 2016) och där hänvisas det bland annat till att alla barn ska vara inkluderade och att detska vara en skola för alla. I dagens förskola är många barn i behov av särskilt stöd och mångautav de barnen har intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med denna studie är att synliggörapedagogers dagliga arbetssätt med att inkludera barn med intellektuell funktionsnedsättning iförskolan. Frågeställningarna är utformade för att besvara syftet och för att få en inblick i vadinkludering betyder för förskollärare.För att få svar på syftet har kvalitativ metod använts med ostrukturerade intervjuer. Femförskollärare valdes ut för intervjuerna genom bekvämlighetsurval och genomfördes på tvåolika förskolor i västra Sverige. Studien har sin utgångspunkt i hermeneutisk vetenskapsteorioch den sociokulturella ämnesteorin. Hermeneutik är en tolkningslära som går ut på att skapaen förståelse vilket denna studie syftar till. Den sociokulturella teorin handlar om att lära isamspel med andra vilket är viktigt för alla barn oavsett om de har funktionsnedsättning ellerinte. Intervjuerna spelades in och sedan gjordes det transkribering för att kunna börja koda alldata som i sin tur blev ett tydligt resultat.Resultatet visar på att de medverkande förskollärarna är medvetna i sitt arbete när det gäller attinkludera alla barn och de anser att det inte är svårt så länge det finns förutsättningar förinkludering. Förskollärarna menar att med mer utbildning, kunskap och även mindrebarngrupper ökas förutsättningarna. Alla förskollärarna i studien beskriver begreppetinkludering på olika sätt. Det de har gemensamt är att alla barn ska ha rätt till att delta och gessamma förutsättningar. Det kommer även fram att pedagogerna beskriver begreppet integreringmer än vad de beskriver inkludering när de svarar på vad inkludering betyder för dem.

Denna studie är inspirerad av metodansatsen Grundad teori och omfattar kvalitativa intervjuer med nio rektorer som är ansvariga för kommunala skolor inom årskurserna F-6i tre kommuner i landet. Syftet med studien har varit att beskriva och problematisera rektorers uppfattningar och erfarenheter av speciallärares uppdragmed inriktning mot läs-och skrivutveckling. Eftersom den tidigare forskning som finns kring rektorers uppfattningar och erfarenheter av den specialpedagogiska verksamheten (Nilholm, m.fl, 2007, Lindqvist, 2013) riktar in sig mot specialpedagogers arbete väcktes ett intresse för denna studie då jag upplevde att det saknades forskning om rektorers syn på speciallärares yrkesroll. I studien har jag funnit att rektorers tidigare erfarenhet av specialpedagogik tycks ha en viss inverkan när det gäller hur de beskriver organiseringen av speciallärares arbete på skolorna. När det gäller rektorers uppfattningar och erfarenheter kring de förebyggande och åtgärdande insatser som speciallärare bör arbeta med nämns vikten av tidiga insatser, att speciallärares spetskompetens bör spridas genom handledning till övriga pedagoger samt att skolans verksamhet bör präglas av ett kollegialt lärande mellan elevhälsans personal och övriga personal som framgångsfaktorer som bör genomsyra hela skolans verksamhet. Rektorers uppfattningar och erfarenheter av speciallärares uppdrag visar även att den kompensatoriska synen på specialpedagogik övervägs i studien där eleven plockas ut från undervisningen för att få hjälp i form av en till en undervisning i ett angränsande grupprum. Att det kompensatoriska perspektivet är övervägande inom skolans verksamhet är något som Nilholm (2007) tidigare har visat. Enligt rektorerna handlar detta om en tradition som är svår att bryta. I studien finnsäven exempel på det kritiska perspektivets framväxt där rektorer beskriver att speciallärare arbetar mer i klassrummet tillsammans medordinarie klasslärare samt dilemmaperspektivet som handlar om att det inte alltid finns en enkel lösning på de problem som uppkommer inom skolans värld.

No description available.

Björk, Marcus (2021). En skola för alla en intervjustudie om tolkningar och svårigheter med implementering av policydirektiv i lärarprofessionen. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Kunskapsbidraget är att pedagoger som tar del av denna studie ska kunna se goda exempel och möjligheter istället för hinder i arbetet mot en inkluderande skola.   Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att få en uppfattning om vad en rektor, två specialpedagoger och fyra lärare i en kommunal grundskola anser att uttrycket ”en skola för alla” innebär och hur skolan arbetar med begreppet för att inkludera alla elever. Studien ämnar besvara följande frågeställningar: Rektorers, specialpedagogers och lärares perspektiv och beskrivningar av: • Inkludering Strategier för stödinsatser för elever i behov av särskilt stöd. Hur beskriver rektor, specialpedagog och lärare ”en skola för alla”? Vad har det för betydelser och innebörder? Vilka möjligheter, hinder, svårigheter och motstånd finns det?   Teori Studien utgår ifrån tillgänglighetsmodellen. Modellen innebär att relationen mellan de olika delarna i samspelet förändras över tid. Samspelet påverkar hur långt individen kan nå i sin utveckling och sitt lärande. Utifrån elevens behov och förutsättningar bildar de fyra delarna en helhet (www.spsm.se). Studien utgår också ifrån det specialpedagogiska perspektivet.   Metod Studien utgår från en kvalitativ ansats för att besvara syftet och frågeställningarna. Valet av metod var intervju av sex informanter. En innehållsanalys användes vid analys och bearbetning av intervjuerna, där mönster och teman strukturerat kom fram.   3   Resultat Studiens resultat skildrade att ambitionen om ”en skola för alla” är svår att uppnå. Svårigheter med inkludering ansågs vara bland annat brist på kompetens och lokalernas begränsningar.   Specialpedagogiska implikationer Det behövs specialpedagogisk kompetens och en organisation med ett tydlig pedagogiskt ledarskap kring hur skolor kan organiseras. Här ska specialpedagog bidra med kunskap och stöd genom kompetensutveckling, pedagogiska diskussioner och handledning kring inkludering och bemötande av elever i ”en skola för alla”.   Ambitionen att se elevernas olikheter och anpassa undervisningen till elevens varierade behov är utmärkande för inkludering som grund. Inkludering handlar inte bara om utbildning utan också hur vi vill att samhället ska se ut i framtiden (Persson & Persson, 2012).