Denna studie tar sin utgångspunkt i den nya läroplanen för förskolan där kravet på förskollärarens ansvar för undervisning tillkommit och lekens roll lyfts fram. Studien syftar till att undersöka hur förskollärare ser på begreppet undervisning i relation till lek samt hur undervisning som innefattar lek kan utformas i praktiken. På grund av att de två begreppen bildar ett nytt begrepp, lekresponsiv undervisning, har studien även syftet att undersöka hur förskollärare uppfattar begreppet lekresponsiv undervisning.    Studien utgick från intervjuer med fem förskollärare som analyserades utifrån fenomenografisk analysmodell. Resultaten visar att samtliga förskollärare kopplar undervisning till både planerade och oplanerade aktiviteter som utgår från barns intresse och behov. Även lekens centrala plats i undervisningen lyftes fram hos samtliga förskollärare. Den lekresponsiva undervisningen var ett relativt nytt begrepp och svårt att definiera enligt förskollärarna.

Syftet med den här studien är att se hur matematikundervisningen kan planeras och genomföras för att variera och individualisera undervisningen. Undervisningen som kommer att granskas är den dagliga verksamheten som bedrivs i klassrummen med elever i årskurserna 4-6. Studien fokuserar på delarna problemlösning och räknesätten inom matematiken och hur den individualiserade undervisningen uttrycks inom dessa utvalda delar.   Metoderna som använts för att genomföra studien är intervjuer och observationer. Dessa metoder är båda av kvalitativ art.   De resultat som studien visar är att även om lärare har en vilja att variera och individualisera sin undervisning är det i praktiken svårt att genomföra. Det beror bland annat på tidsbrist, i klassrummet finns många elever och som ensam lärare är det svårt att se varje elev och ge den tid och stöd som behövs. En lärare hinner inte fundera igenom vad elever egentligen behöver hjälp med och vad det är som hindrar dem från att komma vidare i sitt skolarbete. Istället för att ta sig tiden till att fundera på detta och hitta ett annat sätt att hjälpa och förklara blir det att läraren förklarar på samma sätt hela tiden.

No description available.

Syftet med arbetet är att få ökad kunskap om hur lärare i förskoleklass kan använda problemlösning i matematik i sin undervisning. Syftet konkretiseras i följande frågeställning: hur kan lärare använda problemlösning i matematik i sin undervisning för elever i förskoleklass? Arbetets frågeställning har besvarats genom att systematiskt söka efter forskning som kan besvara frågeställningen. Sökningarna har genomförts i databaserna Eric (EBSCO), Libris och Summon@Dalarna. Resultatet visar hur läraren kan förbereda för en undervisning där problemlösning används, hur han/hon kan välja och formulera ett problem, hur problemet ska presenteras för eleverna, hur läraren kan stötta eleverna när de stöter på svårigheter samt hur eleverna kan presentera sina lösningsförslag. Förberedelserna innebär att läraren väljer ett matematiskt område som eleverna ska arbeta mot. Lärarens val och formuleringen av problemet innebär att han/hon ska bestämma sig för vilken svårighetsgrad problemet ska vara på samt utforma det så att det innebär en tankeprocess för eleven. Lärarens presentation av problemet sker främst utifrån berättelsernas värld. När läraren ska stötta eleven under problemlösningsprocessen bör han/hon utgå från elevens sätt att tänka och de strategier han/hon använder. Elevernas presentation av problemet kan ske på flera olika sätt varav att eleverna ritar sitt lösningsförslag är det sätt som främst förekommer i resultatet. Läraren står inför flera val i hur undervisningen där problemlösning används ska bedrivas. Några av dessa val presenteras i det här arbetet. Undervisning som presenteras kan kopplas till flera av de mål och riktlinjer som är avsedda för elever i förskoleklass. Det visar på att undervisningen som presenteras i det här arbetet syftar till att bedrivas för elever i förskoleklass.

Denna litteraturstudie undersöker hur lärare, enligt tidigare forskning, skulle kunna arbeta med naturvetenskapligt språk samt vilken betydelse ett arbetssätt som lyfter språket kan ha för elevers lärande av naturvetenskap. Detta är en systematisk litteraturstudie där relevant forskning har sökts via databaser och en tidsskrift för att noggrant dokumenteras. NorDiNa är den tidskrift som har bidragit med mest material till denna systematiska litteraturstudie, men även databasen ERIC och Högskolan Dalarnas databas Summon har genomsöks och bidragit med forskningsrapporter. Resultatet visar att det finns flera metoder som kan användas för att stödja elevers lärande av naturvetenskapliga begrepp. Läraren har en viktig roll i den naturvtenskapliga utbildningen och behöver vara ansvarstagande och förberedd inför de utmaningar som kan dyka upp, detta för att kunna bemöta och hjälpa elever på bästa sätt. Eleverna behöver stöttning i mötet med det naturvtenskapliga språket och hjälp för att lära sig och förstå det. Språket har visats i studien vara en viktig komponent för att förstå naturvetenskapen både i och utanför skolan. Sammanfattningsvis så behöver lärare arbeta med det naturvetenskapliga språket utifrån varierande arbetsmetoder som väcker intresse för elevernas fortsatta utveckling inom det naturvetenskapliga språket och ämnet.

No description available.

Hur skapar man en blogg lämpad för bildundervisning? Vad bör man tänka på och vilka för-respektive nackdelar finns det med att använda sig av digitala hjälpmedel i skolan? Denna studie är gestaltande och går igenom hur man skapar en blogg och hur man kan arbeta med den didaktiskt. Vidare går jag igenom hur läget ser ut för skolor idag gällande användandet av digitala medier. Använder sig lärare av bloggar eller andra hjälpmedel? Forskning visar att många skolor inte har ekonomiska resurser eller vilja och kunskap att införa det digitala. Utöver tidigare forskning har jag utfört ett antal intervjuer där informanterna har fått frågor gällande min pilotblogg och deras egna erfarenheter och kunskaper om digitala verktyg. Min empiri har kopplats till teorier om estetiska lärprocesser utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Studien visar att många skolor inte har tillgång till de resurser som krävs för att arbeta digitalt i bildundervisningen men att lärare trots det är positiva till de fördelar som digitala medier tillför, så länge det inte används gång på gång i undervisningen. Slutsatsen blir att läraren måste variera sitt lärosätt för att gynna eleverna. Dels för att de med inlärningssvårigheter ska ha chans att kunna användabloggen på egen hand och dels för att inte göra undervisningen tråkig av att bara använda bloggar eller andra digitala verktyg.

Studier visar att svenska elevers resultat i matematik har försämrats och att en av de bakomliggande orsakerna till resultatnedgången är bristande begreppsförståelse. Samtidigt rapporteras det om att eleverna i undervisningen allt mer lämnas ensamma i sitt lärande i så kallat individuellt arbete. Tolkningen som kan göras är att det finns ett samband mellan elevers försämrade matematikkunskaper och undervisningen de möter i matematik. Syftet med denna studie är att få kunskap om hur matematikundervisningen kan utformas för att ge elever i årskurs 1-3 möjlighet att utveckla en god begreppsförståelse i matematik. Svaret söktes genom en systematisk litteraturstudie där litteratur och aktuell forskning söktes systematiskt. I studiens resultat exemplifieras en rad kommunikationsverktyg för läraren att använda direkt i undervisning, men också andra typer av verktyg, för att stödja och utveckla elevers förståelse för matematiska begrepp. Vidare synliggörs också fördelar med en lärare som möjliggör en undervisning där eleverna själva får kommunicera matematik och som agerar resurs för dem i deras övergång från det vardagliga till det matematiska språket. Kommunikation kan därför ses som ett viktigt verktyg i matematikundervisningen då det kommer till att utveckla elevers begreppsförståelse. Undervisningsmiljön behöver därför utformas till att passa en mer kommunikativ undervisning; en tillåtande miljö där eleverna tillåts och stöttas i att prata matematik. / <p>Matematik</p>

Elevers resultat inom naturvetenskap fortsätter attförsämras. Lärares undervisning har granskats och det harfastställts att den naturvetenskapliga undervisningen i svenska skolan är bristfällig. Denna litteraturstudies områdeär utomhuspedagogik kopplat till de naturvetenskapligaämnena biologi, kemi och fysik. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad tidigare forskning tar upp om detutomhuspedagogiska arbetssättet, samt om vilka erfarenheter verksamma individer inom skolan har gällande den utomhuspedagogiska undervisningen. Frågeställningen vi utgått från är: Vilka möjligheter och hinder finns det med det utomhuspedagogiska arbetssättet för elever och lärare inom den naturvetenskapliga undervisningen? Vi har använt oss av metoden systematisk litteraturstudie för att undersöka relevant forskning inom det valda området. De viktigaste resultaten visar att det finns både möjligheter och hinder med utomhuspedagogik i den naturvetenskapligaundervisningen. Större delen av forskningen i detta arbete pekar på att utomhuspedagogik är ett arbetssätt som gynnar elevers lärande inom naturvetenskap. Vidare forskning bör innefatta elevers erfarenheter och åsikter om hur deras lärande påverkas av det utomhuspedagogiska arbetssättet.

Under VFU-perioder har elever visat svårigheter gällande förståelsen för decimaltal. För att få en ökad förståelse för undervisning av decimaltal har studien riktas mot lärares åsikter och undervisning om decimaltal. I undersökningen har tre lärare i årskurs 5 deltagit genom intervjuer och observationer av tre undervisningssessioner. En elevdiagnos har delats ut i slutet av undervisningssessionerna för att se vad eleverna har tagit till sig av undervisningen. Studiens resultat visar att bland annat lärare uppfattar decimalernas positioner som en övergripande svårighet för eleverna och att decimaltal är lätt att koppla till vardagen. Två av tre lärare nyttjar inte språket till fullo trots att det är en betydelsefull del i undervisningen och för elevernas förståelse. Däremot visar samtliga lärare att de nyttjar tallinjen med fördel vid introduktionen av decimaltal.