Examensarbetet är en vidareutveckling av ett föregående års arbete vars mål var att skapa en 3D-printad modell av en vakuumlift. Ett hjälpmedel för rörelsehindrade för att plocka upp föremål från marken eller trånga utrymmen. Med det som utgångspunkt har författarna tillsammans med E.MIL Energi & Miljö valt att arbeta vidare med utvecklingen av vakuumliften åt ett mer funktionsinriktat håll. Syftet med arbetet är att göra tester, analysera ingående delar och tillslut skapa en funktionsmodell på vakuumliften som tilldelats arbetsnamnet AG-1305.   Genomförandet och metoden har till största del berört tester på två befintliga fläktar, en radialfläkt och en axialfläkt. Flertalet tester har genomförts med ett antal olika vanliga föremål i hushållet. Med avseende på olika faktorer har förhållanden mellan rörets längd, utformning och material kunnat göras likväl som spänningens påverkan på fläkten.   Resultatet visade på klara riktlinjer av vad som är viktigt att ta i beaktande när en funktionsmodell ska skapas. Med hjälp av resultat från litteraturstudier kring batterier och ergonomi kunde en modell byggas. Modellen anpassades utifrån teknisk prestanda samt vilka krav som sattes upp, med hänsyn till ergonomisk utformning, för att möta gruppen rörelsehindrade. / The work is an extension of a previous year's work, whose goal was to create a 3D-printed model of a vacuum suction. An assistant device for disabled people to pick up objects from the ground or narrow places. Based on that, the authors together with E.MIL Energy & Environment decided to work on and develop the vacuum suction to a more functionally orientated direction. The aim of this work is to make relevant tests, analyze the components and eventually create a functional model of the vacuum suction assigned the working title of AG-1305. The implementation and the method consists of tests on two existing fans, one centrifugal fan and one axial fan. Many tests have been conducted with various objects. The tests have been performed with regard to a variety of factors as the ratios of the tubes length, design and materials and as well as the voltage impact on the fan. The results showed clear guidelines of what’s important to take into consideration when a function model should be created. With the help of literature reviews on batteries and ergonomics a model could be assembled. A model well adapted in both performance and also the ergonomically requirements set up in regard of the target group that is disabled people.

<p>Att alla elever får studera tillsammans på lika villkor kan ses som en självklarhet i ”en skola för alla” men för alla elever är det inte så enkelt. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa rörelsehindrade elevers upplevelser av att studera i ”en skola för alla” samt hur föräldrarna ser på barnets utveckling och lärande. Fokuseringen handlar om att få en inblick i deras tankar om inkludering. För att uppnå detta genomfördes intervjuer med fem rörelsehindrade elever som studerar i grundskolan och fem av deras föräldrar.</p><p>Resultatet av studien visar att det finns olika faktorer som påverkar hur respondenterna i studien upplever att inkluderingen i ”en skola för alla” fungerar. Det handlar om hur skolans miljö är anpassad efter elevens behov, lärarens förmåga att anpassa undervisningen, assistentens/resursens betydelse, pedagogers kunskap och förhållningssätt, samarbete och kommunikation, andra människors förståelse samt elevens sociala samspel. Det framkommer att när det brister i en faktor påverkar det även andra faktorer, vilket medför att eleven upplever ett större handikapp än nödvändigt. Resultatet tydliggör att dagens skola har mycket kvar att utveckla innan den går att klassificera som ”en skola för alla”. I framtiden är respondenternas förhoppning att skolan är anpassad så att alla barn oavsett förutsättningar kan gå inkluderat på liknande villkor. Vidare anser de intervjuade i studien att den pedagogiska verksamheten ska innefatta goda kunskaper, förståelse och möjlighet till stöd så att alla elever kan nå de olika målen i skolan.</p>

Att alla elever får studera tillsammans på lika villkor kan ses som en självklarhet i ”en skola för alla” men för alla elever är det inte så enkelt. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa rörelsehindrade elevers upplevelser av att studera i ”en skola för alla” samt hur föräldrarna ser på barnets utveckling och lärande. Fokuseringen handlar om att få en inblick i deras tankar om inkludering. För att uppnå detta genomfördes intervjuer med fem rörelsehindrade elever som studerar i grundskolan och fem av deras föräldrar. Resultatet av studien visar att det finns olika faktorer som påverkar hur respondenterna i studien upplever att inkluderingen i ”en skola för alla” fungerar. Det handlar om hur skolans miljö är anpassad efter elevens behov, lärarens förmåga att anpassa undervisningen, assistentens/resursens betydelse, pedagogers kunskap och förhållningssätt, samarbete och kommunikation, andra människors förståelse samt elevens sociala samspel. Det framkommer att när det brister i en faktor påverkar det även andra faktorer, vilket medför att eleven upplever ett större handikapp än nödvändigt. Resultatet tydliggör att dagens skola har mycket kvar att utveckla innan den går att klassificera som ”en skola för alla”. I framtiden är respondenternas förhoppning att skolan är anpassad så att alla barn oavsett förutsättningar kan gå inkluderat på liknande villkor. Vidare anser de intervjuade i studien att den pedagogiska verksamheten ska innefatta goda kunskaper, förståelse och möjlighet till stöd så att alla elever kan nå de olika målen i skolan.

Ett område kan skapa en större tillväxtpotential för samhällets olika aktiviteter genom tillgängliga transportsystem. I arbetet med att tillgänglighetsanpassa transportsystemen är tågstationsområden en viktig faktor. En del i arbetet med att göra tågstationsområden tillgängliga för alla är att personer med nedsatt rörelseförmåga inte ska exkluderas. Att bedöma tillgänglighetsanpassningen för rörelsehindrade på ett tågstationsområde är viktigt för att alla ska kunna nyttja området på samma villkor. Syftet med studien är att undersöka hur tillgängligheten i tågstationsområden är för rörelsehindrade. Detta genom att uppfylla målet att skapa en användbar bedömningsmodell på tillgänglighetsanpassningen för rörelsehindrade i denna typ av område. Studien genomfördes i samarbete med Älvkarleby kommun för att skapa ett underlag till hur deras tågstationsområden kan bli mer tillgänglighetsanpassade. Därför är studien avgränsad till Marma, Älvkarleby och Skutskär. För att uppnå målet och svara på forskningsfrågorna har en inventering utförts på de tre tågstationsområdena. Detta har sedan följts upp av en avståndsanalys samt en friktionsanalys. Avståndsanalysen och friktionsanalysen användes i bedömningen av tågstationsområdena samt att friktionsanalysen bidrog med förståelsen över vilka vägalternativ som finns på platserna. Slutligen skapades en bedömningsmodell innehållande olika typer av faktorer på ett tågstationsområde. Modellen bygger på tidigare utförda metoder i studien. Studien visar att den utformade rampen inte alltid är den optimala vägen för att ta sig mellan perrongerna på ett tågstationsområde på grund av avstånd och lutning. Resultatet från bedömningsmodellen visar att tillgängligheten på de tre tågstationsområdena skiljer sig från varandra. Därtill visas vilket som är det mest tillgänglighetsanpassade tågstationsområdet för rörelsehindrade. / An area that is accessible to society’s various activities creates a greater potential for growth. Global goals of accessibility have been designed to achieve a sustainable city, so that public places and sustainable transport systems are accessible to everyone. Train station areas are an important factor in the process of adapting accessibility to transport systems. Part of the work of making train station areas accessible to everyone is that people with reduced mobility should not be excluded. To estimate the accessibility adaptation for people with reduced mobility in a train station area is important for everyone to be able to use the area on the same terms. The purpose of the study is to investigate how accessibility in train station areas is for people with reduced mobility. This is achieved by fulfill the goal of creating a useful estimation model on the accessibility adaptation for people with reduced mobility in this type of area. The study is performed in collaboration with the Municipality of Älvkarleby, Sweden, to create a basis for how their train station areas can become more accessible. Therefore, the study is delimited to Marma, Älvkarleby and Skutskär. In order to achieve the goal and answer the research questions, an inventory was performed on the three train station areas. This has been followed up by a distance analysis as well as a friction analysis. The distance analysis and the friction analysis were used in the estimation of the train station areas and that the friction analysis also contributed to the understanding of the road options available at the locations. In the end, an estimation model was created containing different types of factors in a train station area. The model is based on previously performed methods in the study. The study shows that the designed ramp is not always the optimal route for moving between the platforms in a train station area due to distance and slope. The results from the estimation model shows that accessibility in the three train station areas is separating from each other. In addition, the most accessible train station area for people with reduced mobility is shown.