I en inkluderande skola krävs att läraren kan bemöta alla elever. Det medför att undervisningen anpassas så att eleverna kan ta del av den kunskap som förmedlas.  I och med det får den specialpedagogiska kompetensen en betydelse. Uppsatsen syfte är att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen påverkar arbetet för en inkluderade skola. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Informanterna bestod av två lärare med skilda förkunskaper, där den största skillnaden hos informanterna var den specialpedagogiska kompetensen. Resultatet av denna studie visade att i en inkluderande skola kan lärarna bemöta alla typer av elever. En viktig aspekt var att eleverna trivdes och att de hade en plats i gruppen bland alla andra. För att inkludera eleverna var den specialpedagogiska kompetensen betydelsefull. Även flertalet forskare jag använt mig av i uppsatsen ansåg att den specialpedagogisk kompetens var betydande för att kunna inkludera alla elever i undervisningen.

The purpose of this study is to reach an understandingfrom the teachers' perspective of their possibilities to successfully teach ina way that fulfills every child's individual needs in a classroom, according tothe idea of a school for everyone. This study also aims for an understanding ofhow the inclusion of children with special needs in the classroom effect the otherpupils. The main questions asked are: How do teachers think that the conditions of teaching adaptedto all pupils look like in practice? What are the factual conditions that affect the terms forinclusive education according to the teachers? The empirical data were obtained through qualitativesemi-structured interviews with six teachers in primary school, stage 1-3. The materialwas processed using an inductive thematic analysis. The results shows that the mainconditions that teachers believe affect their teaching are if there is a combinationof a high student-teacher ratio and high number of pupils with special educationalneeds, if they have opportunity to teach in small groups and access to adequateeducational facilities, and last but not least, time. Time to be there forevery child, to individualise their teaching adapted to every child’s needs,for planning lessons, to discuss the ethical dilemmas with their colleagues andto reflect in order to use the right methods and strategies in the inclusiveclassroom. In this study, it appears that inclusion of childrenwith special needs is very complex. Inclusion leads to teachers findingthemselves in professional ethical dilemmas in which priorities must be madebetween individual pupils and the collective. Teachers are in need of betterconditions to be able to create a school for everyone. One change that isproposed by the teachers, and also by me in this study, is that it should betwo teachers in each classroom. This would enhance several teaching conditionsfor example by making time for the teachers to adapt their teaching to everychild’s needs and ability. It would also make the vision of a school foreveryone possible. Both teachers and pupils would gain from this.

No description available.

Syftet med denna studie var att dels undersöka synen på en skola för alla och dels att ta reda på olika uppfattningar om fungerande arbetssätt för elever med diagnoserna ADHD och Asperger syndrom. Forskningen har en kvalitativ ansats med intervju som metod för datainsamlingen. En slutsats som kan dras av denna studie är att det är av stor vikt att rektorer, lärare och specialpedagoger har kunskaper gällande vilket pedagogiskt förhållningssätt som lämpar sig för arbetet med elever som har de neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ADHD eller Asperger. En andra slutsats visade att det finns olika uppfattningar om vad som behövs för att skapa ett fungerande arbetssätt gentemot eleverna med Asperger syndrom och ADHD diagnos. En tredje slutsats var att det behövs mer tid till att kunna planera och strukturera lektionerna för att få till ett fungerande arbetssätt mot eleverna

Syftet med denna studie var att dels undersöka synen på en skola för alla och dels att ta reda på olika uppfattningar om fungerande arbetssätt för elever med diagnoserna ADHD och Asperger syndrom. Forskningen har en kvalitativ ansats med intervju som metod för datainsamlingen. En slutsats som kan dras av denna studie är att det är av stor vikt att rektorer, lärare och specialpedagoger har kunskaper gällande vilket pedagogiskt förhållningssätt som lämpar sig för arbetet med elever som har de neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ADHD eller Asperger. En andra slutsats visade att det finns olika uppfattningar om vad som behövs för att skapa ett fungerande arbetssätt gentemot eleverna med Asperger syndrom och ADHD diagnos. En tredje slutsats var att det behövs mer tid till att kunna planera och strukturera lektionerna för att få till ett fungerande arbetssätt mot eleverna.

Vi ställer oss frågan hur visionen om en skola för alla ska uppnås med tanke på alla elevers olikheter. Syftet i denna studie är att studera tillfällen då lärarna eventuellt upplever inkludering svårt. Genom att studera lärares uppfattningar och deras tillvägagångssätt i mötet med alla elevers olika förutsättningar och behov och vilka tänkbara svårigheter som kan tillkomma, vill vi framhålla läraryrkets dilemma att möta alla elevers olika förutsättningar. Vi fann i våra delstudier att det finns svårigheter att inkludera alla elever i en sammanhållen undervisning med hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov. En följd av detta var valet att segregera och då med avsikt att skapa bättre förutsättningar för eleven att nå kunskapsmålen. Att få tiden att räcka till alla elever när några elever stör eller på annat vis kräver mer uppmärksamhet anses vara svårt inom en inkluderande undervisning. Lärarna anser att tiden är en nyckelfaktor för att skapa en skola för alla.

De tre funktionsnedsättningarna ADHD, autism och Aspergers syndrom förekommer hos barn i förskolan. Det är få av dem som har en fastställd diagnos i förskoleåldern, men även detta förekommer i några fall. I dagens Sverige går dessa barn generellt i integrerade förskolor vilket utgör en pedagogisk utmaning. Syftet med den här studien är att lyfta fram pedagogers upplevelser, syn och arbetssätt gällande integreringen av förskolebarn med ADHD, autism eller Aspergers syndrom i den så kallade vanliga förskolan. Fyra pedagoger från två olika förskolor i två skilda kommuner i mellersta Sverige deltar i kvalitativa intervjuer rörande vilket arbetssätt som tillämpas, hur de upplever att barnen integreras samt om det finns hinder mot integreringen och hur man eventuellt kan överkomma dessa. Resultatet visar på att det finns många hinder mot integreringen av barn med ADHD, autism eller Aspergers syndrom, i och med barnens oförmåga i att samspela med andra människor. Dessutom utgör den politiska visionen kring begreppet ”en skola för alla” ett hinder i verksamheten då det resulterar i stora barngrupper, bristande miljö samt pedagogers negativa eller osäkra attityder mot integrering.

<p>Det svenska samhället bygger på demokratiska principer om allas lika rättigheter. I de demokratiska värdena finns grunderna för integreringen i det svenska samhället. Integreringen blir en konsekvens av den demokratiska människans syn på ett samhälle där alla människor ses som tillgångar till det gemensamma, och där olikheter inte ses som ett problem. I detta arbete har jag valt att fokusera på den integrering i grundskolan, som har funnits sedan en tid tillbaka. Arbetet vilar på tankarna att vi ska skapa ”en skola för alla”, alltså en skola där alla elever ska kunna känna samvaro och deltagande. Jag har i detta arbete skaffa mig ökade kunskaper om integreringen i skolan och fokuserat på vad den lästa litteraturen tagit upp om ämnet. Vad är egentligen integrering? Hur ska man göra för att uppnå en bra integrering? Vad står egentligen olika definitioner för? I den empiriska delen av arbetet har jag valt att undersöka hur integreringen kan se ut i ett specifikt fall samt hur och varför utanförskapet kan återfinnas hos den specifika eleven. Jag har sedan jämfört elevens situation med Barnombudsmannens rapport: Många syns inte men finns ändå.</p>

Vårt syfte i vår studie är att undersöka hur idrottslärare uppfattar sitt inkluderande uppdrag och talar om hur de arbetar mot målet en skola för alla. Vi intervjuade fem idrottslärare på olika skolor. Vi ställde olika frågor till idrottslärarna om bland annat bemötande, anpassningar, motivation, tillgänglighet och delaktighet. Efterhand som vi transkriberade intervjuerna identifierade vi fyra kategorier i materialet. Den första kategorin ”en skola för alla” innehåller lärarnas upplevelser av arbetet mot målet en skola för alla. ”Motivation” är den andra kategorin, där lärarna uttrycker hur de motiverar alla elever att delta i undervisningen. Under kategori tre, ”bemötande”, kom vi fram till att de flesta lärare ansåg att det var viktigt att bemöta alla elever olika. Den fjärde kategorin blev ”anpassningar”, där lärarna talade om olika sätt att anpassa sin undervisning så att alla elever känner delaktighet. Resultatet av vår studie visar att lärarna har skilda uppfattningar om en skola för alla, men att vi även kan se vissa likheter. Det mest uppseendeväckande med vårt resultat är att flera av idrottslärarna ansåg att det redan var en skola för alla, trots att de inte hade haft särskilt många elever med till exempel funktionsnedsättningar.

Studien inbegriper en litteraturstudie av dokument från Åland, i detta fall den åländska läroplanen och några jämförelser ifrån finska fastlandets läroplan. Därtill har detta kompletterats med intervjuer från fem olika speciallärare från några av Ålands högstadieskolor. Syftet var att i relation till den svenska forskningsdiskursen undersöka den åländska skolans syn på differentiering och inkludering. Det som framkommit är att den medicinska och individuella diskursen är stark inom den åländska skolan och att det relationella perspektivet lyser med sin frånvaro till största delen. Man satsar mycket på individuella och differentierade lösningar inom det specialpedagogiska fältet där elever slussas till speciallärare för att få hjälp att antingen komma ikapp eller att få sin studiegång anpassad till det skolan uppfattar som elevens förmåga.