Denna uppsats behandlar energibegreppet. Det finns flera svårigheter kopplade till undervisning om begreppet energi. En särskild svårighet är att förstå vad energi är. Syftet med studien är att problematisera forskning om energiundervisning, speciellt avseende hur energibegreppet framställs. Med hjälp av en systematisk databassökning identifierades tio internationella vetenskapliga artiklar som fått fungera som representanter för didaktisk forskning om undervisning om energi och energibegreppet. Genom att ställa dessa artiklars olika sätt att beskriva energi mot en översikt av en väletablerad fysikdidaktiker (Duit) inom energi-området har vi kunnat analysera likheter och skillnader mellan de tio artiklarna. Översikten fick därmed fungera som vårt analysredskap. Resultatet visar en stor spridning i hur energibegreppet beskrivs och flera av artiklarna använder mer än ett synsätt för att beskriva energi. Det förekom även skillnader i huruvida energiöverföring, energiomvandling, energikvalitets-degradering och energikonservering (nyckelidéerna) användes som utgångspunkt eller inte för att skapa en förståelse av energibegreppet. Vår studie pekar på komplexiteten i energibegreppet och pekar på att undervisning om energi ställer höga krav på lärares ämneskunskaper.

Denna studie behandlar energibegreppet i geografiämnet. Energibegreppet är komplext, inte minst för att det behandlas i olika kontexter med olika betydelser. Som lärare i naturvetenskapsämnena vill man förstå elevernas lärande om naturvetenskapliga begrepp, även om lärandet ligger utanför de egna ämnena. Syftet med studien är därför att kvalitativt undersöka hur energibegreppet behandlas i geografiämnet för att få en djupare förståelse för hur naturvetenskapsundervisningen och geografiundervisningen kan komplettera varandra. Sex samhällskunskapslärare i årkurserna 4–6 intervjuades om deras användning av energibegreppet. Deras uttalanden tematiserades och jämfördes med de fyra nyckelidéer om energibegreppet som Duit lyfter fram som centrala ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Tre nyckelidéer kunde identifieras i lärarnas beskrivningar av hur de behandlar energibegreppet i geografiämnet. Tre teman kunde också urskiljas i datan. Studien pekar på att energibegreppet behandlas i geografiämnet med viss förankring till energiomvandling och energiöverföring. Vilket gör det möjligt att arbeta med ämnesövergripande undervisning gällande energibegreppet. / This study deals with the energy concept in the school subject of geography. The energy concept is complex, not least because it is treated in different contexts with different meanings. As a science teacher, you want to understand the students' learning about science concepts, also such learning that is outside their subject. The aim of the qualitative study is therefore to investigate how the energy concept is treated in the subject of geography in order to gain a deeper understanding of how science teaching and geography teaching can complement each other. Six social science teachers in middle school were interviewed about their use of the energy concept. Their statements were thematized and compared with the four key ideas about the energy concept that Duit highlights as central from a scientific perspective. Three key ideas could be identified in the teachers' descriptions of how they treat the energy concept in the subject of geography. Three themes could also be distinguished in the data. The study indicates that the energy concept is treated in the subject of geography with some base in energy transformation and energy transfer. That makes it possible to work interdisciplinary regarding the energy concept.

Syftet med den här studien var att få kunskap om hur elever i årskurs 4–6 kan utveckla sin förståelse för det naturvetenskapliga begreppet energi med variationsteorin som teoretisk utgångspunkt. Frågorna jag ville ha svar på var vilka kritiska aspekter för begreppet eleverna måste få möjlighet att urskilja för att förstå begreppet på ett specifikt sätt och hur undervisningen kan utformas för att synliggöra dessa kritiska aspekter. I bakgrunden behandlas tidigare forskning om lärande och undervisning om energi, det naturvetenskapliga språket kontra det vardagliga, elevers förståelse av begreppet energi, skolans styrdokument och rollen som forskande lärare. Med mig själv som lärare har data samlats in genom förtest i form av gruppintervjuer och eftertest, videofilmning och ljudinspelningar från lektionstillfällena. Genom att använda variationsmönster i undervisningen skapades möjligheter för eleverna att urskilja vad energiprincipen innebär, att energi inte kan skapas eller förstöras utan endast omvandlas, att det vardagliga språkets sätt att tala om energi skiljer sig från det naturvetenskapliga och att energi är mer än bara den elektricitet vi använder. Resultatet visar att elevernas förståelse för begreppet energi står i relation till hur undervisningen formades och de kritiska aspekterna behandlades.

Denna uppsats har undersökt likheter och skillnader i lärarnas olika bedömning utgående från fyra olika nyckelidéer om energi. Data samlades in via kvalitativa intervjuer med fem behöriga NO-lärare som var verksamma på olika skolor i tre olika kommuner. För att genomföra materialanalysen användes Duits nyckelidéer om energibegreppet som en hjälp för tematisering. Data pekar på att det finns olika syn på vilka kunskaper om energi som ligger på en godtagbar respektive en mer än godtagbar nivå. På en mer än godtagbar nivå beskrev de flesta lärare att elevens resonemangsförmåga är i fokus. Det gick även att urskilja att alla lärare berör nyckelidéerna energiomvandling och energiöverföring i de kunskaper som ansågs vara godtagbara. Däremot utelämnades resonemang om energikvalitets-degradering helt och hållet. / This thesis has studied similarities and differences in the teachers’ assessment and which key ideas can be distinguished in what teachers consider to be acceptable knowledge. Data were collected via qualitative interviews with five qualified science teachers who were active in different schools in three different municipalities in Sweden. The analysis of the material was carried out with the help of an analysis tool that consisted of four key ideas about the concept of energy. The analysis of data indicates that there is a widespread regarding what knowledge about energy is sufficient to pass, or pass with distinction, the knowledge requirements. At a more than acceptable level, most teachers described that the students’ ability to reasoning is in focus. It was also possible to distinguish that all teachers are using the key ideas of energy conservation and energy transfer in the knowledge that was considered acceptable. However, reasoning about energy degradation was omitted altogether.