• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 244
  • 2
  • Tagged with
  • 246
  • 246
  • 246
  • 137
  • 83
  • 76
  • 55
  • 55
  • 54
  • 52
  • 51
  • 48
  • 47
  • 47
  • 45
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
91

En skola för alla? Politikers och tjänstemäns syn på inkludering och en skola för alla

Ekström, Ann-Christine, Isaksson, Marianne, Sjöö, Monika January 2007 (has links)
Syftet med undersökningen är att få en bild av vad ett antal personer, i beslutsfattande positioner och som har förutsättningar att påverka skolutvecklingen i en kommun, tänker om och lägger för innebörd i begreppen en skola för alla och inkludering samt att undersöka vad dessa personer anser att det föreligger för utvecklingsbehov för att uppnå intentionen en skola för alla.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om en skola för alla, inkludering samt specialpedagogiska perspektiv. Undersökningen grundar sig på humanistisk vetenskapstradition i hermeneutisk anda och tar sin teoretiska utgångspunkt i Vygotskys sociokulturella inlärningsteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Femton delvis strukturerade intervjuer, med politiker verksamma inom skol- och barnomsorgsförvaltningen och tjänstemän på förvaltningsnivå i en kommun, ligger till grund för det resultat som redovisas.Resultatet av undersökningen visar att det råder vitt skilda uppfattningar om vad begreppet en skola för alla innebär. Begreppet inkludering definieras med att vara ”med i något sammanhang”, vilket sammanhanget är råder det delade meningar om. De utvecklingsfaktorer som framförallt poängteras rör sig inom lärares kompetensområde.
92

Inkludering - till varje pris?

Einarsson, Monica, Johansson, Marie January 2007 (has links)
Einarsson, Monica och Johansson, Marie. (2007). Inkludering - till varje pris? Inclusion - no matter what? Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med studien är att undersöka och beskriva vilka uppfattningar elever som tidigare gått på skoldaghem, har när det gäller inkludering och exkludering. Dessutom behandlar arbetet dessa elevers uppfattningar om vistelsen på skoldaghemmet bidragit till gynnsammare förutsättningar för utveckling och lärande. Ett underordnat syfte är att öka förståelsen gällande elevers uppfattningar om sin egen skoldaghemsvistelse. Med hjälp av tio kvalitativa intervjuer, försöker detta arbete återge respondenternas uppfattningar. För bästa tolkning och bearbetning av intervjumaterialet har vi låtit oss bli inspirerade av ad hoc – teknik.Resultatet åskådliggör ett antal betydelsefulla faktorer som bidragit till och skapat gynnsamma förutsättningar för respondenterna, såväl kognitivt som socialt. De viktigaste faktorerna som analyserats fram är förhållanden som att respondenterna har vistats i en grupp med få elever, de har känt sig inkluderade och att de har upplevt relationer med engagerade vuxna som har haft ett genuint intresse. Tiden har även den varit av särdeles betydelse.
93

Förutsättningar om Neuropsykatriska funktionsnedsättningar(NPF) : En studie om specialpedagogers, speciallärares samt grundskollärares upplevelser och deras förutsättningar för att bemöta elever med NPF.

Ahlström, Pernilla, Karsberger, Annsofi January 2022 (has links)
No description available.
94

Undervisningsstrategier i en skola för alla : En studie om tre pedagogers erfarenheter av undervisning på högstadiet / English title: Teaching strategies in a school for all

Lindeberg, Lotta January 2013 (has links)
Syftet med den här studien är att ta reda på vilka undervisningsstrategier pedagoger använder i en skola för alla på högstadiet. Studien har genomförts utifrån metoden kvalitativa intervjuer där tre pedagoger berättat om vilka undervisningsstrategier de använder i sitt arbete. I skolans styrdokument står det att undervisningen ska anpassas efter varje elevs enskilda behov. Skillnaderna mellan behoven i en klass kan vara stora, undervisningen ska anpassas efter elever i behov av särskilt stöd samtidigt efter högpresterande elever och alla andra elever där emellan. Detta beskriver pedagogerna som tidskrävande och något de behöver förhålla sig till i valet av undervisningsstrategier. I jämförelse med tidigare forskning om kvalitativa och inkluderande undervisningsstrategier visar studien att pedagogerna använder sig mer eller mindre av alla nämnda undervisningsstrategier. Enligt pedagogerna finns det både för- och nackdelar med undervisningsstrategier i en skola för alla.  Fördelar är att alla elever gagnas av bland annat nivåanpassad undervisning med låg ingångströskel, där alla ges möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen. Nackdelar som pedagogerna nämner är svårigheten att hinna möta spännvidden av alla olika behov, det vill säga hela registret från elever i behov av särskilt stöd till högpresterande. Dilemmaperspektivet förklarar att orsakerna till problemet delvis beror på ett orealistiskt mål: att alla elever ska lära sig samma saker på samma sätt under samma tid, vilket alla elever inte klarar.
95

En skola för alla? : Inkludering av barn som är i behov av särskilt stöd / A school for all? : Inclusion of children with special needs.

Borg, Oscar, Johansson, Robin January 2016 (has links)
Syftet med vår studie är att undersöka hur personal på fritidshemmet arbetar med att inkludera elever som är i behov av särskilt stöd. Vi har valt att utgå ifrån en kvalitativ metod. Metoden bygger på att vi har valt att intervjua verksam personal som möter de eleverna som är i behov av särskilt stöd. Vi har intervjuat sex stycken personer varav fyra är utbildade fritidspedagoger, en är specialpedagog och en är barnskötare. Intervjuerna är gjorda på fyra olika skolor. Resultatet av studien visar att den svenska skolan idag inte alltid är en skola för alla och att arbetet med inkludering av elever som är i behov av särskilt stöd kan ses som påfrestande för personalen. I resultatet framgår det även att elevassistenter enbart förekommer under skoltid medan personalen på fritidshemmet får klara sig själva. Det framkommer även i resultatet att personalen på vissa fritidshem kan tänka sig att välja bort utbildning och kurser för att slippa arbeta med eleverna som är i behov av särskilt stöd. I arbetet med en skola för alla och i arbetet med inkludering krävs det många olika egenskaper hos personalen och yrkesrollen är väldigt komplex. Det krävs en stor variation i personalens sätt att arbeta och en medvetenhet om att alla elever är olika.
96

Lärares uppfattningar om specialpedagogens uppdrag i den kommunala skolan respektive friskolan

Naroskin, Jenny, Widén, Malin January 2008 (has links)
<p>Syftet med denna uppsats är att synliggöra hur specialpedagogens uppdrag uppfattas av lärare på både kommunala skolor och friskolor och om man mellan dessa skolformer kan se tydliga likheter eller skillnader. Uppsatsen består av en enkätundersökning med både kvantitativa och kvalitativa svarsalternativ gjord i en storstadskommun. Respondenterna är lärare verksamma i årskurser från f till 5. Vår undersökning har visat att lärarna från kommunal skola fått information från rektorn att specialpedagogen i huvudsak ska arbeta med handledning. Istället arbetar specialpedagogen i större utsträckning med eleverna. Lärare från friskolan svarade att de fått informationen från rektor att specialpedagogen i huvudsak ska arbeta direkt med elever. Trots detta visar det sig - utifrån de svar vi har fått - att specialpedagogen arbetar mer handledande. Respondenterna hade generellt svårt att se skillnad på specialpedagog och speciallärare. Uppfattningarna om uppdragen blandades ihop. Vi frågade lärarna i vår enkät om skolorna där de arbetar hade ett inkluderande arbetssätt. Det visade sig att svarande från den kommunala skolan sa sig veta att de hade det, medan svarande från friskolan inte visste om de arbetade utifrån ett inkluderat arbetssätt. Vi kan inte se att lärarnas svar om specialpedagogens roll och arbetsuppgifter påverkas av om de arbetar inkluderat eller inte. Vår undersökning har visat att lärare oavsett skolform har behov av och önskemål om handledning och behov av att få fördjupade specialpedagogiska kunskaper vilket också syns i de öppna svarsalternativen från lärare i de båda skolformerna. Lärarnas uppfattning är också att specialpedagogen ska arbeta direkt med eleverna i större utsträckning. Det finns en medvetenhet om ”en skola för alla” men lärarna ser sina möjligheter att undervisa begränsade om man inte får hjälp direkt i klassrummet. Under arbetets gång har nya frågeställningar dykt upp som kan stimulera till fortsatt forskning inom detta område. Bland annat frågar vi oss hur man med hjälp av skolverket, forskar-världen, rektorer, lärare, speciallärare och specialpedagoger ska nå målet med att få det inkluderande arbetssättet att fungera tillfredsställande.</p>
97

En inkluderande skola : En studie av specialpedagogers upplevelser och erfarenheter av en skola för alla. / An inclusive school : A study of special education teachers experience of a school for all.

Persson, Jenny, Sjökarl, Anita January 2010 (has links)
<p>Studiens övergripande syfte är att fördjupa förståelsen av specialpedagogers upplevelser och erfarenheter av en skola för alla och inkludering. Studiens syfte är också att fördjupa förståelsen av de möjligheter och svårigheter som kan finnas i specialpedagogers yrkesroll med utgångspunkt i att de befinner sig i spänningsfältet mellan att bidra till inkluderande och exkluderande åtgärder.    </p><p> </p><p>Vid insamlingen av empirin användes den kvalitativa semi- strukturerade forskningsintervjun. För att få svar på studiens syfte genomfördes sju intervjuer med specialpedagoger verksamma i grundskolan. I tolkningen av resultatet är studien  hermeneutiskt inspirerad. Resultatet visar att en skola för alla är ett svårt mål att nå och särskiljande lösningar ses som nödvändiga för att skolans verksamhet ska fungera. Resultatet i studien visar vidare att ett kategoriskt synsätt på elevers svårigheter dominerar. Specialpedagogernas upplevelser av inkluderingsbegreppet ses som elevers rätt att delta utifrån sina förutsättningar men att inkludering inte alltid är det bästa för den enskilde eleven. Specialpedagogerna i studien upplever sin yrkesroll som komplex genom att dilemmat mellan viljan till inkludering och nödvändigheten att tillämpa exkluderande åtgärder är ständigt närvarande. Specialpedagogerna ser stora möjligheter i en inkluderande skola men för att detta ska bli verklighet måste ett antal förutsättningar uppfyllas. Svårigheterna i en inkluderande skola spänner enligt specialpedagogerna över ett stort fält från ett samhällsperspektiv till ett individperspektiv.</p><p> </p>
98

Autism : en studie om hur barn med autism lever i förskolans verksamhet utifrån pedagogernas perspektiv. / Autism : a studie how children with autism living in preschool based from educators perspective

Gustafsson, Sanna, Reuterskiöld, Rebecca January 2014 (has links)
Examensarbetet behandlar autism och vad pedagoger har för erfarenheter av att arbeta med detta i förskolans verksamhet. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i utvalda förskolor arbetar med diagnosen autism och hur det fungerar i förskolan. Samt hur olika begrepp så som en skola för alla, inkludering/exkludering, inskolning och utvecklingssamtal kommer till uttryck i barngruppen samt i övergången till skolan.  Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna i förskolans verksamhet med barn som har autism? Hur stimuleras ett barn med autism på förskolan, genom inkludering eller exkludering? Hur fungerar samarbetet kring övergången mellan förskola och skola med barn som har autism?   Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod och den bygger på intervjuer med tre pedagoger där alla har utbildning som förskollärare. Genom metoden har vi fått en djupare förståelse av våra frågeställningar och det uttrycks i arbetet.   Resultatet visar att autism är en diagnos som informanterna inte har arbetat mycket med. För barn med autism är det viktigt med struktur samt att de ska inkluderas i hela barngruppen. Även övergången mellan förskola och skola är en viktig del som ska få ta tid för att skapa en trygghet hos barnen.
99

Specialpedagogernas uppdrag och vardag - enligt dem själva!

Lindström, Mikael January 2012 (has links)
Med denna studie undersöks hur specialpedagogerna själva uppfattar att deras kompetens och kunnande tillvaratas inom den organisation de verkar. Kring specialpedagogiken har det ofta funnits olika uppfattningar om dess innehåll och vad det bör innehålla både i teori och praktik. Denna diskussion kan tolkas delvis som kritik mot specialpedagogiken och mot specialpedagogerna. Den kan också tolkas som att specialpedagogiken är en expansiv, föränderlig och diskursanpassat vetenskap. Specialpedagogen ute i verksamheten torde kunna sammanfatta hur uppdraget utförs och hur kompetensen tillvaratas från sitt perspektiv på olika nivåer och inom olika system där hon verkar. Jag vill med denna undersökning rikta fokus och uppmärksamhet på hur specialpedagogen uppfattar olika specialpedagogiska perspektiv i sitt uppdrag. Syftet med mitt arbete är att undersöka hur specialpedagogerna upplever sitt uppdrag och hur det utförs i ett systemteoretiskt perspektiv samt hur de uppfattar att olika aspekter framträder och samverkar i deras uppdrag. Jag vill se hur uppdraget definieras och verkställs av specialpedagogerna själva mot de ramar olika styrdokument ger och undersöka hur specialpedagogernas uppdrag och kompetens kan, bör och vill användas. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning med åtta intervjuer av specialpedagoger som är verksamma inom grundskolans, f-9- organisation för att lyfta fram deras uppfattning och syn på hur specialpedagogiken och specialpedagogerna genomför sitt uppdrag i perspektivet kring de styrdokument som anger uppdraget. I undersökningen visar det sig att specialpedagogernas uppdrag ser olika i ut i de organisationer och på de olika nivåer specialpedagogens arbetar. Att dessa uppdragsgivare organiserar specialpedagogernas uppdrag med olika resurser och förutsättningar visar på hur olika aspekter formar uppdraget ur ett praktiskt perspektiv där specialpedagogerna ser och viktar andra delar av uppdraget och kompetensen, t.ex. handledning, att kunna bättre bidra till en hållbar utveckling av specialpedagogisk verksamhet inom de olika system de verkar.
100

Lärares erfarenheter och tankar av undervisning för elever inom autismspektrumtillståndet, i en skola för alla – : med fokus på matematiken

Olsson, Susanne January 2015 (has links)
Skolämnet matematik syftar bland annat till att eleverna ska utveckla sin förmåga att följa och föra matematiska resonemang och att kunna redovisa sina tankegångar både muntligt och skriftligt. Förmågor som kan vara problematiska för elever inom autismspektrumtillståndet. Syftet med denna studie är att undersöka vad lärare erfarit och deras tankar om matematikundervisningen för elever inom autismspektrumtillståndet (AST), i en skola för alla.   Följande frågeställningar kommer att behandlas:   Vilka erfarenheter och tankar har lärarna av undervisning för elever inom AST? Hur tänker lärarna kring integreringen av elever inom AST, i en skola för alla? Vilka erfarenheter har lärarna kring matematikundervisningen av elever inom AST, då det gäller eventuella hinder, viktiga verktyg, bedömning och undervisningsstrategier?     Undersökningen är en intervjustudie där halvstrukturerade intervjuer har använts. Fyra matematiklärare, som alla arbetar i grundskolan, deltar i studien.   Resultatet visar att elever inom autismspektrumtillståndet generellt inte har några matematiksvårigheter och att de intervjuade lärarna inte tycker att undervisningen för elever inom AST skiljer sig nämnvärt mot undervisningen för elever utan diagnoser. Med tillgång till resurser och anpassade undervisningsmiljöer säger sig lärarna att integreringen av elever inom AST i en skola för alla, fungerar bra. Den muntliga bedömningen fungerar oftast bättre än den skriftiga. Lärarna anser att informationen från hemmet är det viktigaste verktyget för att en integrering i den inkluderande undervisningen ska fungera. Det framkommer även att de intervjuade lärarna inte har någon specifik utbildning för att undervisa elever inom AST och att flera av dem eftersöker det.

Page generated in 0.1191 seconds